Det finns flera hörapparater att välja mellan. Hörapparaterna ser nästan likadana ut, men kan fungera lite olika. De kan till exempel vara batteridrivna eller uppladdningsbara.

Hörapparaterna kan sitta bakom örat eller i örat.

Hörapparater som sitter bakom örat

Den vanligaste typen av hörapparat har du bakom örat. Den kallas bakom-örat-apparat. Ljudet leds in i örat genom en tunn sladd som är kopplad till antingen en liten högtalare eller en gjuten plastsnäcka.

De här typerna av hörapparater fungerar vid de flesta hörselnedsättningar. De går att använda tillsammans med glasögon och finns i flera olika modeller och färger.

Hörapparater som sitter i örat

Apparater som sitter i örat kallas för i-örat-apparater. All teknik är samlad i ett skal som har gjutits speciellt för att passa ditt öra. De allra minsta apparaterna sitter helt inne i hörselgången.

Den här typen av apparater finns i flera olika storlekar och fungerar på lite olika sätt. Vilken typ som passar dig beror på din hörselnedsättning och formen på din hörselgång.

Hörapparater som opereras in – implantat

Du kan behöva få ett så kallat implantat om en vanlig hörapparat inte fungerar. Det är en hörapparat som opereras in. Det finns olika typer av implantat.

Benledd hörapparat

Det finns olika så kallade benledarapparater. Den vanligaste apparaten sätts fast på huvudet.

Hörapparaten är kopplad till ett implantat som opereras in i skallbenet. Med hjälp av vibrationer från hörapparaten leds ljudet genom skallbenet direkt in till innerörat, förbi de delar i örat som inte fungerar.

Kokleaimplantat

Du kan få ett kokleaimplantat om du har en svår hörselnedsättning. Kokleaimplantat brukar också kallas CI. Det är en förkortning av namnet på engelska, cochlear implant.

Ett kokleaimplantat består av en yttre ljudprocessor och ett inopererat implantat. Den inre delen innehåller elektronik som tar emot signalerna från den yttre delen och stimulerar hörselnerven.

Hörapparaten kan kopplas ihop med andra system

Ljudet kan skickas på olika sätt till din hörapparat.

Många hörapparater kan kopplas trådlöst till mobiler, datorer, tv eller annan utrustning. Då används så kallad bluetooth-teknik eller annan radioteknik för att överföra ljudet eller samtalet.

Ljudet kan skickas till din hörapparat med radiosignaler. Det kan antingen ske genom separata sändare direkt till din hörapparat eller via en mottagare.

Många större lokaler som biografer eller föreläsningssalar har en så kallad hörslinga. Talarens mikrofon eller filmens ljud är kopplade både till högtalarna och till en särskild apparat som gör att du kan höra ljudet i hörapparaten.

Det finns också varianter av hörslingor som du kan sätta på en stol eller runt din hals. Då kan du till exempel ansluta en TV eller musikspelare och höra ljudet i hörapparaten.

Det finns hjälpmedel som kan göra dig uppmärksam på olika signaler, till exempel telefoner, dörrklockor och brandlarm.

Det kan vara något av följande:

• Hjälpmedel som blinkar och lyser.
• Hjälpmedel som vibrerar.
• Hjälpmedel med särskilt starka ljud.

Du kan läsa mer olika hjälpmedel som du kan använda när du vill prata i telefon i texten om alternativ telefoni.

För att få ett hjälpmedel från regionen behöver du träffa en audionom, som är specialist på att utreda hörselnedsättningar. Audionomen är en så kallad förskrivare, vilket innebär att hen bedömer ditt behov och vad du kan behöva.

I flera regioner behöver du en remiss för att komma till en audionom. Kontakta en vårdcentral eller en öronmottagning för att få en remiss.

Det ska ta högst 90 dagar från att du har tagit kontakt med vården tills du får komma till en audionom för en bedömning. Läs mer om vårdgarantin.

Hjälpmedel för skola eller arbete

Kontakta skolan om du eller ditt barn behöver särskilda hjälpmedel för att kunna följa med och delta i undervisningen.

Prata med din chef om du behöver särskilda hjälpmedel för att kunna utföra ditt arbete, så kallade arbetshjälpmedel. Du kan också kontakta Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen.

Audionomen kan berätta mer om hur det går till att ansöka om hjälpmedel.

Vid ditt första besök hos audionomen får du beskriva hur du tycker att din hörsel fungerar och berätta om dina behov och önskemål. Audionomen gör också en hörselundersökning. Resultatet registreras i ett så kallat audiogram. Det visar vilka toner du kan uppfatta.

Förbered dig inför mötet

Det kan vara bra att förbereda sig inför mötet med audionomen. Fundera på följande:

• I vilka situationer önskar du att du hörde bättre?
• Vilka miljöer befinner du dig ofta i?
• Vill du kunna justera dina hörapparater själv eller vill du att det sker automatiskt?

Du kan själv komma med förslag på hjälpmedel som du tror skulle underlätta för dig att klara av din vardag.

Audionomen föreslår hörhjälpmedel

Audionomen föreslår lämpliga hörhjälpmedel utifrån din situation och hur du själv beskriver dina förutsättningar, behov och önskemål.

De riktlinjer som finns i regionen påverkar vilka hjälpmedel audionomen föreslår. I alla regioner finns det vissa hjälpmedel som audionomen främst ska skriva ut, utifrån vad du behöver. Det kallas för att det finns ett upphandlat sortiment.

Olika regioner har olika regler

Reglerna för när du kan få ett hörhjälpmedel varierar mellan olika regioner.

I en del regioner används något som kallas behovstrappa för att göra en bedömning av vilka behov du har. Behovstrappan innebär att vissa behov ska tillgodoses före andra.

I några regioner finns det riktlinjer för hur stor din hörselnedsättning ska vara för att du ska kunna få ett hjälpmedel. Då används ett mått på din hörselnedsättning som kallas för tonmedelvärde. Ju högre värde, desto större är din hörselnedsättning. Du får inget hjälpmedel om värdet är för lågt, men du kan få annat stöd av audionomen.

Råd och stöd

Audionomen kan också hjälpa dig med praktiska råd för hur du kan göra saker i din vardag på ett annorlunda sätt. Du kan också få tips om vad andra kan göra för att du lättare ska uppfatta vad de säger.

Läs om att leva med nedsatt hörsel här.

Du behöver komma till audionomen flera gånger för att prova ut hjälpmedel.

Förutom att det finns olika typer av hörapparater finns det många varianter och olika varumärken. Det gäller också en del andra hörhjälpmedel. Be audionomen att visa olika sorter och berätta om dem.

Du får testa hjälpmedlet hemma

Du får oftast ta hem de hjälpmedel som audionomen har föreslagit att du ska använda. Då får du prova dem i din vardagsmiljö och använda dem så mycket som möjligt. Sedan kommer du på återbesök och får berätta hur det har fungerat. Audionomen ställer in hörapparaten så att den passar så bra som möjligt.

Audionomen gör en utvärdering

Efter några besök brukar utprovandet vara färdigt. Audionomen gör en utvärdering för att följa upp att ditt hjälpmedel fungerar som det ska. Då görs olika mätningar eller så fyller du i ett frågeformulär.

Du ska få vara delaktig i valet av hjälpmedel, så mycket som det är möjligt.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Det kan finnas olika typer av hörhjälpmedel. Det kan också finnas många varianter och olika varumärken. Tillsammans ska du och förskrivaren komma fram till vad som blir bäst för dig.

Finns det flera olika hjälpmedel inom regionen eller kommunen som kan passa dig ska förskrivaren informera om det. I sådana fall ska du själv få välja vilket hjälpmedel som du vill ha, om förskrivaren tycker att det är rimligt utifrån vad du behöver och vad hjälpmedlet kostar.

Barn ska få vara delaktiga

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.

Du får en bruksanvisning till din hörapparat där det står hur den fungerar och hur du ska sköta den. Du får också information om vem du ska kontakta om hjälpmedlet behöver underhållas och repareras.

Om du flyttar behöver du kontakta en audionommottagning för att ta reda på om du kan ta med dig hjälpmedlet.

Skada eller förlust av hjälpmedel

Om ditt hjälpmedel har blivit skadat, borttappat eller stulet kan du som hyr eller lånar ett hjälpmedel från din region kontakta audionommottagningen där du fick ditt hjälpmedel. Du måste också göra en anmälan till polisen om ditt hjälpmedel har blivit stulet.

Du kan behöva betala en ersättning om du tappar bort hjälpmedlet eller om det skadas. Därför kan det vara bra att se över dina försäkringar när du får ett hjälpmedel.

Kontakta den mottagning som provade ut hjälpmedlet om det fungerar sämre efter ett tag. Hjälpmedlet kan behöva justeras.

Ibland behövs en ny bedömning av dina behov

Du kan få byta hjälpmedel om dina behov har förändrats. Audionomen gör en ny undersökning och bedömer om du ska byta hjälpmedel.

Är du inte nöjd med den förskrivare du har träffat, ska du kontakta chefen för mottagningen och fråga om det finns möjlighet att få träffa någon annan.

Du kan kontakta patientnämnden i din region om du inte tycker att du har fått rätt behandling eller hjälpmedel.

Läs om vad du kan göra om du inte är nöjd med vården.