Nedsatt hörsel

De vanligaste orsakerna till nedsatt hörsel är dessa:

• åldrande
• hörselskador som är medfödda eller uppstår genom livet
• hinder i örat, till exempel vaxpropp, öroninflammation eller öronkatarr

• otoskleros, en sjukdom som gör att stigbygeln i örat blir mindre rörlig
• någon annan sjukdom som påverkar hörseln.

Hörselorganen åldras

Den vanligaste orsaken till nedsatt hörsel är att kroppen och hörselorganen åldras.

Det finns flera saker som påverkar i vilken ålder som hörsel kan börja bli sämre. Det kan till exempel vara buller, rökning, sjukdomar, skador och vissa läkemedel. Det kan också bero på att du har ärvt vissa gener som ökar sannolikheten för en hörselnedsättning.

Medfödda hörselskador

Den vanligaste orsaken till medfödda hörselskador är ärftlighet. Då har du ärvt ett anlag för hörselnedsättning från en eller båda dina föräldrar.

En hörselnedsättning kan också bero på en infektion under fosterstadiet eller på en skada under förlossningen.

Bullerskador

Du kan få nedsatt hörsel om du utsätts för starka ljud. Då kan sinnescellerna i örat skadas. Både plötsliga smällar och mer långvarigt buller kan göra att du får nedsatt hörsel.

Andra orsaker till hörselnedsättning

Sinnescellerna kan skadas om innerörat får sämre blodcirkulation. Det kan bero på små blodproppar eller åderförfettning. Det kan göra att du får en tillfällig eller bestående hörselnedsättning.

Rökning ökar risken för att få en hörselnedsättning. En del infektionssjukdomar kan också orsaka nedsatt hörsel, som till exempel borrelia.

Det finns sjukdomar som kan orsaka tillfälliga hörselnedsättningar, som Ménières sjukdom.

Hörseln kan vara nedsatt olika mycket och på ett eller båda öronen.

Det här är vanliga symtom på nedsatt hörsel:

• Du tycker att andra pratar otydligt och svagt.
• Du har svårt att höra vad någon säger när många pratar samtidigt.
• Du har svårt att höra vad någon säger när din omgivning är bullrig.
• Det känns som om du har lock för örat.
• Du kan ha svårt att höra ljusa toner, till exempel fåglar och insekter.

Det är vanligt att både ha hörselnedsättning och tinnitus. Tinnitus innebär att det susar eller piper i örat.

Andra märker att din hörsel är nedsatt

Hos många kommer hörselnedsättningen gradvis. Det kan göra att du inte är medveten om att hörseln har förändrats.

Ibland kan det vara närstående som först märker av att du har nedsatt hörsel. De kan till exempel uppleva att du har högt ljud på när du ser på tv eller att du ofta frågar om vad de har sagt.

Om du plötsligt hör sämre

Plötslig hörselnedsättning kommer snabbt. Oftast hör man sämre på ett öra, men ibland på båda öronen.

Detta kallas för sudden deafness på engelska. Sök vård om du får plötslig hörselnedsättning.

Du kan själv testa din hörsel genom att göra ett digitalt självtest. Resultatet ger inte ett exakt besked om din hörsel, men testet visar om det finns tecken på att du kan ha nedsatt hörsel. 

Länk till testet på webbplatsen för Hörselskadades Riksförbund.

Kontakta en vårdcentral om du upplever att du har nedsatt hörsel.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

I en del regioner kan du kontakta en hörselmottagning direkt.

Kontakta en vårdcentral eller barnavårdscentral, BVC, om ett barn verkar ha nedsatt hörsel.

Kontakta en vårdcentral eller en jourmottagning så snart det går om hörselnedsättningen kommer plötsligt, antingen på ena örat eller båda öronen. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

• Du har fått nedsatt hörsel efter ett slag mot örat eller huvudet eller efter att du har dykt.
• Du får plötsligt svårare att höra samtidigt som du har ont i örat och känner dig yr.

Om det inte går eller är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Vid läkarbesöket får du berätta om din hörsel och om du har några andra besvär från öronen. Läkaren undersöker sedan örat för att se om du har en vaxpropp eller någon sjukdom i örat.

Många vårdcentraler kan göra en hörselundersökning på plats. Du kan också få komma till en hörselmottagning för att göra detta.

Ibland får man en remiss till en öron-, näsa- och halsmottagning, eller till en audiolog som är en läkare specialiserad på störningar i hörseln och balansen.

Undersökningar av barn

Barn som har nedsatt hörsel behöver få behandling tidigt. Det är för att hjälpa barnet att utveckla ett talat språk. Därför undersöks barnets hörsel tidigt. Några dagar efter födseln görs ett så kallat OAE-test. Om barnet inte klarar hörseltestet utreds hörseln på en öron-, näsa- och halsmottagning.

Barnets hörsel undersöks också på BVC och elevhälsan i olika åldrar. Det är viktigt att du är uppmärksam på hur barnets hörsel är.

Man får behandling beroende på vad som orsaker hörselnedsättningen. Några exempel är en vaxpropp eller vätska i mellanörat, så kallad öronkatarr.

Om hörselnedsättningen är kvar

Det är viktigt att få habilitering eller rehabilitering när du har en hörselnedsättning. Det underlättar i till exempel arbetet, i skolan och i vardagen. Det minskar också risken för utmattning. Hörselnedsättning som inte behandlas kan öka risken för att utveckla demens.

Vilken behandling du får beror på orsaken till din hörselnedsättning och vilka behov du har.

Inom hörselvården samarbetar många olika yrkeskategorier för att hjälpa dig med din hörselnedsättning. Det kan till exempel vara audionomer, läkare, hörselpedagoger, kuratorer, psykologer, ingenjörer och logopeder.

Om du är döv och använder teckenspråk

Är du döv och teckenspråkig får du stöd på en dövmottagning.

Olika typer av hörapparater

Vid en hörselnedsättning brukar det hjälpa att ha en eller två hörapparater. Det finns olika slags hörapparater att välja mellan. En del apparater sitter bakom örat och andra placeras i örat. En typ av hörapparat kallas benledarapparat och vibrerar mot skallbenet. Den kan användas vid vissa typer av hörselnedsättning och öronproblem.

Barn och vuxna kan få kokleaimplantat

Det finns även hörapparater som opereras in i örat, så kallade implantat. Ett sådant är kokleaimplantat. Kokleaimplantat heter på engelska cochlear implant.

Barn som föds med mycket nedsatt hörsel får erbjudande om kokleaimplantat. De opereras oftast redan under sitt första år. Att tidigt få kokleaimplantat gör det möjligt för barnet att höra och utveckla talat språk.

För att få kokleaimplantat behövs remiss från en audionom eller öron- näs- halsläkare. Särskilt utbildade team på universitetssjukhusen utför operationen efter en omfattande utredning.

Det finns även andra sorter av hörselimplantat.

Läs mer om olika hörapparater och implantat.

Tekniska hjälpmedel

Det finns också andra hjälpmedel som kan göra vardagen lättare. Här är några exempel:

• Telefoner, dörrklockor och brandlarm som låter med starkt ljud, blinkar eller vibrerar.
• Väckarklockor som vibrerar, att lägga under huvudkudden.
• Mikrofon, att använda om inte hörapparaten hjälper tillräckligt. Du ger mikrofonen till den som ska prata. Ljudet går direkt in i hörapparaten.
• Hörapparater som parkopplas till telefonen eller TV:n med hjälp av så kallad bluetooth.
• Texttelefon, om du har mycket nedsatt hörsel och inte kan höra i telefonen.
• Skrivtolk, som kan beställas från regionernas tolkcentral.

Du som arbetar kan ha hjälp av tekniska hjälpmedel på jobbet, till exempel vid möten där flera personer deltar. Det kan vara en mikrofon som är parkopplad med din hörapparat eller som förstärker ljudet via högtalare i rummet. I en del lokaler finns teleslinga.

Kontakta Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen om du behöver särskilda hjälpmedel för att kunna arbeta, så kallade arbetshjälpmedel.

Läs om olika tekniska hjälpmedel.

Viktigt att anpassa ljud i skolan och på jobbet

Ljudnivån behöver vara bra och anpassad för att det ska vara lättare att höra. Det kan till exempel vara att använda dämpande akustikplattor och tassar på stolar så att de inte skrapar mot golvet. Ett annat exempel på anpassning är förstärkning av en del ljud, såsom larmljud.

Du som jobbar kan få hjälp av företagshälsovården eller hörselvården. I förskolan och skolan hjälper kommunens hörselpedagoger till. Läs mer om förskolan och skolan i kapitlet om barn.

Teckenspråk kan hjälpa

Teckenspråk kan vara till hjälp för att kommunicera om du har nedsatt hörsel. En del använder sig av det talade språket i vissa sammanhang och av teckenspråk i andra sammanhang. En del använder enbart teckenspråk. Det varierar från person till person vad man behöver.

Det finns också en metod som heter Tecken som stöd. Då använder du samma tecken som i teckenspråk, men tecknar endast de viktigaste orden i en mening. Tecknen följer det talade språket. Tecken som stöd är lättare att lära sig än teckenspråk och kan också användas av närstående till någon som har nedsatt hörsel. Inom hörselvården finns personal som kan hjälpa dig att hitta ditt bästa sätt att kommunicera.

Utbildning om hörselnedsättning

Du kan lära dig mer om din hörselnedsättning. Det kan till exempel vara detta:

• Råd om hur du ska göra för att höra så bra som möjligt.
• Mer information om vad hörselnedsättningen innebär.
• Möjlighet att träffa andra med hörselnedsättning.

Hörselvården i de olika regionerna ger utbildningar. Kontakta någon av dessa, de skickar då en remiss till hörselrehabiliteringen:

• en öron-, näsa- och halsmottagning
• en hörcentral
• en audionommottagning.

I en del regioner kan du också kontakta hörselrehabiliteringen direkt.

Operation

Ibland kan hörseln bli bättre genom en operation. Det kan till exempel vara om det är trångt i hörselgången eller om hörselbenskedjan fungerar dåligt.

Vid en operation blir man sövd med narkos eller får lokalbedövning.

Det går att minska risken för att få nedsatt hörsel genom att inte utsätta öronen för alltför starka ljud. Du kan skydda hörseln genom att använda hörselkåpor eller öronproppar när du befinner dig i en miljö med höga ljud.

Du bör skydda öronen om ljudnivån är så hög att det inte går att prata som vanligt. Det är viktigt både i till exempel arbetet och på fritiden.

Du kan läsa mer om hörselskydd hos Arbetsmiljöverket.

När du lyssnar på musik

Ställ in volymen på en lagom nivå när du lyssnar på musik. Tänk på att inte höja volymen efter hand.

Ta pauser ibland. Örats sinnesceller behöver vila och återhämtning.

Många öronproppar dämpar olika mycket i olika frekvenser, vilket gör att ljudet förvrängs när du lyssnar på musik. Det finns speciella öronproppar som ska ge en bättre ljudupplevelse på till exempel en konsert. Det finns också speciella öronproppar som är utformade till musiker.

Det kan vara svårt att förstå hur en person med nedsatt hörsel har det. Här följer en del förslag på vad du kan göra för att underlätta:

• Vänd dig mot personen med nedsatt hörsel när du pratar. Se till att hen märker att du börjar prata.
• Gå några steg närmare hen om det är möjligt.
• Prata långsamt och rör läpparna tydligt.
• Se till att bara en person pratar åt gången.
• Vänd dig direkt till personen med nedsatt hörsel och ge en kort sammanfattning om många har pratat och hen inte har hört.
• Se till att miljön är lugn. När det är mycket sorl och buller runt omkring kan en person med nedsatt hörsel ha svårt att höra vad du säger.
• Se till att belysningen är bra. Det blir lättare att läsa av läppar och ansiktsuttryck om belysningen är bra.
• Använd skriftliga meddelanden för att undvika missförstånd.
• Lär dig de hjälpmedel som personen med hörselnedsättning använder, till exempel teckenkommunikation.

När någon inte vill söka hjälp

Även du påverkas om en närstående hör dåligt men inte vill undersöka hörseln eller ha hjälpmedel. Ni kan få svårare att kommunicera med varandra. Försök berätta för personen hur det påverkar dig och att du vill att hen undersöker sin hörsel.

Du får stöd och råd genom hörselvården i din region. I början har ni ofta kontakt. Att barnet får hjälp tidigt ökar hens möjlighet att utveckla sitt talspråk. Både barnet och du som är ansvarig för barnet får också möjlighet att lära er teckenspråk. Det går att börja tidigt med babytecken.

Vanligt att barnet blir trött

Det är vanligt att anstränga sig mycket för att höra. Barnet kan då bli trött eller få huvudvärk. Det är viktigt att barnet har bra anpassade hjälpmedel och att ljudnivån runt barnet är lämpligt. Barnet kan behöva pauser och tid för återhämtning i skolan och efter skolan.

Många barn har hörhjälpmedel

Många barn med hörselnedsättning får någon form av hörhjälpmedel. Ni får hjälp med hörapparater och andra hjälpmedel av en audionom.

Stöd i skolan, förskolan eller i barnomsorgen

I kommunen eller regionen finns det hörselpedagoger som hjälper till att ta reda på hur barnet har det i skolan, förskolan eller annan barnomsorg. Till exempel kan lokalerna behöva anpassas för att ljudet ska bli bättre.

Hörselpedagogerna hjälper också personalen med stöd för hur de kan underlätta undervisningen för barnet. Det är viktigt att barnet får tekniska hjälpmedel, anpassningar och att personalen arbetar på ett sätt som fungerar för barnet. Läs mer om hjälpmedel i skolan.

Du är viktig för att förstå vad barnet behöver

Hur du upplever att barnet hör är viktig information till hörselvården när de ska bedöma vilket stöd och vilka hjälpmedel barnet behöver.

Barnet och du kan få stöd i samtal

Att ens barn har en hörselnedsättning kan leda till många olika känslor och funderingar. För att få stöd att hantera känslorna kan du få träffa en kurator.

Även barnet kan träffa någon att prata med.

Råd för att utveckla språket hos yngre barn

Barn lär sig språk genom att lyssna på det som sägs runt omkring dem. De härmar och tränar sedan själv språket. Det är bra för barns talade språkutveckling att vara i en miljö där de omges av mycket talat språk.

Här följer några råd:

• Prata mycket med barnet. Var nära barnet när du pratar så att hen ser och hör.
• Se till att barnet använder hörhjälpmedlen.
• Läs högt. Böcker är viktiga för att lära sig de ord som finns i ett språk.
• Sjung och lyssna på musik tillsammans med barnet.
• Ibland behövs tecken för utvecklingen av språket. Genom att teckna samtidigt som man pratar förstärks vissa ord.

Du kan få fler råd från hörselvården om hur du kan göra.

Hjärnan formas och utvecklas som mest under barnets första tre år. Då ska du stimulera barnets utveckling av hörsel och språk mycket.

Läs mer och få fler råd om vad du kan göra för att utveckla barnets språk i olika åldrar.

När barnet blir äldre

När barn blir äldre behöver de få vara med och påverka och styra sin egen vardag. Du som förälder är viktig för att ge stöd i att använda hörhjälpmedlen.

Barnet behöver få information om hörselnedsättning och hur örat och hörseln fungerar. Information behöver vara anpassad så att hen förstår.

Du är viktig i att vägleda barnet och svara på hens frågor. Barnet kan också få information från hörselvården. Ibland finns inom hörselvården grupper där unga med hörselnedsättning kan träffas och dela erfarenheter eller bara umgås. Det finns flera föreningar och organisationer som har verksamhet för barn och ungdomar.

Barn och ungdomar kan ha perioder när de inte vill använda sina hjälpmedel. Stödet från hörselvården till barnet och dig kan då vara viktigt för att få veta varför barnet inte använder hjälpmedlen. Tillsammans hittar ni sätt att motivera barnet att använda hjälpmedlen och hur du kan stödja barnet.

Om barnet föds utan hörsel

Om ditt barn föds dövt eller med mycket nedsatt hörsel kommer hen att erbjudas en utredning för att se om kokleaimplantat är möjligt. Målet med implantatet är att barnet ska kunna höra och att utveckla talat språk. Barnet och du får stöd av hörselpedagog och logoped. I vårdteamet som barnet träffar jobbar läkare, logoped, audionom, tekniker, hörselpedagog, kurator och en koordinator.

Om barnet får implantat tidigt i livet och får tillräcklig språkträning blir ofta den talade språkutvecklingen god. Barnet kan gå i förskola och skola med hörande barn eller i särskild skola för barn med hörselnedsättning. Barnet kan samtidigt lära sig teckenspråk och flera talade språk, till exempel ett hemspråk.

När barn inte har kokleaimplantat

Teckenspråk eller andra sätt att kommunicera är viktigt för barn som föds döva men inte har kokleaimplantat.

Barn som är döva och enbart använder teckenspråk behöver ha personer i sin närhet som kommunicerar med teckenspråk. Det gäller både hemma, i förskolan och i skolan. Det är viktigt för att barnet ska lära sig teckenspråk. Det är också viktigt för barnets övriga utveckling, inlärning och för att barnet ska känna del i gemenskapen.

Om barnet har flera funktionsnedsättningar

En del hörselskadade och döva barn har andra funktionsnedsättningar som gör språkutvecklingen svårare. Ibland behövs fler hjälpmedel för att kommunicera, till exempel bildstöd.

Det finns organisationer som arbetar för personer med nedsatt hörsel. Där kan du som har nedsatt hörsel och du som är närstående få råd och stöd:

• Hörselskadades Riksförbund, HRF
• Unga hörselskadade
• Hörsellinjen
• Specialpedagogiska skolmyndigheten
• Sveriges dövas riksförbund
• Barnplantorna - Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat
• DHB - Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning
• Hörsel.info - videosajt som guidar dig i skötseln av din hörapparat
• Försäkringskassan - Arbetshjälpmedel
• Föreningen för hörselskadade, döva, barn och familjer.

 

Ljud består av tryckvågor som leds in i örat. När trumhinnan nås av ljudvågorna sätts den i rörelse. Vågrörelsen förs sedan vidare till innerörat med hjälp av de tre hörselbenen: städet, hammaren och stigbygeln.

I innerörat finns vätska som för rörelsen vidare. Här finns också sinnesceller som omvandlar rörelsen till nervsignaler. Sinnescellerna är celler med hår på, och kallas för hårceller.

Nervsignalerna går genom hörselnerven till hörselcentrum i hjärnan. Då uppfattar vi ljudet.

Läs mer om hur örat och hörseln fungerar.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en språktolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en skrivtolk eller teckenspråkstolk om du har en hörselnedsättning. 

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Barn ska få vara delaktiga

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.