Fosterdiagnostik
Fosterdiagnostik är olika ultraljudsundersökningar och tester som ger information om graviditetens och fostrets utveckling. Genom fosterdiagnostik kan du få veta hur länge graviditeten pågått, moderkakans placering, eventuella avvikelser hos fostret, kromosomavvikelser eller andra avvikelser med graviditeten.
Fosterdiagnostik i Dalarna
Alla blivande föräldrar erbjuds två ultraljudsundersökningar under graviditeten. Antingen ett tidigt ultraljud eller KUB mellan graviditetsvecka 11 och vecka 14, och ett rutinultraljud mellan graviditetsvecka 18 och 20.
Tidigt ultraljud
Ett tidigt ultraljud görs mellan graviditetsvecka 13-15. Man daterar då graviditeten, det vill säga beräknar förlossningsdatum. Tidig datering ger den säkraste beräkningen av datum för förlossning. Vid denna undersökning tittar man också på hur många foster det är och om det är tvillingar kan man se om det är enäggs- eller tvåäggstvillingar.
Vid detta ultraljud görs en granskning av fostrets anatomi och man kan därmed hitta avvikelser. Om man önskar kan man till viss del avstå från denna granskning. Vid de mätningar som behövs för att bestämma graviditetslängd kan man dock inte undgå att upptäcka vissa allvarliga missbildningar. Om man upptäcker en missbildning vid undersökningen erbjuder man läkarkontakt för vidare undersökning och information.
Praktisk information
När du ska göra ultraljudsundersökning får du gärna ta med dig någon vuxen anhörig, men endast en person. Barn kan inte följa med, då ultraljud är en avancerad medicinsk undersökning som kräver stor koncentration av läkaren/barnmorskan.
Vid frågor eller förhinder ring Specialistmödravården, Falu lasarett telefon 023-49 29 44 måndag-fredag 08.00-09.00.
Fosterdiagnostik är frivillig. Det är alltid du som är gravid som bestämmer om du vill göra fosterdiagnostik eller inte. Du har rätt att ändra dig när som helst, även strax innan en undersökning.
Det är bra om du och din partner bestämmer tillsammans och fattar ett gemensamt beslut om fosterdiagnostik. Men om det inte går bestämmer du som är gravid.
Det är sjukvården som bedömer vilken fosterdiagnostik som är möjlig för dig.
Varför göra fosterdiagnostik?
Det finns olika anledningar till att gravida vill göra fosterdiagnostik.
En del har ärftliga sjukdomar eller något annat som kan öka riskerna för fostret och graviditeten. Några är oroliga och vill göra diagnostik för att bli lugnare. En del vill få reda på eventuella avvikelser, för att kunna förbereda sig så bra som möjligt eller för att välja att avbryta graviditeten.
En del kanske kommer fram till att resultatet av testerna inte spelar någon roll. Och en del kanske inte alls vill göra någon form av fosterdiagnostik.
Det finns inget som är rätt eller fel att tänka när det gäller fosterdiagnostik.
Oavsett hur du själv resonerar är det alltid bra att tänka igenom ordentligt hur du vill ha det.
Vad är möjligt att ta reda på genom ultraljudsundersökning?
Det här kan en ultraljudsundersökning visa:
- Om det är fler än ett foster.
- Hur mycket fostervatten som finns i livmodern.
- Hur länge graviditeten har pågått.
- Var moderkakan sitter.
- Hur graviditeten har utvecklats.
- Om vissa avvikelser syns.
Ofta kan man se kön på fostret. Vanligen finns det inget medicinskt intresse att veta det, så det är inget som undersökaren tittar efter. Ibland kan det också vara svårt att se.
Ultraljud kan kombineras med andra tester för fosterdiagnostik som visar kromosomavvikelser. Undersökningar som KUB och NIPT kan visa sannolikheten för vissa kromosomavvikelser.
Att få besked
Det kan kännas svårt att få besked om att fostret har en avvikelse, men det behöver inte vara så. Ingen känsla är rätt eller fel. Du kan ha olika känslor vid olika tidpunkter. I en relation kan det ibland vara svårt med kommunikationen och att stötta varandra i svåra situationer.
Fram till graviditetsvecka 18 är det alltid du som är gravid som bestämmer om abort. Efter den 18:e graviditetsveckan måste Socialstyrelsen ge tillstånd för abort.
Att fatta beslut
Ibland kan du behöva ta svåra beslut. Det finns två saker som kan hjälpa. Det ena är information. Det andra är samtalsstöd.
Samtalsstöd
Du kan få samtalsstöd om du tycker att det är svårt och jobbigt att ta ställning till undersökningar eller provsvar. Då får du prata med exempelvis en kurator. Oftast får du samtalsstödet på samma ställe där du gör fosterdiagnostiken. Det gäller både dig som är gravid och dig som är blivande medförälder. Samtalsstöd är gratis.
Du har rätt till information
Ju mer du vet om undersökningar och avvikelser, desto lättare kan det vara att göra val och ta beslut. Du har rätt att få både muntlig och skriftlig information på barnmorskemottagningen. Ställ frågor om du inte förstår.
Om du inte pratar svenska kan du ha rätt att få hjälp av en tolk. Om du har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få tolkhjälp.
Förberedelser
Ett bra sätt att förbereda sig inför fosterdiagnostik är att ta reda på mer om undersökningarna. Du kan också ta reda på mer om vilka avvikelser man kan hitta och vad de kan innebära.
Det kan också vara bra att fundera igenom olika händelseförlopp. Vad vill du göra om en undersökning eller ett prov inte visar det du tänkt dig?
När och var kan jag göra undersökningarna?
Fosterdiagnostik går det bara att göra vissa veckor under graviditeten. Ultraljudsundersökning går att göra under hela graviditeten
Olika regioner har olika rutiner för fosterdiagnostik. Det kan skilja sig i vilken graviditetsvecka du erbjuds undersökningar och prov.
Det kan också vara olika vilka tester olika regioner erbjuder.
För att göra fosterdiagnostik eller ultraljudsundersökning behöver du en remiss. En remiss är ett slags godkännande från vården att du får göra ett visst prov eller en viss undersökning. Oftast är det en barnmorska som skriver remiss och bokar in besök för diagnostik.
Fosterdiagnostiska metoder
Ultraljudsundersökning
Den vanligaste undersökningen är ultraljud. Alla regioner erbjuder ultraljud mellan graviditetsvecka 18 och 20. Det kallas också för rutinultraljud. I vissa regioner erbjuds också ett tidigt ultraljud, mellan graviditetsvecka 11 och 14.
Ultraljud görs främst för att räkna ut förlossningsdatum, se antal foster och bedöma var moderkakan sitter i livmodern. Det görs också en noggrann undersökning för att utesluta avvikelser hos fostret.
KUB - kombinerat ultraljud och blodprov
Med KUB går det att beräkna sannolikheten för att ett foster har kromosomavvikelser.
KUB har två delar. Först ett blodprov som mäter vissa graviditetshormoner. Sedan en särskild ultraljudsundersökning i vecka 11 till 14. Du kan behöva fler undersökningar för att få ett definitivt svar om provet ger en misstanke om att fostret har en kromosomavvikelse.
NIPT – blodprov som visar kromosomer
Vid NIPT tar barnmorskan ett blodprov på dig som är gravid. I blodet finns små mängder av fostrets DNA och det går att se om fostret verkar ha vissa kromosomavvikelser.
NIPT räknas som ett mycket tillförlitligt och riskfritt prov. Men om provet ger en misstanke om att fostret har en kromosomavvikelse behöver du göra moderkaksprov eller fostervattenprov för att få ett definitivt svar.
Fostervattenprov
Om det finns en ökad sannolikhet för att fostret har en kromosomavvikelse kan man göra fostervattenprov. Vid provtagningen för läkaren in en tunn nål i livmodern och suger upp lite fostervatten, som sedan analyseras.
Provet kan tidigast göras i graviditetsvecka 15.
Moderkaksprov
Ett alternativ till fostervattenprov är moderkaksprov. Det erbjuds gravida som har ökad sannolikhet för att fostret har en kromosomavvikelse. Det kan också erbjudas gravida med vissa kända ärftliga sjukdomar i den genetiska familjen.
Läkaren kan göra moderkaksprov redan från vecka 11. Det går till ungefär som fostervattenprov och analyseras på samma sätt.
Medicinska risker
Vid fostervattenprov och moderkaksprov finns det en liten ökad risk för missfall. Färre än en av tvåhundra provtagningar leder till missfall.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.