Det här är vanliga symtom vid dysartri: 

• Det är ansträngande att prata. 

• Andra har svårt att förstå vad du säger. 

• Din röst låter annorlunda. 

• Din röst låter för högt eller för lågt. 

• Du pratar med annat tempo, rytm eller betoning än du har gjort tidigare. 

Kontakta en vårdcentral om du har haft något av symtomen under en längre tid. Många mottagningar går att kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom 

Ring 112 om du har symtom som kommer plötsligt eftersom det kan vara tecken på en stroke.

Du behöver bli undersökt av en läkare. Beroende på vad undersökningen visar kan du sedan få en remiss till en logoped för vidare utredning och behandling. 

Utredning hos logopeden 

Hos logopeden får du berätta om dina symtom och hur de påverkar din vardag. Därefter gör logopeden olika tester för att undersöka bland annat hur du artikulerar, andas och gör dig förstådd. Ibland gör logopeden också en röstinspelning för att kunna analysera din röstkvalitet med hjälp av olika datorprogram.

Det finns olika behandlingar beroende på dina symtom och vad som har orsakat dysartrin. Målet med behandlingen är att du ska kunna göra dig förstådd.

Röstbehandling hos en logoped kan göra att det går lättare att prata.

Logopeden kan också hjälpa dig och dina närstående med råd och hjälpmedel för att kommunicera. Ett hjälpmedel kan fungera som ett stöd eller komplement till att prata.

Det finns flera saker du kan göra för att det ska bli lättare att kommunicera med andra, till exempel:   

• Försök att ha tyst och lugnt runt omkring dig. 

• Se den du pratar med i ögonen. 

• Berätta vad samtalsämnet är, innan ni börjar prata. Berätta också om du byter ämne.  

• Prata långsamt. 

• Använd korta meningar. 

• Prova att uttala orden extra tydligt. 

• Upprepa om du inte blir förstådd. Försök att förklara det du vill säga med andra ord.  

• Prova att använda hjälpmedel för att kommunicera på andra sätt, till exempel genom att peka, rita eller skriva.

Dysartri påverkar även dig som är närstående. Så här kan du underlätta i samtal med den som har dysartri:

• Låt personen med dysartri prata till punkt. Ni kan också komma överens om en signal för när du kan fylla i oavslutade meningar, eller gissa på sådant som är oklart.  

• Upprepa vad du har förstått och kontrollera att ni är överens. 

• Låtsas inte att du har förstått, utan fråga igen. 

• Undvik att ha viktiga samtal när personen med dysartri är trött.  

• Föreslå att använda ett hjälpmedel för att kommunicera, till exempel peka, rita eller skriva.  

Kontakta en logoped för att få råd om hur du bäst kan hjälpa till.

Dysartri orsakas av vissa skador i nervsystemet. Skadorna kan vara medfödda som vid cerebral pares (CP), eller uppstå senare i livet.  

Dysartri kan uppstå plötsligt till exempel vid en stroke eller en skada mot huvudet. Denna typ av dysartri kan ibland gå över med tiden.  

Dysartri kan utvecklas under lång tid om du får en neurologisk sjukdom, till exempel ALS, Parkinsons sjukdom och MS. Besvären finns ofta kvar under hela livet, men det går att lära sig att leva med dem.  

Svårt att tugga och svälja 

Att ha dysartri kan också innebära att man har svårt att äta och svälja. Det kallas att ha dysfagi. 

Andra svårigheter att prata, skriva och förstå 

Det är vanligt att ha andra svårigheter att prata, skriva och förstå samtidigt som man har dysartri. Här är två exempel på andra sådana svårigheter. 

Afasi innebär att du har svårt att prata, skriva och förstå talat och skrivet språk.  

Talapraxi innebär att du har svårt att styra tungan, läpparna och andra delar av munnen som gör att du kan prata.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. 

Informationen ska gå att förstå  

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.   
 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.  

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.  

Du kan få en fast vårdkontakt 

Du kan få en fast vårdkontakt om du har kontakt med många olika personer inom vården. En fast vårdkontakt är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.