Tågång hos barn
Tågång innebär att barnet går på tå utan att sätta ner hela foten och hälen. En del barn går på tå frivilligt och kan sätta ner hela foten i golvet när de vill. Men en del barn kan ha svårt att sätta ner hela foten. Då kan barnet behöva få behandling.
Vad beror det på?
Det finns tre olika orsaker till att ett barn går på tå.
Frivillig tågång
Den vanligaste orsaken är att barnet frivilligt går på tå. Många småbarn rör sig då snabbare och ibland med bättre balans än om de går med fotsulorna i golvet. Dessa barn brukar sluta gå på tå efter sexårsåldern.
Korta hälsenor
En annan mer ovanlig orsak till tågång är att barnet föds med för korta hälsenor. Barnet brukar då ha svårt att böja foten uppåt mot underbenet. Hen kan inte heller gå med fotsulorna i golvet utan att svanka ryggen för att hålla balansen. Ibland kan barnet få plattfot och den främre delen av foten kan peka ut åt sidorna. Det finns hjälp att få för att undvika dessa besvär.
Neurologisk sjukdom
Ännu en orsak till tågång kan vara att barnet har en neurologisk sjukdom, till exempel cerebral pares, CP. Barnet har då även andra symtom som tyder på en neurologisk sjukdom.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en barnavårdscentral eller en vårdcentral om barnet ofta går på tå.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Undersökning
Läkaren undersöker barnets knäleder, höftleder och fotleder, bland annat för att kunna utesluta en neurologisk sjukdom. Hen undersöker också benens reflexer. Om undersökningarna visar att allt är som det ska görs inget åt barnets tågång.
Behandling
Barnet får träffa en fysioterapeut och får övningar för att tänja ut hälsenorna om undersökningarna visar att barnets hälsenor är för korta. Barnet får vanligtvis prova att göra övningarna i sex till tolv veckor. Barnet kan även få en stödskena.
Om övningarna inte hjälper eller om hälsenorna är väldigt korta kan barnet behöva opereras. Operationen görs när barnet är sövt i narkos.
Därefter gipsas underbenen i fem veckor på små barn. Lite äldre barn behöver ha gips i sex veckor för att senorna ska kunna läka.
Barnet får stödja fullt på de gipsade fötterna efter att det slutat göra ont. Det tar sedan någon månad efter att gipset har tagits bort innan barnet kan gå och springa som vanligt.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga
Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig beror på barnets mognad.
Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.
Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.