Du kommer att vara sövd när du opereras. Läs mer här om att bli sövd.

Du får berätta om din hälsa

När operationen planeras får du berätta om din hälsa för läkaren. Det är viktigt att du berättar om du har eller har haft andra sjukdomar, och om du får någon behandling för dem.

Du kan också bli undersökt med EKG och lämna blodprov före operationen. Det är så att läkarna kan bedöma hur ditt hjärta och dina lungor fungerar.

Du får träffa narkosläkaren före operationen. Hen kommer att undersöka dig och fråga om du har sjukdomar som kan påverka dig när du blir sövd.

Tvätta dig med bakteriedödande medel

Innan operationen behöver du tvätta hela kroppen och håret med ett bakteriedödande medel. Du behöver göra det både kvällen innan och samma morgon som operationen. Medlet finns att köpa på apoteket. Du får mer information av vårdpersonalen.

Undvik att röka och att dricka alkohol före och efter operationen

Det är viktigt att undvika tobak och alkohol en tid före och efter operationen. Det minskar risken för komplikationer.

När du avstår från att röka kan såren läka bättre och du återhämtar dig snabbare. Prata med läkaren om du behöver hjälp och stöd att sluta röka.

Läs mer om att inte röka eller dricka alkohol inför operationen.

Förberedelser på sjukhuset

Vårdpersonalen tar emot dig när du kommer till operationsavdelningen. Kirurgen ritar med en tuschpenna på din mage var du ska opereras. Du får ligga ner på en brits, och narkospersonalen söver dig. Det kan ske genom att du får andas in gas genom en mask, eller med en spruta. Läs mer om narkos här.

Operationssköterskan tvättar dig på magen med en särskild tvål. Därefter täcker sköterskan hela din kropp med sterila lakan, förutom den del av magen där kirurgen har ritat.

En galloperation kan göras på de flesta sjukhus som har en operationsavdelning.

Du kan opereras med olika tekniker beroende på hur du mår och varför galloperationen ska göras.

Operation med titthålsteknik

Titthålsteknik är den vanligaste metoden för att operera bort gallblåsan. Det innebär att kirurgen opererar genom små hål i magen, så kallade titthål.

Titthålsteknik i magen kallas även för laparoskopi.

Kirurgen undersöker med kamera och med röntgen

Kirurgen undersöker operationsområdet med hjälp av en rörformad kamera som förs in genom ett av hålen.

Gallgångarna undersöks oftast samtidigt med hjälp av röntgen. Röntgenbilderna tas från kroppens utsida, men först sprutar kirurgen in kontrastmedel i gallgångarna genom en tunn slang. Kontrastmedlet gör att eventuella gallstenar syns på röntgenbilderna.

Om det finns stenar i gallgångarna så kan kirurgen behöva byta metod och operera genom ett snitt i magen, men oftast används ERCP-teknik.

Kirurgen tar bort gallblåsan

Kirurgen tar ut gallblåsan genom ett av hålen. Gallgången stängs igen med metallclips eller stygn.

Efter operationen kontrollerar kirurgen att det inte blöder. Hen syr igen de små hålen i magen och sköterskan lägger förband. Operationen tar ungefär en timme.

Operation genom ett snitt i magen

Ibland behöver kirurgen göra en öppen operation. Det innebär att hen opererar genom ett snitt i magen i stället för med titthålsteknik.

Öppen operation kan behövas om du till exempel har vissa sjukdomar eller om du har ärr från tidigare skador eller operationer.

Kirurgen tar ut gallblåsan genom snittet på magen

Kirurgen gör ett snitt under kanten på det nedersta revbenet på höger sida. Genom snittet kan kirurgen ta bort gallblåsan och ibland även eventuella stenar i gallgångarna. Oftast används röntgen under operationen, för att kirurgen ska kunna se hur gallgångarna ser ut.

Det går ofta lite fortare med en öppen operation av gallblåsan än med en titthålsoperation.

ERCP-teknik

Om det finns stenar i gallgångarna så opereras de vanligen bort med en teknik som kallas ERCP. Läs mer här om operation med ERCP.

De flesta mår bra efter en titthålsoperation och kan åka hem samma dag eller dagen därpå. Om du lämnar sjukhuset samma dag behöver du hjälp att ta dig hem, och helst någon som hjälper dig där hemma. Det beror på att du fortfarande kan vara lite trött och yr av narkosmedlet och inte får köra bil.

Efter en öppen galloperation får du ofta stanna några dagar på sjukhuset eftersom det är en större operation. Det är vanligt att bli sjukskriven i två veckor efter en öppen galloperation.

Du kan få ont och bli lite trött

Du kommer att få recept på smärtstillande läkemedel som du kan ta om du får ont efter operationen. De första timmarna efteråt sitter ofta bedövningen från operationen i och gör att du inte får ont.

En del kan känna sig mycket trötta och kraftlösa upp till två veckor efter operationen, men det är ovanligt. 

Du som har opererats med titthålsteknik

Du kan få lite ont i axlarna ett två dagar efteråt om du har opererats med titthålsteknik. Det beror på att kirurgen fyller buken med koldioxid för att se bättre under operationen. Ibland finns det lite koldioxid kvar efteråt som kan reta nerverna i mellangärdet. Det kan kännas i axlarna.

Du som har opererats med snitt i magen

Du som har opererats med snitt i magen kan få ont i såret efter operationen, särskilt när du andas in. Vanligtvis minskar smärtan allt eftersom och brukar gå över efter två till tre veckor.

Du får information innan du lämnar sjukhuset

Du får följande information från vårdpersonalen innan du åker hem:

• Hur länge förbanden ska sitta kvar.
• När du kan börja duscha.
• Hur du ska sköta om operationssåren.
• När stygnen ska tas bort, om du har fått några. Stygnen sitter oftast kvar sju till tio dagar och en sköterska behöver ta bort dem. Ibland använder läkaren en tråd som försvinner av sig själv, och då behöver stygnen inte tas bort.
• Recept på läkemedel, om det behövs.
• Hur länge du behöver sjukskriva dig, om det behövs.

Ta det lugnt hemma efter operationen

Ta det lite lugnt och överansträng dig inte när du precis har kommit hem. Men det är bra att du kommer i gång och rör på dig så snart som möjligt efter operationen. 

Prata med din läkare om du känner dig osäker på vad din kropp klarar av efter en galloperation.

Efter en titthålsoperation

Undvik tunga lyft de första dagarna. Har du ont ska du ta det lugnare. Efter en titthålsoperation tar det ungefär en vecka innan du kan återgå till dina vanliga aktiviteter och att leva som du gjorde innan operationen. För en del kan det ta längre tid.

Efter en öppen operation

Efter en öppen galloperation ska du undvika tunga lyft de första två veckorna. Det tar minst två veckor innan du är återställd.

Det är bra att hålla i gång tarmarna efter operationen. Det gör du genom att dricka lite extra, äta fiberrik mat och röra på dig så som din kropp tillåter.

Viktigt att träna andningen och kroppen

När du känner att du har återhämtat dig är det viktigt att komma i gång med andningsträning och fysisk aktivitet. Det är för att undvika komplikationer som kan uppstå efter att du har opererats eller varit sövd, till exempel blodproppar och lunginflammation. Vårdpersonalen ger dig mer information om hur du ska träna.

Efter en operation finns det alltid en liten risk för infektion, men det är ovanligt med komplikationer efter en galloperation. Komplikationer är någonting oväntat och negativt som händer efter en operation eller en annan behandling.

Det första dygnet efter operationen kan du få lätt feber. Om febern inte avtar eller stiger kan det vara ett tecken på infektion.

Kontakta den mottagning där du opererades, en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du får något av följande besvär:

• Operationssåren svullnar, blir varma och kanske lite kladdiga.
• Du får feber som inte avtar efter ett dygn, eller feber som kommer tillbaka efter några dagar utan feber.
• Du får feber över 38,5 grader.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills mottagningen där du opererades, vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen öppnar.

Om det är bråttom

Kontakta genast den mottagning där du opererades, en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

• Du får mer ont i magen eller i operationssåren och de smärtstillande läkemedel du har fått på recept inte räcker för att lindra smärtan.
• Du får feber och känner dig mycket sjuk.
• Du får feber och operationssåren svullnar, blir varma och kanske lite kladdiga.

Om det inte går eller är stängt på mottagningen där du opererades, vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma symtom och hjälp med var du kan söka vård.

De allra flesta klarar sig bra utan gallblåsan, men din kropp kan inte längre lagra gallan som bildas i levern på samma sätt som tidigare. Det kan göra att du får ont i magen om du exempelvis äter mat som innehåller mycket fett.

Du som har opererats för gallstensbesvär kan pröva att äta lite av den mat som du tidigare fick besvär av, för att se om det går bra.

Läs mer om levern och gallan i texten Matsmältningsorganen.

Du kan fortfarande få ont ibland

Gallgången opereras inte bort vid en galloperation, utan du kan fortfarande få kramper i den. Det kan kännas på samma sätt som när det gör ont vid gallsten.

Det kan hjälpa att ta samma läkemedel mot smärta och kramper som du använde före operationen.

Du kan få diarré

En del får återkommande diarré efter galloperationen. Det går oftast över inom sex månader. Det finns läkemedel som hjälper.

Var försiktig med vissa läkemedel

Du bör vara försiktig med att ta läkemedel som innehåller kodein, till exempel smärtstillande läkemedel eller hostmedicin. Kodeinet kan göra att du får kramper i gallgången.

Kontakta läkare om du har besvär

Kontakta en läkare om du har kvar besvären från innan operationen, eller om du har fått nya besvär som du inte blir av med. Då kan hen undersöka om det finns andra orsaker till att du har ont.

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Även barn och unga ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.