Så skyddas och hanteras dina uppgifter

Din journal

När du söker och får vård dokumenteras det i en journal. Det görs framför allt för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Genom att läsa din journal kan du också bli mer delaktig i din vård och behandling.

All legitimerad personal inom hälso- och sjukvården måste skriva ner sina bedömningar, råd, åtgärder och liknande i en journal. Det finns även personal utan legitimation som måste föra journal.

Journalen kallas också patientjournal.

Vad ska journalen innehålla?

Det är patientdatalagen som reglerar hur journaler ska hanteras. Lagen styr bland annat hur journalerna ska skrivas och hur uppgifterna ska skyddas.

Enligt lagen ska en journal alltid innehålla följande:

  • uppgifter om din identitet, oftast namn och personnummer
  • uppgifter om varför du får vård
  • uppgifter om din diagnos, dina undersökningar och behandlingar
  • uppgifter om vilken information du har fått och vilka beslut som har tagits om dina behandlingsalternativ
  • information om du har beslutat att tacka nej till viss vård eller behandling
  • information om vem som gjorde anteckningen och när den gjordes.

Ett undantag är vid hiv-test. Då har du rätt att vara anonym. En journal med dina personuppgifter skapas om testet visar att du har hiv.

I journalen ska det också stå om du har ändrat vad prover i biobank får användas till. Det gäller även om du har begärt att prover ska förstöras.

Det skapas en journal även om du är medvetslös när du kommer till vården och vårdpersonalen inte vet vem du är. Din identitet fastställs då så snart det är möjligt.  

Journalanteckningarna ska vara tydliga

Anteckningarna i journalen ska vara skrivna på svenska. De ska vara tydliga och så långt som möjligt gå att förstå även för dig som inte är medicinskt kunnig.

Ibland kan det ändå vara svårt att förstå de begrepp och uttryck som används. Be läkaren eller den som har skrivit anteckningarna att förklara om du inte förstår.

En journalanteckning ska som regel vara underskriven av den som ansvarar för uppgifterna i anteckningen. Det kallas för att anteckningen är signerad.

Ingen får ändra i journalen

Det är förbjudet att radera eller göra text oläslig i en journal. Den som antecknar i journalen får bara rätta felaktigheter genom att markera det som är felaktigt och skriva in nya anteckningar.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kan besluta att en journal eller delar av en journal får förstöras. Du kan läsa mer om det senare i texten.

Om du tycker att det står fel i journalen

Det ska antecknas i journalen om du som patient tycker att en uppgift inte stämmer. Däremot har du inte rätt att själv skriva i din journal eller bestämma vad som ska stå i den.

Tillfällen när journalen kan användas

Journalen används främst för din vård och behandling. Den kan också användas vid andra tillfällen:

  • Det ska göras en utredning kring den vård som du har fått.
  • Journalen behövs för uppföljning och utveckling av vårdverksamheten.
  • Den behövs för att avgöra försäkringsärenden eller andra ansvarsfrågor.
  • Journaler kan också användas i forskning eller vid utredningar om ärftliga sjukdomar.

Att läsa sin journal

Det finns flera sätt att läsa sin journal på. Ett sätt är att läsa journalen genom att logga in på 1177.se. Här kan du också läsa journalanteckningar från samtal med 1177 på telefon. Det varierar mellan regionerna hur mycket information du kan se i journalen när du loggar in.

Du kan också kontakta det ställe där du har behandlats om du vill läsa din journal. Ibland finns det en särskild enhet i regionen som du ska kontakta.

Vanligtvis har du rätt att få en kopia av din journal. Du kan behöva betala en kostnad för kopieringen. 

Vårdpersonalen gör alltid först en bedömning av om en journal kan lämnas ut. Efter det har du i princip alltid rätt att läsa din egen journal.

Ibland lämnas journalen inte ut

Det finns tillfällen då du kan du bli nekad att läsa din journal. Det kan till exempel vara om den ansvarige läkaren bedömer att det finns starka medicinska skäl till det. Det händer väldigt sällan.

Ibland sekretessbeläggs delar i journalen. Det innebär att de delarna inte kan lämnas ut. Det är ofta när det finns uppgifter i din journal som rör någon annan person som kan påverkas negativt om uppgifterna lämnas ut.

Att läsa barns journaler

Som vårdnadshavare får du som regel ta del av ditt barns journal, men när barnet blir äldre krävs oftast att barnet först godkänner det. Det brukar vara när barnet är i tonåren.

Journalen lämnas inte ut om personalen misstänker att barnet far illa hos vårdnadshavaren.

Du kan överklaga om du inte får läsa din journal

Du kan överklaga om du inte får läsa hela eller delar av din journal. Begär att få beslutet skriftligt så kan du sedan överklaga det. Du överklagar till kammarrätten om journalen finns inom regionen eller kommunen.

Vårdpersonal inom den privata hälso- och sjukvården som säger nej till att lämna ut hela eller delar av journalen måste meddela IVO om det. IVO gör då en egen bedömning av om journalen kan lämnas ut. Du kan överklaga till kammarrätten om även IVO beslutar att journalen eller delar av den inte ska lämnas ut.   

Västernorrland

Beställ en journalkopia i Västernorrland

I Region Västernorrland kan du, med vissa undantag, läsa din journalinformation från 2015 och framåt från samtliga sjukhus och hälso- och vårdcentraler i länet i e-tjänsten Din journal på 1177.se. Du kan även få en utskrift på journalinformationen.

Det går också bra att beställa en papperskopia av din journal. En del mottagningar erbjuder möjlighet att beställa journalkopia via 1177 e-tjänster. Om tjänsten inte finns så kontaktar du den mottagning eller hälsocentral där du fått din vård. De flesta mottagningar lämnar ut kopior på journaler från cirka 2010 och framåt. Hälsocentralerna från ca 1995 och framåt. Undantag kan förekomma hos vissa verksamheter.

Äldre journaler är arkiverade och lämnas ut av regionarkivet. Dessa kan beställas via regionarkivets e-tjänst.

För att se eller beställa kopior av din journal krävs inloggning med e-legitimation.

Begär ut arkiverad allmän handling

Till Regionarkivet vänder du dig för frågor om i första hand pappershandlingar, som till exempel:

  • Sjukhusjournaler fram till cirka år 2010
  • Hälso/vårdcentralsjournaler fram till cirka år 1995
  • Diarieförda handlingar
  • Andra handlingar från regionanknutna verksamheter, exempelvis betyg från vård- och naturbruksutbildningar

Besöksadress: Regionarkivet, Officersgränd 1 (Kusthöjden), Härnösand

Beställning av övriga allmänna ej sekretessbelagda handlingar görs via mail eller via telefon 0611-800 28 (vardagar 09.30-11.30)
Beställ en kopia på din journalhandling via e-post: regionarkivet@rvn.se

Kopiebeställningar faktureras om antalet överstiger 10 sidor. Sida 10 kostar 50 kronor och därefter 2 kronor per sida.

Mer information och blankett "Arkivbeställning egen journal" finns på webbplatsen rvn.se

Journalen skyddas av sekretess

Det som står i din journal skyddas av sekretess. Det innebär att alla uppgifter ska skyddas mot att obehöriga personer får tillgång till dem och kan sprida dem.

Det är bara den personal som deltar i vården av dig som har rätt att läsa journalen. Det är till exempel inte tillåtet för vårdpersonal att läsa din journal bara för att du råkar vara en vän eller ni är släkt.

Även personal som av något annat skäl behöver uppgifter i din journal för sitt arbete inom vården får ta del av uppgifterna. Det kan till exempel vara för att kunna boka in dig på ett besök.   

Vissa myndigheter kan ta del av information i journalen

Vissa myndigheter kan ha rätt att ta del av uppgifter i journalen. Till exempel kan uppgifter i journalen lämnas till IVO utan att du har gett samtycke till det. Även Försäkringskassan och socialtjänsten kan ha rätt att ta del av uppgifter i journalen utan ditt samtycke.

Alla besök i journalen registreras

Varje gång vårdpersonal tittar i en digital journal ska det dokumenteras. Det görs elektroniskt i journalen.

Vårdgivaren ska regelbundet kontrollera vem som har tagit del av uppgifterna i journalerna och att personen hade rätt behörighet för att göra det.

Journaler sparas i minst tio år

Journaler måste sparas i minst tio år efter den senaste anteckningen. I regioner och kommuner sparas en stor del av uppgifterna i journalen för all framtid.

Även privata vårdgivare är skyldiga att behålla journalerna i minst tio år, sedan får de förstöras. 

Elektroniska journaler sparas inte på internet, utan i lokala journalsystem.

Du har rätt att veta vem som läst din journal

Du kan alltid få veta om någon har läst i din journal genom ett så kallat loggutdrag. I loggutdraget kan du se när och från vilken mottagning personer har läst i din journal.

Kontakta den mottagning där du fick vård för att få ett loggutdrag. I vissa regioner kan du se det direkt i din journal genom att logga in på 1177.se.

Ibland finns det en särskild enhet i regionen som du ska kontakta.

Loggutdraget ska vara tydligt och begripligt.

Västernorrland

Vem har läst din journal i Region Västernorrland?

Du har möjlighet att beställa en lista över vilka som läst din journal. Listan över åtkomsten till dina journalanteckningar kallas för loggutdrag. I Västernorrland kan du beställa ett loggutdrag från Region Västernorrlands arkivservice.

Blankett för begäran om loggutdrag (pdf)

Att spärra uppgifter inom en vårdgivare

Som patient kan du begära att uppgifter i journalen inte ska visas för andra mottagningar hos din vårdgivare. Det kallas för att spärra uppgifter i journalen.

Det står i journalen om det finns spärrade uppgifter, men det går inte att se själva innehållet.

Du måste själv berätta för vårdpersonalen om sådant de kan behöva veta för att kunna ge dig bra vård, om du spärrar uppgifter i din journal. Tänk på att det kan vara svårt att minnas all information om till exempel undersökningar eller behandlingar. Det finns en risk för att personalen inte får tillgång till all information som de behöver. 

Du kan godkänna att personalen läser dina spärrade uppgifter. Men då måste du göra det vid varje besök.

Vårdnadshavare har inte rätt att spärra sina barns journaler. Barn under 18 år kan få spärra sina journaler, om de bedöms vara tillräckligt mogna för det.

Hur spärrar jag uppgifter?

Kontakta den mottagning där du har fått eller får din vård om du vill spärra uppgifter. I vissa regioner kan du också spärra uppgifter genom att logga in på 1177.se.

Nödöppning av spärrade journaluppgifter

Spärrade journaluppgifter kan öppnas om du ger ditt samtycke. Om du inte kan ge ditt samtycke och är i en situation där du snabbt behöver få vård kan uppgifterna öppnas ändå. Det kallas för nödöppning. Då får vårdpersonalen tillgång till de uppgifter som bedöms som nödvändiga för din vård.

Ta bort spärren

Du kan när som helst kontakta den mottagning där spärren är gjord för att få spärren borttagen. Du kan också be att få spärren borttagen under en viss tid.

Västernorrland

Spärra dina uppgifter i Västernorrland

Om du vill spärra dina uppgifter i journalen så gör du det genom att logga in på 1177 via e-tjänsterna. Under Alla övriga tjänster väljer du "Spärrtjänsten Västernorrland"

Du kan även ansöka om spärr eller häva en spärr genom att fylla i någon av följande blanketter:

Blankett: Spärr av uppgifter i patientjournal (pdf)

Blankett: Hävning av spärr (pdf)

Ring spärradministrationen: 0611-802 20 om du har frågor.

Olika begrepp gällande spärr

Inre spärr:

Genom att begära en inre spärr kan du hindra andra kliniker och
hälso-/vårdcentraler att ta del av din journal.
Det innebär att personal på övriga kliniker eller
hälso-/ vårdcentraler endast kan se att din journal finns, men de kan inte läsa den.
Du kan inte spärra en specifik avdelning, mottagning eller viss vårdpersonal. Du måste också ha besökt den klinik eller hälso-/vårdcentral där du vill spärra din journal.

Exempel: Om du spärrar din journaluppgift på till exempel medicinkliniken
kan den bara läsas av personal där. Den kan inte läsas av vårdpersonal på annan klinik eller hälso-/vårdcentral.

Yttre spärr

Olika vårdgivare har möjlighet att läsa varandras journaler.
Syftet är att personalen ska få en bättre bild över din patienthistorik, tidigare behandling och aktuell medicinering.
Genom att begära en yttre spärr kan du hindra andra regioner,
kommuner och privata vårdgivare från att ta del av din journal.

Exempel: Spärrar du din journaluppgift hos Region Västernorrland kan den inte läsas av vårdpersonal i annan region eller någon av våra privata hälso- eller vårdcentraler.

Vårdgivare kan dela information i journalen

Vårdgivare kan dela information som finns i din journal med andra vårdgivare eller omsorgsgivare. Då kan till exempel vårdpersonalen på en mottagning som du besöker i en annan region se information som redan finns i din journal.

Informationen som delas med en annan vårdgivare ska vara viktig för din diagnos och din vård. Det kan till exempel vara tidigare provresultat, läkemedel, diagnoser och behandlingar. Då behöver du inte berätta det själv när du får vård hos en ny vårdgivare.

Det är bara personalen som deltar i vården av dig som får ta del av uppgifterna.

Du ska samtycka till att information hämtas    

Du måste ge ditt samtycke för att personalen hos en ny vårdgivare eller omsorgsgivare ska få ta del av informationen.

Bestämmelserna om hur informationen i journalen får delas finns i lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Där ingår det som tidigare kallades sammanhållen journalföring.

Spärra uppgifter 

Du kan säga nej till att informationen ska få delas med andra vårdgivare eller omsorgsgivare. Det gör du genom att begära att uppgifterna spärras. Andra vårdgivare kan då se att det finns spärrade uppgifter. De kan inte se vad uppgifterna innehåller.

Kontakta din mottagning om du vill spärra uppgifter.

Nödöppning

Vårdpersonalen kan få ta del av uppgifter om dig som finns hos andra vårdgivare om det finns fara för ditt liv och du är alltför sjuk för att ge ditt samtycke. Det kallas att journalen nödöppnas.

Västernorrland

Sammanhållen journalföring i Region Västernorrland

Att den du söker vård hos kan få tillgång till uppgifter i journaler om dig som finns hos andra vårdgivare kallas sammanhållen journalföring.

Verksamheten inom Region Västernorrland, sjukhusen och de regiondrivna samt privata vård-/hälsocentralerna inom Vårdval Västernorrland deltar i sammanhållen journalföring.

Du bestämmer

Förutom att sammanhållen journalföring verkar för en säkrare vård så slipper du som patient upprepa din vårdhistoria varje gång du träffar en ny vårdgivare. Men det är du som bestämmer! Du har rätt att välja att stå utanför sammanhållen journalföring eller att spärra vissa uppgifter i din journal.

NPÖ

Som en följd av sammanhållen journalföring blir det även möjligt att presentera en samlad översikt av medicinsk information som lagrats om dig som patient hos olika vårdgivare, landsting/region, kommun och privata vårdgivare. Region Västernorrland är producent till NPÖ vilket innebär att andra vårdgivare som till exempel andra landsting/regioner, kommuner, privata vårdgivare (som är anslutna till NPÖ) kan ta del av översiktlig patientinformation i Västernorrland.

Personuppgiftsansvarig/dataskyddsombud

Regionstyrelsen är personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter inom Region Västernorrland. Privata vårdgivare och de kommunala vårdgivarna är personuppgiftsansvariga för sin behandling av personuppgifter.

Region Västernorrland har utsett dataskyddsombud som har till uppgift att se till att personuppgifter behandlas på ett lagligt och korrekt sätt.



Att få sin journal förstörd

Kontakta Inspektionen för vård och omsorg, IVO, om du vill att din journal helt eller delvis ska förstöras. Det krävs att du har goda skäl för det och det ska vara uppenbart att journalen inte behövs för din framtida vård. När en journal förstörs innebär det att också alla kopior förstörs.

Du kan överklaga hos förvaltningsrätten om IVO avslår din ansökan.

Om du är missnöjd

Kontakta den mottagning där anteckningarna gjordes om du inte är nöjd med något som står i journalen. Berätta vad det är du är missnöjd med.

Här kan du läsa mer om vad du kan göra om du inte är nöjd med vården.

Kontakta dataskyddsombudet

Du kan också kontakta dataskyddsombudet hos din vårdgivare om du tycker att hanteringen av dina personuppgifter har varit felaktig. 

Dataskyddsombudet ska se till personuppgifterna hanteras rätt utifrån dataskyddsförordningen.

Kontakta din region, kommun eller din privata vårdgivare för att få kontaktuppgifter till dataskyddsombudet.

Klaga till Integritetsskyddsmyndigheten

Du kan skicka in tips eller klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten om du tycker att någon bryter mot reglerna för hur personuppgifter får hanteras. 

Läs mer på Integritetsskyddsmyndighetens webbplats.

Västernorrland

Spärrhantering Västernorrland

Om du inte vill att dina uppgifter ska ingå i sammanhållen journalföring och alltså inte ska vara tillgängliga för andra vårdenheter inom Region Västernorrland eller för annan vårdgivare, kan du begära att uppgifterna spärras. 

Om du vill spärra uppgifter i din journal, eller häva en redan befintlig spärr, måste du fylla i en blankett. Blanketten når du på något av följande sätt:

  • Kontakta Spärradministrationen på tel 0611-802 20 kl. 08-12.00 helgfria vardagar.
  • Skriv ut aktuell blankett nedan via din vårdkontakt (läkare, sköterska etc) som ger dig blanketten i handen

Skicka därefter underskriven blankett till:
Spärradministrationen 
Regionledningsförvaltningen 
871 85 Härnösand

Vi kan komma att kontakta dig för att informera om spärr/hävning och stämma av dina önskemål innan registrering sker.

Blankett Hävning av spärr (pdf)
Blankett Spärr av uppgifter i patientjournal (pdf)

Bekräfta dina uppgifter först

Vi kan komma att kontakta dig för att informera om spärr/hävning och stämma av dina önskemål innan registrering sker. Det är därför viktigt att du anger ett telefonnummer där du finns anträffbar på dagtid.

Som vårdnadshavare har du inte rätt att spärra uppgifter om ditt barn/ungdom.

Ordlista: Vårdgivare och omsorgsgivare

Vårdgivare är den region, kommun, statliga verksamhet eller privata aktör som ger dig vård. 

Omsorgsgivare ansvarar för eller ger omsorg och stöd till äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Oftast är det en kommunal nämnd eller en privat verksamhet som är omsorgsgivare. Äldreomsorg, hemtjänst och stöd enligt LSS är exempel på omsorg och stöd. 

Mer på 1177.se

Läs din journal

Du som är 16 år eller äldre kan läsa information i din journal genom att logga in på 1177. Hur mycket information du kan läsa beror på i vilken region du har fått vård.

Hur gör jag om jag vill läsa en avliden anhörigs journal?

Den läkare eller annan vårdpersonal som var ansvarig för din närståendes vård måste ta ställning till om journalen kan lämnas ut. Det är också hen som bedömer om du kan räknas som närstående. 

Personuppgifter i vården

Varje gång du är i kontakt med vården registreras uppgifter om dig. Uppgifterna behövs för att du ska få en bra och säker vård.

Se dina läkemedel och recept

Genom att logga in på 1177.se kan du se information om dina läkemedel. Informationen hjälper dig att använda rätt läkemedel på rätt sätt.

Till toppen av sidan