Tömma ut vätska från buken – ascitestappning
Olika sjukdomar kan göra att du får vätska i buken. Vätskan kan behöva tömmas ut för att du inte ska få andra besvär.
Buk är ett annat ord för mage. Inom vården används ofta ordet buk. Buken innehåller flera organ, till exempel levern, magsäck, tarmarna och gallblåsan.
Vätskan kallas ascites. Om du har vätska i buken kan du få besvär att andas och röra på dig. Du kan även få infektion i buken.
Vätskan töms oftast ut för att lindra olika symtom eller för att ta reda på varför du har vätska i buken.
Förberedelser
Det är vanligt att få lämna blodprov innan behandlingen. Du får information vad som gäller för dig från den mottagning där du ska få behandlingen.
En del behöver förbereda sig mer innan behandlingen. Det kan till exempel handla om att ändra dos på ett läkemedel eller sluta med ett läkemedel tillfälligt. Meddela mottagningen där du ska behandlas om du tar blodförtunnande läkemedel.
Du kan äta och dricka som vanligt före behandlingen.
Duscha på morgonen före behandlingen. Då minskar risken för infektion.
Så går behandlingen till
Vätskan töms ut genom ett dränage. Det är ett en tunn slang som läkaren för in genom huden på magen och vidare in i buken.
Behandlingen går till så här:
- Ibland undersöker läkaren buken med ultraljud för att se hur mycket vätska som finns. Med ultraljudet kan läkaren även se var det är bäst att sätta in dränaget.
- Vårdpersonalen tvättar huden där dränaget ska sättas in.
- Du får lokalbedövning genom en nål.
- Läkaren gör ett litet snitt och sätter in dränaget.
- Du kan behöva dropp med ett protein under behandlingen. Proteinet gör bland annat att njurarnas funktion inte påverkas. Droppet får du genom en venkateter i armen.
Genom dränaget kan vätskan rinna ut i en påse. Det kan ta några timmar att tappa ut vätskan. Finns det mycket vätska kan det ta längre tid. Vårdpersonalen tar bort dränaget när vätskan slutat rinna ut.
Du får ett bandage över såret. Bandaget suger upp vätska från såret. Bandaget kan du ta bort efter några dagar.
Ibland tar vårdpersonalen olika prover på vätskan. Med proverna går det att se om det finns en infektion i vätskan. Det går även att ta reda på varför du har fått vätska i buken.
Så mår du efteråt
De flesta kan åka hem samma dag som behandlingen. Vissa behöver stanna kvar på sjukhuset. Hur länge du får stanna beror på hur du mår och hur mycket vätska som har tappats ut.
Innan du lämnar sjukhuset får du veta hur såret ska skötas. Du får också veta hur mycket du kan röra dig med tanke på såret efter dränaget.
Du ska inte lyfta tungt samma dag som behandlingen. Du kan äta och dricka som vanligt.
Det brukar ta några dagar för såret att läka, men ibland kan det ta längre tid. Det kan också komma vätska från såret ett tag efter behandlingen.
Om du får vätska i buken igen
De flesta mår mycket bättre efter behandlingen. Ibland kan vätskan komma tillbaka. Då behöver du få behandling igen.
Prata med vårdpersonalen om vad du kan göra för att minska risken att vätskan kommer tillbaka. Då kan du också få information vad du ska göra om du får vätska i magen igen.
Komplikationer och biverkningar
Det är mycket ovanligt med komplikationer i samband med behandlingen. En del får yrsel. Det brukar gå över av sig själv.
Om du får feber eller ont i magen ska du söka vård på en akutmottagning. Det kan ha uppstått en infektion eller en blödning som du behöver behandling för.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp med att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.