Råd till dig som mår dåligt efter skrämmande händelser
Råd till dig som mår dåligt efter skrämmande händelser - svenska lättlästDet är vanligt att må dåligt efter skrämmande händelser. Du kan till exempel bli rädd och ha svårt att sova. Oftast går det över av sig själv efter en tid. Det finns en del du kan göra själv för att må bättre.
En kort film till dig som mår dåligt efter en allvarlig händelse.
En kort film till dig som mår dåligt efter en allvarlig händelse.
En längre version av den här texten finns här.
Du som är ung kan läsa mer på Youmo.se. Sidan är på engelska.
Vanligt att reaktionen kommer efteråt
Det är vanligt att reagera under och efter en skrämmande händelse. Ibland kommer reaktionen långt senare.
Här är vanliga exempel på hur du kan må:
- Du har svårt att sova eller har mardrömmar.
- Du tänker ofta på det som hände och minnena kan kännas verkliga.
- Du känner dig ofta ledsen eller arg.
- Du kan plötsligt känna dig mycket rädd.
- Du undviker människor eller platser som påminner om det som hänt.
Om du har mått så under en längre tid kan det kännas som att ingenting gör dig glad eller spelar någon roll.
Vad kan jag göra själv för att må bättre?
Prata med andra om hur du mår. Det känns oftast bättre efteråt. Du kan prata med någon som du känner eller litar på.
Du kan också prata med någon i en förening, en religiös församling eller inom vården.
Här är andra saker som kan hjälpa dig att må bättre:
- Gå ut och rör på kroppen. Helst på dagen när det är ljust.
- Försök att sova och äta på samma tider varje dag.
- Gör saker som gör dig glad eller som får dig att tänka på annat.
Undvik alkohol och droger. Först kan det kännas som att det hjälper. Men sedan mår du sämre.
Sätt en gräns för hur mycket tid du ägnar åt nyheter eller sociala medier. Undvik information som kan göra dig mer orolig.
Hur kan jag stötta ett barn?
Alla barn är olika. De kan reagera på olika sätt. Det finns inget sätt som är rätt eller fel.
Tänk på det här om ett barn har varit med om skrämmande händelser:
- Berätta om det som händer och det som hänt på ett sätt som barnet förstår.
- Lyssna och svara på barnets frågor och funderingar.
- Visa att det är okej att oroa sig. Men också att det är okej att ta pauser från oron.
- Undvik nyheter som kan göra barnet mer orolig. Berätta istället om det du vet.
- Fråga vad barnet ser på internet. Säg att allt som sprids inte är sant. Man behöver inte titta på allt som visas.
- Låt barnet uttrycka sig på andra sätt än med ord. Till exempel genom att rita, skriva eller leka.
- Håll vardagsrutiner och försöka att hitta på roliga saker att göra tillsammans.
Safe place
Det finns appar till mobilen, datorn eller Ipaden som barnet kan använda för att få hjälp att hantera oro, stress och ångest. Ett exempel är appen Safe Place från Rädda Barnen. Den kostar ingenting att använda och finns på flera språk.
Här kan du ladda ner appen.
När och var ska jag söka vård?
De flesta som mår dåligt efter en skrämmande händelse behöver inte söka vård. Men det är viktigt att söka hjälp om du eller någon i din familj inte börjar må bättre efter två till fyra veckor.
Kontakta då någon av de här mottagningarna:
- en vårdcentral
- en ungdomsmottagning
- en jourmottagning
- en psykiatrisk mottagning.
Här kan du läsa mer om hur vården fungerar i Sverige.
Fråga om råd
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha hjälp med vad du ska göra.
Ring 0046 771-11 77 00 om din telefon inte har ett svenskt abonnemang eller simkort, eller om du ringer från ett annat land.
De som svarar är sjuksköterskor. Du kan prata svenska eller engelska. Ibland går det att få hjälp på andra språk.
Ring 112 eller sök vård direkt på en akutmottagning, om du mår mycket dåligt eller tänker att du inte vill leva.