Du får ligga på rygg på en brits. En sjuksköterska sätter fast sex elektroder som ser ut som små plattor eller självhäftande klisterlappar på bröstkorgen. Du får också en elektrod fastsatt på varje handled och vrist.

Kort och smärtfri undersökning

Elektroderna kopplas till en EKG-apparat som registrerar hjärtats elektriska aktivitet. Kurvan som registreras visar hur de elektriska impulserna sprids genom hjärtat. Varje hjärtslag ger ett mönster med kurvor som ser ut som toppar eller taggar. Resultatet av undersökningen lagras digitalt men kan skrivas ut på papper vid behov.

Det är viktigt att du ligger stilla och är avslappnad för att registreringen ska bli så bra som möjligt. Ett EKG är helt ofarligt och hela undersökningen tar ungefär tio minuter. I samband med undersökningen mäts också ofta blodtrycket. Resultatet av EKG tolkas av en läkare.

Långtids-EKG

EKG kan behöva registreras under ett till två dygn om du har haft besvär av oregelbunden hjärtrytm, symtom på yrsel eller svimning vid enstaka tillfällen. Du får då några elektroder fastsatta på kroppen och hjärtats elektriska aktivitet spelas in med hjälp av en digital apparat som du bär med dig. Under registreringen ska du fylla i en dagbok. I den beskriver du vad du gör vid olika tidpunkter och om du känner av några symtom. Du ska inte duscha eller bada under registreringen.

Registreringen kan behöva upprepas från en vecka upp till ett år om du har återkommande allvarliga symtom. Resultaten analyseras av den läkare som behandlar dig.

Det finns en liten risk att du får röd och irriterad hud eller klåda där elektroderna har suttit. Det är både ovanligt och ofarligt. Det läker av sig själv inom en vecka.

Det finns även ett enklare EKG som kallas telemetri som kontinuerligt övervakar hjärtrytmen. Telemetri kan användas till exempel om du opereras eller vårdas på en intensivvårdsavdelning eller övervakningsavdelning.

R-test

Ett R-test är en form av långtids-EKG där din hjärtrytm registreras med hjälp av en apparat som du bär med dig under längre tid. Hur länge du bär med dig apparaten kan variera mellan en och fyra veckor. Apparaten spelar in om den upptäcker oregelbunden hjärtrytm. Du kan också starta en inspelning själv om du känner av några symtom. Du ska ta av dig apparaten om du behöver duscha under registreringen. Elektroderna ska sitta kvar på kroppen.

EKG tas alltid om du kommer till en vårdcentral eller ett sjukhus med akuta bröstsmärtor. Det tas också vid andra misstänkta hjärtbesvär, som exempelvis om du har oregelbunden hjärtrytm eller besväras av trötthet, andnöd, ont i bröstet eller svullna ben.

Vad visar ett EKG?

Hjärtslagen styrs av elektrisk aktivitet. Den kan registreras via elektroder som placeras på olika ställen på bröstkorgen, armarna och benen. Kurvan som registreras visar hur de elektriska impulserna sprids i hjärtat. Varje hjärtslag ger ett mönster med kurvor som ser ut som toppar eller taggar.

Kan visa på hjärtinfarkt

Med ett EKG går det att upptäcka störningar i hjärtats rytm och skador på hjärtmuskeln. Det kan till exempel vara en hjärtinfarkt eller en hjärtmuskelinflammation.

Ett EKG kan skilja mellan om du nyligen har fått en hjärtinfarkt eller om det är en äldre hjärtskada. En akut hjärtinfarkt är ett allvarligt tillstånd som kräver att du omedelbart får vård på sjukhus. Även om EKG är normalt går det inte att utesluta att det är en akut hjärtinfarkt. Därför får du även lämna speciella blodprover om det finns en misstanke, för att säkert avgöra om hjärtinfarkten är pågående.

EKG vid förmaksflimmer

Ett EKG kan avslöja om du har förmaksflimmer, vilket oftast innebär att hjärtat slår oregelbundet och snabbare än normalt.

Blockeringar kan upptäckas

Ett EKG kan även visa om de elektriska impulserna i hjärtat blockeras någonstans på vägen från sinusknutan till hjärtmuskeln. Sådana elektriska block kan leda till långsam hjärtrytm, vilket i sin tur kan göra att du känner dig yr eller till och med svimmar.

Du behöver utredas av en hjärtspecialist och eventuellt få behandling med en pacemaker om du har sådana besvär.

Tjocka hjärtväggar

Ett EKG kan ge information till läkaren om hjärtats väggar är förtjockade och om det är höger eller vänster kammare som är påverkad. Väggförtjockning kan uppstå när hjärtat är överansträngt under en längre tid. Det gäller exempelvis vid långvarigt högt blodtryck eller om det finns förträngningar vid aortaklaffen mellan vänster kammare och stora kroppspulsådern.