Ballongvidgning av kranskärl
Ballongvidgning är en behandling som du kan få när det har blivit förträngningar i hjärtats kranskärl. Behandlingen öppnar upp kärlen så att blodet kan passera som det ska igen. En ballongvidgning görs ofta planerat efter att du har haft besvär av kärlkramp en längre tid. Den kan också göras akut om du plötsligt får svåra kärlkrampsbesvär eller akut hjärtinfarkt och har förträngningar i kärlen.
Du får behandlingen på ett sjukhus som har en röntgenavdelning med speciell utrustning för ballongvidgning. Behandlingen kallas också PCI, som är en förkortning för percutan coronar intervention.
Förberedelser
Du måste fasta sex timmar innan om behandlingen är planerad. Du får också duscha och tvätta håret med bakteriedödande medel på sjukhuset innan du får behandlingen.
Du får lokalbedövning och är vaken under hela behandlingen.
Du får en venkateter i armen för att du ska kunna få läkemedel direkt i blodet och för att blodprover ska kunna tas under själva behandlingen. Du får lugnande och kärlvidgande läkemedel om det behövs.
Du får blodförtunnande läkemedel för att minska risken för blodpropp.
Om du är allergisk
En del kan vara allergiska mot de medel som används vid lokalbedövningen eller mot de kontrastmedel som sprutas in i kärlen under röntgenundersökningen. Berätta för personalen om du vet att du är allergisk.
Om du har nedsatt njurfunktion
Kontrastmedlet kan göra att njurfunktionen tillfälligt försämras ännu mer om du har nedsatt funktion redan innan behandlingen. Du ska därför berätta för läkaren om du känner till att njurarna inte fungerar som de ska eftersom det då krävs särskilda förberedelser.
Om du använder läkemedel med metformin
Du bör göra uppehåll i samband med behandlingen om du tar diabetesläkemedel som innehåller metformin. Det finns annars en liten risk att kroppens balans av mjölksyra rubbas och du kan få mjölksyraförgiftning, så kallad laktacidos. Då mår man väldigt dåligt och kräks. Man kan även bli förvirrad och få blodtrycksfall.
Prata med din läkare om när du kan börja ta läkemedlet igen och om blodsockerhalten behöver kontrolleras extra noga. Det är vanligt att få lämna ett blodprov och börja med läkemedlet igen efter ungefär två dygn.
Så går behandlingen till
Du är vaken under behandlingen och kan prata med läkaren och övrig personal. Du kan vanligtvis följa hur behandlingen går till på en bildskärm om du vill det. Du kan även säga till om något känns obehagligt.
Under behandlingen ligger du på rygg på ett röntgenbord. Först tvättas handleden där ett kort plaströr ska föras in i ett blodkärl. Du täcks sedan med sterila dukar. Du får lokalbedövning och läkaren för därefter in plaströret. Ibland är blodkärlet i handleden inte stort nog. Då förs plaströret i stället in genom ett kärl i ljumsken.
Genom plaströret för läkaren sedan in en längre plastslang genom pulsådern upp till hjärtat och det kranskärl som ska behandlas. En tunn metalltråd som kallas ledare förs sedan genom plastslangen in i kranskärlet och förbi kärlförträngningen som ska vidgas. Över ledaren förs sedan en ny slang med en ballong av stark plast, en så kallad ballongkateter. Läkaren placerar ballongen mitt över kärlförträngningen. Sedan blåser hen upp ballongen med högt tryck med hjälp av kontrastvätska så att förträngningen i kärlet öppnas upp. Oftast är ballongen uppblåst mindre än en minut. Det kan hända att du får ont i bröstet en kort stund när kärlet vidgas.
Kärlväggen kan förstärkas med ett nät
Oftast förstärks kärlväggen på insidan med ett metallnät av rostfritt stål, ett så kallat stent. Det minskar risken för att du ska få komplikationer efter ballongvidgningen och minskar även risken för nya förträngningar i kärlet. De flesta stentar som används innehåller dessutom ett läkemedel som ytterligare minskar risken för komplikationer i form av ny kärlförträngning. I vissa fall används stent som långsamt bryts ner biologiskt efter behandlingen.
Efter att du har fått ett stent insatt måste du ta läkemedel som förebygger blodproppar i en till tolv månader.
Det kan göra ont en kort stund
Under behandlingen har du vanligtvis inte ont av slangarna inne i blodkärlen. När ballongen blåses upp täpps kranskärlet tillfälligt till. Då kan du känna ett obehag i bröstet. Smärtan avtar oftast inom någon minut.
Behandlingen brukar ta en till två timmar, beroende på om det är ett eller flera kärl som ska behandlas. Eftersom du ligger på en brits som är ganska hård kan du få lite ont i ryggen.
Så mår du efteråt
Efter ingreppet tas plaströret i blodkärlet bort och du får ett tryckförband över stället där nålen förts in i pulsådern. Du kan gå upp och röra dig kort efter om ingreppet har gjorts genom pulsådern i handleden. Du måste ligga kvar ytterligare någon eller några timmar om ingreppet har gjorts genom ljumsken.
Du får åka hem senare samma dag eller dagen efter behandlingen om du mår bra. Det räcker oftast med en kortvarig sjukskrivning. Du bör den första veckan efter behandlingen undvika tyngre belastning av ljumsken eller handleden, som exempelvis att bära eller lyfta tungt.
Komplikationer och följdsjukdomar
Riskerna med ballongvidgning är vanligtvis mycket små men något större för patienter med kärlsjukdom. Det finns en mycket liten risk för att kranskärlsväggen kan skadas på grund av själva ballongvidgningen. Det finns även en minimal risk att få stroke.
Ibland blir det en blödning vid stickstället som kan göra att du får ett blåmärke som gör ont en tid. Det är oftast inte allvarligt. Men om det blir stora blåmärken bör du kontakta sjukhuset för en undersökning.
Det är mycket ovanligt, men det blir ibland inre blödningar till följd av de blodförtunnande läkemedel som måste användas för att skydda mot blodproppar.
När är behandlingen inte lämplig?
Ibland hittar läkaren förträngningar på flera ställen i kranskärlen eller på svårbehandlade ställen. Det kan då bli svårt att göra en effektiv ballongvidgning. Då kan läkaren i stället diskutera med en thoraxkirurg som kan göra en kranskärlsoperation, som även kallas bypass-operation.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.