Den här texten tar upp två vanliga typer av receptfria läkemedel som lindrar smärta:

• Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet paracetamol.
• Läkemedel som även hämmar inflammation, så kallade NSAID eller cox-hämmare. I denna grupp av läkemedel ingår olika verksamma ämnen, till exempel ibuprofen, naproxen, nabumeton och acetylsalicylsyra. 

Samma verksamma ämne kan finnas i flera läkemedel med olika namn. Det kan vara bra att veta så att du inte av misstag använder flera läkemedel som innehåller samma verksamma ämne. Då kan du få i dig för mycket. På läkemedlets förpackning står det vilket eller vilka ämnen som ingår. Det står även i informationen som följer med förpackningen, den så kallade bipacksedeln.

Fråga om råd

Du kan rådgöra med sjukvården eller fråga på ett apotek om du känner dig osäker på vilket läkemedel som passar dig.

Du kan ringa Läkemedelsupplysningen på telefon 0771-46 70 10 om du har frågor om läkemedel.

Många gånger spelar det ingen roll vilket av läkemedlen du väljer, de fungerar ungefär lika bra. Men vid vissa typer av smärta kan någon eller några av dem fungera bättre. 

Huvudvärk och migrän

Alla läkemedlen kan användas vid huvudvärk. Brustabletter och munsönderfallande tabletter ger något snabbare effekt.

Vid migrän kan du ta NSAID som innehåller till exempel naproxen eller ibuprofen vid första tecknet på migränanfall. När du är säker på att det är ett migränanfall som pågår kan du ta triptaner.

Läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra hjälper ofta bra och gärna i kombination med koffein. Koffeinet gör att acetylsalicylsyra snabbare tas upp av kroppen och förstärker den smärtstillande effekten.

Mensvärk

Vid mensvärk har NSAID som innehåller ibuprofen eller naproxen bra effekt. Effekten av naproxen sitter i längre och varar cirka 12 timmar jämfört med cirka 6 timmar för ibuprofen. Det är bra att ta läkemedlet så fort som möjligt när du känner att besvären är på väg.

Inflammatorisk värk

Vid till exempel tandvärk eller värk i leder och muskelfästen kan du även ha en inflammation. Då har NSAID bättre effekt än paracetamol. Typiska tecken på inflammation är svullnad, rodnad, värme och ömhet.

Ont i leder

Du kan prova NSAID som innehåller nabumeton om du tillfälligt har stela och ömma leder. Nabumeton är långverkande och du behöver bara ta en tablett per dygn. Effekten kommer lite långsammare än för andra NSAID. Nabumeton passar om du har värk flera dagar i rad.

Hjälper även mot feber

De receptfria läkemedlen mot smärta sänker även feber. De kan användas om du har hög feber i samband med en infektion, till exempel influensa.

Feber är ett av kroppens sätt att bekämpa infektioner. Därför behöver du inte alltid ta dessa läkemedel om du bara har lätt eller måttlig feber.

Ibland kan ett visst läkemedel vara olämpligt. Det kan till exempel bero på följande:

• din ålder
• om du är gravid eller ammar
• om du har någon sjukdom 
• om du tar andra läkemedel.

Prata med en läkare eller fråga på ett apotek om du känner dig osäker.

Barn eller ungdomar

Vilket läkemedel du ska välja till barn beror på hur gammal barnet är. 

Om barnet är under sex månader ska du prata med en läkare eller sjuksköterska innan du ger något läkemedel.

För val av verksamt ämne till barn gäller det här:

• Från tre månaders ålder kan du ge paracetamol. Paracetamol finns i flytande form och som stolpiller som är anpassade till små barn.
• Från sex månaders ålder kan du ge ibuprofen i flytande form eller som stolpiller.
• Från tre års ålder kan du ge 250 milligram paracetamol. Denna styrka finns i olika former som är lättare för barn att svälja. Så kallade munsönderfallande tabletter smälter i munnen eller löses i en sked med vatten. Du kan också ge en halv vuxentablett. Vuxentabletterna har styrkan 500 milligram.
• Från sex års ålder kan du ge ibuprofen som tabletter i styrkan 200 milligram.
• Från tolv års ålder kan du ge naproxen som tabletter.

Det är mycket viktigt att noggrant följa de anvisningar om dosering som står på förpackningen eller i bipacksedeln i förpackningen. Ge exakt rätt dos och i högst det antal dagar som rekommenderas. 

Dosen bör helst vara utifrån barnets vikt enligt bipacksedeln. Då blir dosen mer rätt än om du doserar efter ålder.

Undvik vissa läkemedel

Barn och ungdomar som är yngre än 18 år ska inte ta läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra mot feber. Prata först med en läkare. Det finns en risk för att få något som kallas för Reyes syndrom. Det är en ovanlig sjukdom som bland annat kan leda till allvarlig hjärnskada.

Om du försöker få till en graviditet

Ta inte NSAID om du försöker få till en graviditet. Dessa läkemedel kan tillfälligt påverka ägglossningen och göra det svårare att bli gravid.

Graviditet och amning

NSAID är inte lämpligt att tas under en graviditet. Under de första sex månaderna av graviditeten bör du inte ta läkemedlen utan att först ha pratat med en läkare. Det finns en risk för att fostret kan påverkas.

Under de tre sista månaderna ska du inte ta NSAID alls. Läkemedlen kan allvarligt påverka barnet, göra att du får mer värkar, göra att förlossningen tar längre tid och göra att du blöder mer.

Har du tagit en enstaka dos under graviditeten behöver du inte vara orolig. Man ska framför allt inte ta NSAID ofta eller flera gånger.

NSAID går över i bröstmjölken, men det finns inget som tyder på att de påverkar barn som ammas.

När du är äldre

Du som är äldre bör inte ta NSAID eftersom risken för biverkningar ökar med åldern. Risken för magsår, blödningar, hjärtsvikt och njursvikt är stor i högre åldrar. Även ett fåtal tabletter kan i vissa fall orsaka dessa biverkningar. Prata med en läkare innan du tar NSAID om du är över 75 år.

Paracetamol ger sällan några allvarliga biverkningar i högre åldrar, och kan användas i samma doser som av yngre.

Läs mer om att ta läkemedel när du är äldre.

Om du har lätt för att blöda

NSAID gör att det blir svårare för blodet att levra sig. Det betyder att du riskerar att blöda mer och längre om du skadar dig. Du bör inte ta läkemedlen om du har lätt för att blöda. Du bör heller inte ta NSAID innan en operation.

Om du dricker alkohol ofta

När paracetamol bryts ner i kroppen bildas vissa ämnen, som kroppen tar hand om utan att de orsakar några problem. Men om du har druckit mycket alkohol under en längre tid och dessutom har ätit dåligt, kan kroppen inte ta hand om dessa ämnen. Då kan paracetamol ge svåra leverskador, även om du tar den dos som anges på förpackningen. Undvik därför att ta läkemedel som innehåller paracetamol om du dricker mycket alkohol.

Alkohol irriterar slemhinnan i magen och det gör också NSAID. Därför bör du inte dricka alkohol och samtidigt ta dessa läkemedel.

Här kan du läsa om läkemedel och alkohol.

Om du är överkänslig mot acetylsalicylsyra

Du bör inte ta NSAID om du är överkänslig mot acetylsalicylsyra, eftersom läkemedlen liknar varandra. Du kan få en kraftig reaktion med nässelutslag, rinnsnuva eller andningsbesvär om du är överkänslig. Sådana reaktioner är vanligare bland personer som har astma.

Om du har astma eller kronisk nästäppa

Du bör inte ta NSAID utan att prata med en läkare om du har astma eller kronisk nästäppa. Läkemedlen kan i sällsynta fall utlösa astmaanfall.

Om du har eller har haft magsår

En del personer kan må illa, få halsbränna eller ont i magen av NSAID. Det finns risk för magsår eller blödning i magen om du tar läkemedlen en längre tid i hög dos. Det beror på att de minskar mängden prostaglandiner. Det är ämnen som skyddar magslemhinnan från magsäckens sura och frätande innehåll. Risken för blödning i magen ökar med åldern. Du bör inte ta NSAID om du har eller har haft magsår.

Risken för magsår minskar om du samtidigt tar läkemedel som innehåller omeprazol, som också kan köpas receptfritt. Att ta omeprazol är särskilt viktigt om du även tar blodförtunnande läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra, till exempel Trombyl.

Här kan du läsa om läkemedel mot magsår.

Om du har vissa sjukdomar

Det finns en del sjukdomar som kan påverka ditt val av läkemedel.

Du bör inte ta NSAID utan att prata med en läkare om något av följande stämmer på dig:

• Du har besvär med njurarna eller levern.
• Du har sjukdomen SLE eller inflammatorisk tarmsjukdom.
• Du har hjärtsvikt. Då bör du använda NSAID med försiktighet och i lägre doser. Alla NSAID gör att mindre vätska utsöndras i njurarna. Då ökar blodvolymen, hjärtat blir ansträngt och hjärtsvikten kan förvärras.
• Du har haft hjärtinfarkt eller stroke. Du har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom på grund av till exempel högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes eller rökning. De flesta NSAID kan ge en ökad risk för hjärtinfarkt eller stroke. Risken är större om du använder höga doser under lång tid. Det verksamma ämnet naproxen tycks skilja sig från övriga NSAID genom att inte öka risken för hjärtinfakt eller stroke.

Om du tar andra läkemedel

Prata med din läkare innan du tar NSAID om du tar läkemedel mot depression och ångest, till exempel så kallade SSRI.

Detsamma gäller om du tar blodförtunnande läkemedel för att förebygga blodproppar. Exempel är läkemedlen Trombyl, Pradaxa, Xarelto, Eliquis och Waran. Det beror på att NSAID minskar blodplättarnas förmåga att klibba fast vid varandra. Det ökar risken för blödningar.

Du bör inte kombinera olika läkemedel mot smärta, oavsett om du fått dem på recept eller köpt dem receptfritt. Många smärtstillande läkemedel liknar varandra, och det gör att den totala dosen kan bli för hög. En för hög dos ökar risken för biverkningar och kan till och med vara allvarligt.

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.