Rökning och snusning - så påverkas din hälsa
När du röker eller snusar får du i dig ämnen som är skadliga för kroppen. De gör att risken ökar för flera sjukdomar. Nikotinet i tobak påverkar också hjärnan så att du blir beroende. Det finns bra hjälp att få om du vill ha hjälp att sluta röka eller snusa.
Den här artikeln handlar om hur rökning och snusning påverkar din hälsa. Du kan också läsa texterna Hjälp att sluta röka, Hjälp att sluta snusa och Läkemedel mot rökning.
Det är skadligt för kroppen att röka
Det finns mer än 8000 skadliga ämnen i tobaksrök. Omkring 60 av ämnena kan orsaka cancer. Dessa ämnen kommer snabbt in i ditt blod när du drar ner tobaksröken i lungorna vid ett halsbloss.
När du röker ökar du risken för att få många sjukdomar. Bland annat ökar risken för följande sjukdomar:
- Lungsjukdomar. Till exempel KOL och lungemfysem.
- Hjärt- och kärlsjukdomar. Till exempel kärlkramp i benen, åderförfettning, stroke och hjärtinfarkt.
- Cancer. Till exempel i lungorna, urinblåsan, bukspottkörteln och tarmarna.
- Andra sjukdomar. Till exempel reumatism, diabetes typ 2 och benskörhet.
Din puls och ditt blodtryck ökar när du röker. Rökning gör också att dina blodkärl drar ihop sig och att du får sämre kondition. Dessutom försämras immunförsvaret. Du som behandlas för någon sjukdom eller något besvär får sämre resultat på behandlingen om du röker. Det gäller vid all slags behandling, inklusive kirurgiska ingrepp.
Varannan rökare dör i förtid och i genomsnitt förkortar rökning livet med tio år.
Rökning kan även minska möjligheten att få barn.
Rökning och graviditet
Fostret utsätts för skadliga ämnen om du röker när du är gravid. Det innebär risker för fostret och för graviditeten. Så fort du slutar med tobak minskar riskerna.
Om du röker när du är gravid ökar risken för dessa komplikationer:
- Fostret kan växa dåligt.
- Förlossningen kan starta för tidigt.
- Moderkakan kan lossna för tidigt.
- Du har en ökad risk för att få missfall eller att fostret dör i magen.
- Barnet har en ökad risk att dö i plötslig spädbarnsdöd.
Läs mer om rökning och graviditet.
Att röka lite innebär också en risk
Det innebär en risk för din hälsa att röka, även om du bara röker några få cigaretter per dag. Det gäller även om du röker mer sällan än varje dag, till exempel om du endast röker på helger eller fester. Forskningen visar tydligt att risken för att dö av hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar ökar.
Passiv rökning är också skadligt
Du som andas in andras tobaksrök, utsätts för så kallad passiv rökning. Passiv rökning är också skadligt och kan göra dig sjuk. Allergi och astma kan till exempel bli sämre. Passiv rökning ökar också risken för att få hjärtinfarkt, stroke och lungcancer.
Barn är mycket känsliga för passiv rökning. De kan få allvarliga infektioner och andningssvårigheter. Passiv rökning är även en risk för plötslig spädbarnsdöd.
Risker med tobakssnus
Det finns flera risker med att snusa:
- Snus innehåller cancerframkallande ämnen. Du som snusar har en ökad risk att få vissa former av cancer, till exempel cancer i matstrupen och ändtarmen, samt en sämre prognos för prostatacancer.
- Du som snusar har en ökad risk för att dö om du får hjärtinfarkt eller stroke. Det kan förklaras med att nikotinet i snuset gör att blodtrycket och hjärtfrekvensen ökar. Även de inre väggarna i blodkärlen förändras.
- Snusning kan ge ökad risk för diabetes typ 2. Det gäller snusare som använder fem eller fler snusdosor i veckan.
- Dödlighet oavsett orsak är högre bland snusare än bland personer som inte använder tobak.
- Snuset skadar slemhinnan i munnen och det kan öka risken för tandlossning. Det är vanligt att personer som snusar får skador på tandköttet. Ofta krymper tandköttet och hamnar närmare tandhalsen. Detta växer inte tillbaka när man slutar snusa.
Snusning och graviditet
Det finns flera risker med att snusa om du är gravid. Bland annat ökar snusning risken för låg födelsevikt, för tidig förlossning, missfall eller att fostret dör i magen. Det nyfödda barnets andning kan påverkas.
Troligen är det också nikotinet som orsakar dessa risker.
Brunt snus och vitt snus
Det finns brunt snus och vitt snus.
Brunt snus
Brunt snus kallas även tobakssnus. Det innehåller tobak och giftet nikotin som lätt gör dig beroende.
Vitt snus
Vitt snus innehåller inte delar av tobaksplantan, utan växtfibrer och nikotin. Vitt snus kan ibland innehålla upp till fyra gånger så mycket nikotin som brunt snus. Det är troligt att de riskerna som kopplas till nikotin ökar om man använder vitt snus, till exempel risker under graviditeten, samt risk för att bli beroende.
Vitt snus smaksätts med olika godissmaker och fruktsmaker vilket kan göra det lättare att prova och fastna i ett beroende. Det finns också vitt snus utan nikotin.
Andra produkter med tobak och nikotin
Det har blivit allt vanligare att marknadsföra och använda andra produkter än cigaretter eller snus. Det finns produkter både med och utan tobak, som e-cigaretter och så kallade upphettade tobaksprodukter. E-cigaretter och upphettade tobaksprodukter kan se ut på olika sätt. En del är smala och avlånga, andra har formen av kompakta dosor.
E-cigaretter
Ordet e-cigarett är en förkortning för elektronisk cigarett. Att röka e-cigaretter kallas också för att vejpa. E-cigaretter liknar ofta vanliga cigaretter, men innehåller inte tobak. I stället innehåller de en vätska med kemiska ämnen, smakämnen och oftast nikotin. En elektronisk apparat hettar vätskan, så att när man tar ett bloss inhalerar man ånga i stället för rök. Ångan innehåller skadliga ämnen.
Upphettade tobaksprodukter, HTP
Upphettade tobaksprodukter är elektroniska enheter som drivs med batteri. De innehåller tobak, till skillnad från e-cigaretter. Tobaken upphettas utan att brinna. Då bildas en ånga som man andas in och som innehåller nikotin.
Upphettade tobaksprodukter kallas även HTP som står för heated tobacco products. Vissa tillverkare kallar också produkterna för HNB-produkter. HNB står för heat not burn.
HTP-produkter marknadsförs ofta med att de är mindre skadliga än vanliga cigaretter. Men enligt WHO finns det inga bevis för att upphettade produkter är mindre skadliga.
Därför blir du beroende
Nikotin är ett gift som påverkar hjärnan så att du blir beroende. När du har ett beroende är det svårt att sluta snusa eller sluta röka även om du känner till riskerna.
Nikotin finns i cigaretter, brunt och vitt snus, e-cigaretter och i andra liknande produkter. Ämnet nikotin finns i tobak. Tobak består av torkade blad från tobaksplantan.
Så vet du att du är beroende
Enligt Världshälsoorganisationen WHO är du beroende av tobak eler nikotin om tre eller fler av dessa påståenden stämmer för dig:
- Du känner starkt sug eller ett slags tvång efter att röka eller snusa.
- Du har svårt att begränsa rökningen eller snusningen så att du bara röker eller snusar lite grann och vid enstaka tillfällen.
- Du får abstinensbesvär när du slutar att röka eller snusa.
- Du röker eller snusar mer och mer ju längre tiden går.
- Du låter nikotinet bli viktigare än annat som du egentligen borde prioritera. Till exempel kanske du köper cigaretter och snus istället för saker som egentligen är viktigare, som mat.
- Du fortsätter att röka eller snusa trots att du vet att det är skadligt för kroppen.
Olika delar av beroendet
I ett beroende av tobak eller nikotin finns det olika faktorer som kan sätta igång behovet av att röka eller snusa:
Fysiska symtom. Du har ett starkt sug efter att röka eller snusa. Det kan göra att du får abstinensbesvär. Abstinensbesvär kan vara att du blir irriterad, sugen, hungrig eller har svårt att koncentrera dig.
Psykologiska symtom. Du skapar en identitet som rökare eller snusare. Du känner att du saknar något när du inte röker eller snusar.
Vanor. Att röka eller snusa är en viktig vana i ditt liv. Du kan känna att du behöver röka när du mår på ett visst sätt, till exempel när du känner dig stressad. Även vissa situationer eller vissa platser tryggar igång behovet av att röka. Till exempel efter lunch, när du väntar på bussen eller när du dricker alkohol.
Socialt beteende. Du vill röka eller snusa när du är tillsammans med andra, såsom under fikapauser och fester, särskilt om dessa personer också röker eller snusar.
Hjälp och stöd för dig som vill sluta röka eller snusa
Det finns mycket hjälp att få för dig som vill sluta röka eller snusa. Det viktigaste för att lyckas är att du är motiverad. Det betyder att du verkligen vill sluta röka eller snusa. Råd och stöd förbättrar möjligheterna att bli rökfri och snusfri.
Läs mer om hjälp för att sluta röka eller hjälp för att sluta snusa.
Sluta röka före och efter en operation
Det är viktigt att helt avstå från rökning en tid före och efter operationen. Det gör att såren läker snabbare och att blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du fortare återhämtar dig.
Det bästa är att sluta röka helt, men om du inte klarar det så är det bra om du avstår från rökning helst åtta, men minst fyra veckor före operationen. Du bör också undvika att röka helst åtta, men minst fyra veckor efter operationen.
Prata med läkaren om du behöver hjälp och stöd att sluta röka.
Det finns nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.
Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.
Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.
Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna vid ohälsosamma levnadsvanor.