EKG
EKG är en metod för att mäta hjärtats elektriska aktivitet. Du kan behöva bli undersökt med EKG för att upptäcka hjärtsjukdomar eller störningar i hjärtats rytm. Ett EKG ingår ofta i vanliga hälsoundersökningar.
EKG betyder elektrokardiogram och kan göras antingen i vila eller under ansträngning, till exempel under ett arbetsprov på en motionscykel.
EKG kan göras på vårdcentraler, i en ambulans eller på sjukhus.
Förberedelser
Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt. Men om du har mycket hår på bröstet kan vårdpersonalen behöva raka bort en del för att elektroderna ska få bra kontakt.
Undvik att smörja in dig med hudkräm samma dag som undersökningen ska göras eftersom det kan göra det svårare att få en tydlig registrering.
Så går undersökningen till
Du får ligga på rygg på en brits. En sjuksköterska sätter fast sex elektroder som ser ut som små plattor eller självhäftande klisterlappar på bröstkorgen. Du får också en elektrod fastsatt på varje handled och vrist.
Kort och smärtfri undersökning
Elektroderna kopplas till en EKG-apparat som registrerar hjärtats elektriska aktivitet. Kurvan som registreras visar hur de elektriska impulserna sprids genom hjärtat. Varje hjärtslag ger ett mönster med kurvor som ser ut som toppar eller taggar. Resultatet av undersökningen lagras digitalt men kan skrivas ut på papper vid behov.
Det är viktigt att du ligger stilla och är avslappnad för att registreringen ska bli så bra som möjligt. Ett EKG är helt ofarligt och hela undersökningen tar ungefär tio minuter. I samband med undersökningen mäts också ofta blodtrycket. Resultatet av EKG tolkas av en läkare.
Långtids-EKG
EKG kan behöva registreras under ett till två dygn om du har haft besvär av oregelbunden hjärtrytm, symtom på yrsel eller svimning vid enstaka tillfällen. Du får då några elektroder fastsatta på kroppen och hjärtats elektriska aktivitet spelas in med hjälp av en digital apparat som du bär med dig. Under registreringen ska du fylla i en dagbok. I den beskriver du vad du gör vid olika tidpunkter och om du känner av några symtom. Du ska inte duscha eller bada under registreringen.
Registreringen kan behöva upprepas från en vecka upp till ett år om du har återkommande allvarliga symtom. Resultaten analyseras av den läkare som behandlar dig.
Det finns en liten risk att du får röd och irriterad hud eller klåda där elektroderna har suttit. Det är både ovanligt och ofarligt. Det läker av sig själv inom en vecka.
Det finns även ett enklare EKG som kallas telemetri som kontinuerligt övervakar hjärtrytmen. Telemetri kan användas till exempel om du opereras eller vårdas på en intensivvårdsavdelning eller övervakningavdelning.
R-test
Ett R-test är en form av långtids-EKG där din hjärtrytm registreras med hjälp av en apparat som du bär med dig under längre tid. Hur länge du bär med dig apparaten kan variera mellan en och fyra veckor. Apparaten spelar in om den upptäcker oregelbunden hjärtrytm. Du kan också starta en inspelning själv om du känner av några symtom. Du ska ta av dig apparaten om du behöver duscha under registreringen. Elektroderna ska sitta kvar på kroppen.
EKG via matstrupen
Ett EKG genom matstrupen kallas esofagus-EKG. Det är ett test som görs för att utreda vilken sorts hjärtklappning du har. Det kan vara en del av ett så kallat NIE-utredning. NIE är ett samlingsnamn som står för Non invasiv elektrofysiologisk utredning.
Hur mår jag efter undersökningen?
Du mår som vanligt efter undersökningen.
När får jag svar?
Svaret på EKG-undersökningen får du oftast med en gång av den läkare som behandlar dig.
Varför behöver jag undersökas?
EKG tas alltid om du kommer till en vårdcentral eller ett sjukhus med akuta bröstsmärtor. Det tas också vid andra misstänkta hjärtbesvär, som exempelvis om du har oregelbunden hjärtrytm eller besväras av trötthet, andnöd, ont i bröstet eller svullna ben.
Vad visar ett EKG?
Hjärtslagen styrs av elektrisk aktivitet. Den kan registreras via elektroder som placeras på olika ställen på bröstkorgen, armar och ben. Kurvan som registreras visar hur de elektriska impulserna sprids i hjärtat. Varje hjärtslag ger ett mönster med kurvor som ser ut som toppar eller taggar.
Kan visa på hjärtinfarkt
Med ett EKG går det att upptäcka störningar i hjärtats rytm och skador på hjärtmuskeln. Det kan till exempel vara en hjärtinfarkt eller en hjärtmuskelinflammation. Ett EKG kan skilja mellan om du nyligen har fått en hjärtinfarkt eller om det är en äldre hjärtskada. En akut hjärtinfarkt är ett allvarligt tillstånd som kräver att du omedelbart får vård på sjukhus. Även om EKG är normalt kan man inte helt utesluta att det är en akut hjärtinfarkt. Därför får du även lämna speciella blodprover om det finns en misstanke, för att säkert avgöra om hjärtinfarkten är pågående.
EKG vid förmaksflimmer
Ett EKG kan avslöja om du har förmaksflimmer, vilket oftast innebär att hjärtat slår oregelbundet och snabbare än normalt.
Blockeringar kan upptäckas
Ett EKG kan även visa om de elektriska impulserna i hjärtat blockeras någonstans på vägen från sinusknutan till hjärtmuskeln. Sådana elektriska block kan leda till långsam hjärtrytm, vilket i sin tur kan göra att du känner dig yr eller till och med svimmar.
Du behöver utredas av en hjärtspecialist och eventuellt få behandling med en pacemaker om du har sådana besvär.
Tjocka hjärtväggar
Ett EKG kan ge information till läkaren om hjärtats väggar är förtjockade och om det är höger eller vänster kammare som är påverkad. Väggförtjockning kan uppstå när hjärtat är överansträngt under en längre tid. Det gäller exempelvis vid långvarigt högt blodtryck eller om det finns förträngningar vid aortaklaffen mellan vänster kammare och stora kroppspulsådern.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.