Havandeskapsförgiftning

Ofta får du inte några symtom. Det vanligaste är att sjukdomen upptäcks vid en kontroll hos barnmorskan.

Men en del kan bland annat få ett eller flera av följande symtom:

• Du får en tryckande och molande huvudvärk som du inte har haft förut.
• Du får synbesvär. Till exempel flimmer för ögonen eller att du ser dimmigt eller dubbelt. Delar av synfältet kan försvinna.
• Du får mycket ont i övre delen av magen, särskilt till höger under revbenen.
• Du mår illa och kräks.
• Du svullnar upp i ansiktet, i händerna eller i fötterna. Svullnaden kommer hastigt.
• Du känner dig allmänt sjuk.

Gå på regelbundna kontroller på barnmorskemottagningen. Du kan få gå på extra kontroller om du har högt blodtryck.

Kontakta genast en barnmorskemottagning eller en jouröppen mottagning om du får symtom på havandeskapsförgiftning. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning eller en gynekologisk akutmottagning. 

Sök vård på en förlossningsavdelning efter graviditetsvecka 22+0.

Här kan du hitta vård.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma symtom och hjälp med var du kan söka vård.

Det är viktigt att vila och undvika stress om du har havandeskapsförgiftning. Stress kan göra att blodtrycket stiger ytterligare. Du som arbetar eller studerar kan behöva bli sjukskriven.

På de regelbundna kontrollerna på barnmorskemottagningen undersöks bland annat ditt blodtryck och om det finns protein i urinen. Läs om besök på barnmorskemottagningen här.

Du som har högt blodtryck eller havandeskapsförgiftning kan även få komma på extra kontroller, till exempel för att bli undersökt med ultraljud.

Du kan också bli undersökt med en CTG-apparat. Apparaten mäter fostrets puls och kan hjälpa till att bedöma om fostret får tillräckligt med syre inne i livmodern.

Det finns inget läkemedel som kan ta bort havandeskapsförgiftning. Däremot kan du få läkemedel som sänker blodtrycket.

En del blir inlagda på sjukhus. Då kan vårdpersonalen lättare övervaka blodtrycket och hur du mår.

Förebyggande behandling

En del kan behöva få förebyggande behandling med ett milt blodförtunnande läkemedel. Det kan vara om ett eller flera av följande påståenden stämmer in på dig:

• Du har haft havandeskapsförgiftning under en tidigare graviditet.
• Du har en autoimmun sjukdom som SLE eller antifosfolipidsyndromet, APS.
• Du har i en tidigare graviditet haft högt blodtryck och för tidig avlossning av moderkakan, eller att barnet har dött i magen.
• Du har diabetes typ 1 eller diabetes typ 2.
• Du väntar tvillingar eller fler barn.
• Du har en njursjukdom.
• Du har högt blodtryck även när du inte är gravid.
• Du har blivit gravid med hjälp av IVF med äggdonation.

Kontakta en barnmorskemottagning om något av påståendena ovan stämmer in på dig, gärna tidigt i graviditeten.

Barnet kan behöva födas för tidigt

Barn kan behöva födas för tidigt om till exempel ditt blodtryck blir för högt, eller om dina njurar och din lever påverkas för mycket av sjukdomen. Då kan du få läkemedel som underlättar för barnet att födas för tidigt.

Antingen så sätts förlossningen igång eller så gör läkaren kejsarsnitt. Det är olika vad som passar bäst.

Det är oklart vad havandeskapsförgiftning beror på, men troligen handlar det om att moderkakan inte fungerar som den ska. Den behöver sitta ordentligt mot livmoderväggen. Annars kan partiklar och celler från moderkakan och fostret läcka ut i blodet på dig som är gravid.

Ditt immunförsvar reagerar på partiklarna. Det gör att blodkärlen skadas och drar ihop sig. Det påverkar bland annat blodtrycket, njurarna och levern.

Om du blir gravid igen

Du kan få havandeskapsförgiftning om du blir gravid igen.

Ju tidigare i graviditeten du fick havandeskapsförgiftningen, desto större är risken att du får det igen nästa gång du blir gravid.

HELLP-syndromet

En ovanlig form av havandeskapsförgiftning kallas HELLP-syndromet.

Vid HELLP-syndromet kan du till exempel känna dig plötsligt sjuk och få mycket ont i övre delen av magen. En del får också högt blodtryck.

Eklampsi

En mycket ovanligt form av havandeskapsförgiftning kallas eklampsi.

Vid eklampsi får du plötsliga kramper utan någon annan förklaring, som till exempel epilepsi. Kramperna kan komma när du är gravid, under förlossningen eller under de första veckorna efter förlossningen. En del får också högt blodtryck.

Du kan behöva få läkemedel för att du inte ska få eklampsi, till exempel under förlossningen.

Havandeskapsförgiftningen går över när barnet är fött. Det kan ta några dygn upp till en vecka efter förlossningen.

Det händer att en del får havandeskapsförgiftning under förlossningen eller strax efter förlossningen, men det är ovanligt.

Blodtrycket kan fortsätta att vara högt. En del behöver ta läkemedel i några månader efter förlossningen. Du kan behöva få blodtrycket kontrollerat regelbundet under en längre tid. Oftast får du då gå till en vårdcentral.

Barnet kan behöva extra övervakning om hen är född för tidigt. Det sker ofta på en särskild mottagning för tidigt födda barn, en så kallad neonatalavdelning.

Du kan ha lättare att få vissa sjukdomar senare i livet om du har haft havandeskapsförgiftning. Du kan till exempel lättare få högt blodtryck, hjärtsjukdom och typ 2-diabetes. Du kan minska risken så här:

• Rör på dig.
• Ät bra mat.
• Undvik rökning och alkohol.
• Kontrollera ditt blodtryck en gång om året.

En del som får havandeskapsförgiftning känner sig oroliga. Du kan känna oro för din egen hälsa eller för att barnet inte ska må bra. Det kan hjälpa att tänka att sjukvården har bra rutiner för hur en havandeskapsförgiftning ska behandlas.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.