Blodtransfusion
Vid en blodtransfusion förs nytt blod in i kroppen. Det kan behövas om du har förlorat mycket blod vid till exempel en olycka eller i samband med en operation. Blodtransfusioner kan också vara en del i en behandling av en sjukdom.
Blod som används vid blodtransfusioner kommer från personer som har gett blod vid blodcentraler runt om i Sverige. Blodet kontrolleras så att blod från en person med en smittsam sjukdom inte ges till någon annan.
Både barn och vuxna kan få blodtransfusion.
Förberedelser
Du får lämna ett blodprov för att ta reda på vilken blodgrupp du har innan du får blodtransfusionen. Samtidigt tas också prov för att se att ditt blod passar med givarens.
Det går att få lokalbedövning
Om du tycker att det är obehagligt med stick kan du få lokalbedövning i huden. Det kan vara ett plåster eller en salva som bedövar huden.
Berätta om du känner dig orolig
Det är bra att berätta för personalen om du känner dig orolig eller har frågor inför behandlingen. Det finns stöd att få.
Bra att förbereda barn inför vårdbesöket
Barn har större möjligheter att samarbeta om de i förväg får veta vad som ska hända. Läs om hur du kan förbereda barn inför besök i vården.
Så går det till
Man får oftast ligga ner under behandlingen, på en säng eller en brits.
Du får en venkateter
En sjuksköterska tvättar huden noggrant på den plats där du ska få en så kallad venkateter. Det är en liten tunn och böjlig plastslang som förs in i blodkärlet och tejpas fast på huden.
Vilket blodkärl som används beror på vad som är mest lämpligt för just dig. Det kan vara ett blodkärl i armvecket, handen eller på halsen.
Det kan sticka till när venkatetern sätts på plats.
Du som har en subkutan venport eller en central venkateter kan få blod i den.
Blodet leds in genom ett blodkärl
Blodet finns i en påse som sjuksköterskan hänger upp på en ställning. Blodet rinner från påsen genom en tunn slang till venkatetern. Blodet leds sedan in i kroppen genom blodkärlet.
Det brukar inte göra ont att få en blodtransfusion.
Transfusioner kan ta olika lång tid
Blodet består av flera delar, till exempel röda blodkroppar, blodplättar och blodplasma. Vid en blodtransfusion kan du få en eller flera av dessa delar. Vilka delar du får beror på anledningen till att du behöver en blodtransfusion.
Du kan få blodtransfusioner med blodplasma om du har förlorat mycket blod eller har brännskador. Du som får transfusioner för blodsjukdomar får ofta både röda blodkroppar och blodplättar, så kallade trombocyter.
Hur lång tid en blodtransfusion tar beror på vilka delar av blodet som du får. En transfusion med blodplättar tar oftast 30 minuter att få. Transfusion med röda blodkroppar varierar i tid och beror på hur du mår och anledningen till att du får blodet.
Barn som får transfusion
Ett barn som behöver transfusion får ha med sig en närstående.
Så mår du efteråt
Efter en blodtransfusion är det vanligt att känna sig piggare och ha mer ork. Det gäller både barn och vuxna.
Komplikationer
Det är ovanligt att få en komplikation efter en blodtransfusion.
Överkänslighet
En del kan vara överkänsliga mot att få blodtransfusion, men det är ovanligt. Då kan du till exempel få utslag på huden, klåda, frossa, ansiktsrodnad, feber eller må illa. Besvären går över av sig själv.
Vid kraftigare reaktioner får du behandling. Det gäller till exempel om du har ont i bröstet eller svårt att andas.
Om du behöver få blod flera gånger kan du få behandling inför nästa transfusion.
Varför får jag blod?
Det finns många anledningar till att du kan behöva få en blodtransfusion. Det kan till exempel vara i samband med en förlossning, operation eller vid en olycka.
Du kan också få blod om du har blodbrist som beror på en blodsjukdom eller på grund av att du får behandling med cytostatika.
Påverka och delta i din vård
För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.
Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.