Venkateter i armen eller handen
Du kan behöva få läkemedel eller dropp direkt i blodet vid en del behandlingar eller undersökningar. Oftast får du det genom en venkateter. En venkateter består av en liten tunn och böjlig plastslang som förs in i blodkärlet och tejpas fast på handen eller armen.
Det finns många olika anledningar till att få en venkateter.
Venkatetern gör att du kan få läkemedel och dropp direkt i blodet flera gånger utan att behöva få fler olika stick med sprutor.
Förberedelser
Du behöver inte förbereda dig inför att få en venkateter.
Det kan vara att bra klä dig i löst sittande kläder eller använda ett linne.
Ibland kan man få byta om till sjukhuskläder. Det beror på vad anledningen är till att du behöver en venkateter. Det beror också på hur länge den ska sitta kvar.
Följ de råd om förberedelser som du får av din vårdgivare.
Bedövning innan om du vill
Du kan få bedövning innan venkatern sätts på plats, om du tycker att det är obehagligt med stick.
Bedövningsplåster eller kräm
Det finns bedövningskräm och bedövningsplåster som ska sitta på minst en timme innan sticket. Du kan förbereda detta själv hemma. Både krämen och plåster finns att köpa receptfritt på apotek. I förpackningen finns tydliga instruktioner om hur du ska göra.
Bedövning kan sättas på handens ovansida eller i armvecket
Det är viktigt att bedövningen sätts där det finns blodkärl eftersom själva bedövningen bara verkar där krämen eller plåstret sitter. Blodkärlen brukar se ut som blåskimrande strängar under huden. Det är bra att sätta bedövningen på minst två olika ställen, till exempel på båda händernas ovansidor. Du kan alltid rådfråga apotekspersonalen eller personalen på mottagningen där du ska få venkatetern, om du känner dig osäker.
Så går behandlingen till
Du får en venkateter på handryggen eller i armvecket för att kunna få läkemedel eller dropp direkt i blodet.
Du sitter eller ligger ner
När du ska få en venkateter får du sitta eller ligga ner. Känner du dig orolig kan oftast en närstående få vara med.
Läs om hur du kan göra om du eller ditt barn är rädd för nålstick.
Det är oftast en sjuksköterska som sätter venkatetern på plats. Sjuksköterskan lägger först ett band runt din överarm, och drar åt det lite. Ibland använder sjuksköterskan en blodtrycksmanschett som pumpas upp runt din överarm. På så sätt fylls blodkärlen med mer blod och syns tydligare. Det gör det lättare för sjuksköterskan att sätta venkatern på plats.
Plåstret eller krämen tas bort innan om bedövning har använts. Huden brukar bli lite blek av bedövningen, och om du nyper lite i huden så känns den bedövad. Sjuksköterskan känner på huden där blodkärlen finns för att hitta ett lämpligt blodkärl. Sedan tvättar hen huden med desinfektionsmedel och för in venkatetern.
Så känns det att få en venkateter
Sjuksköterskan för in venkatetern i blodkärlet med hjälp av en nål som finns inuti slangen och som sticker ut lite grann. När plastslangen sedan sitter på plats i blodkärlet tas nålen bort och kvar blir bara slangen.
Det känns ett litet stick när nålen går igenom huden, om du inte fått bedövning. Det kan svida lite när plastslangen förs in i blodkärlet. Men det brukar gå över efter en kort stund. Det känns mindre eller inte alls om du fått bedövning.
Ibland kan det vara svårt att hitta ett lämpligt blodkärl på handen eller armen. Venkatetern kan då sättas på fotens ovansida. Ibland kan den behöver sättas i ytliga kärl på halsen av läkare, men det är ovanligt.
När venkatetern är på plats
När plastslangen sitter på plats dras nålen ut och sjuksköterskan sätter i en propp så att det inte ska blöda. Sedan fästs venkatetern på huden med hjälp av ett speciellt genomskinligt förband.
På venkateterns ovansida finns ett lock som kan öppnas och där sprutar sjuksköterskan in lite koksaltslösning. Det görs för att prova så att venkatetern fungerar bra och för att spola plastslangen ren från blod. Annars stelnar blodet i venkatetern så att det blir stopp i den.
Sist får du ofta en elastisk binda eller strumpa över venkatetern för att skydda den, så att den till exempel inte råkar fastna i kläderna.
Precis efter att venkatetern satts på plats brukar det kännas lite ömt där den sitter. Det brukar gå över efter en stund.
Du ska genast berätta för sjuksköterskan om huden runt venkatetern börjar bli öm, röd eller svullen.
Du kan röra på armen som vanligt
En venkateter består av en tunn liten plastslang. Eftersom slangen är böjlig kan du röra på armen även när venkatetern sitter i armvecket.
Venkatetrar finns i olika storlekar. Beroende på hur stort blodkärlet är och vad venkatetern ska användas till väljs olika storlekar. Om du till exempel ska få näringsdropp eller blod måste venkatetern vara större än om det bara gäller läkemedel.
Du kan få olika läkemedel genom samma venkateter
När venkatetern finns på plats är den färdig att användas. Proppen tas bort och en droppslang ansluts till venkatetern om du ska få dropp. Olika typer av sprutor passar i fattningen under locket, till exempel om du ska få kontrastmedel eller läkemedel. Du behöver alltså inte få flera stick även om fler läkemedel eller dropp behövs.
Venkatetern tas bort
När venkatetern ska tas bort lossas förbandet av en sjuksköterska. Sedan drar hen försiktigt ut plastslangen och trycker samtidigt en kompress mot insticksstället. Det är för att stoppa en eventuell blödning. Det brukar inte göra ont när venkatetern tas bort.
Du kan trycka med fingrarna mot kompressen ett par minuter för att förhindra blödning. Det kan också vara bra att hålla armen högt.
Så mår du efteråt
Du kan få ett blåmärke på huden där venkatern har suttit. Huden kan också kännas lite öm under några dagar.
Komplikationer
Du ska genast berätta för sjuksköterskan om huden runt venkatetern börjar bli öm, röd eller svullen, medan den fortfarande sitter på plats. Det kan bero på att det blivit en inflammation i blodkärlet och då måste venkatetern tas bort direkt.
Kontakta vården om du får besvär efter att venkatetern tagits bort
Kontakta din vårdgivare om huden blir svullen, röd eller gör ont efter att venkatetern tagits bort. Det gäller framför allt huden runt stickstället, men även andra delar av kroppen. Du ska också kontakta vården om du får feber eller om du får ett mycket stort blåmärke runt stickstället, eller om det börjar blöda igen.
Varför görs behandlingen?
Det finns många olika anledningar till att få en venkateter i armen eller handen. Det kan till exempel vara något av det här:
- Du ska få läkemedel, till exempel antibiotika.
- Du ska få dropp med näring och vätska.
- Du ska få blod.
- Du ska bli undersökt eller opererad och ska få sövande eller lugnande läkemedel.
- Du ska få en behandling och i samband med den snabbt kunna få läkemedel vid illamående eller en allergisk reaktion.
Venkatetern behöver bytas så småningom om du ska få dropp eller läkemedel under flera dagars tid. Hur länge samma venkateter kan användas beror på vad du ska få genom den och om den fungerar bra.
Genom att ha en venkateter kan du få läkemedel och dropp direkt i blodet flera gånger utan att du behöver få flera stick med sprutor.
Venkatetern består av en tunn och böjlig plastslang, men kallas ibland för nål. du Andra namn är droppnål, infart eller perifer venkateter, PVK.
Du ska förstå informationen
För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.
Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.
Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.