En stor del av behandlingen vid diabetes är att förstå hur blodsockret påverkas av vad man äter och gör i vardagen. Blodsockret kan till exempel påverkas på dessa sätt:

• Det kan stiga när du äter.
• Det kan sjunka under och efter fysisk aktivitet.
• Det kan stiga under fysisk aktivitet om man tar i och får ett adrenalinpåslag, men sjunker då ofta efteråt.
• Det kan stiga vid stress, feber eller infektion.

Kroppens egna hormoner styr insulinkänsligheten, som varierar under dygnet. Det kan göra att behandlingen måste anpassas, speciellt för barn och tonåringar.

Du får stöd av ett diabetesteam när du har fått diagnosen. Det är en grupp av vårdpersonal som har specialkunskaper om sjukdomen.

Diabetesteamet kan stötta dig och ge dig råd när det känns svårt. Du kan fråga dem om du till exempel inte vet hur du ska dosera ditt insulin i olika situationer eller hur viss mat påverkar blodsockret. Fråga också diabetesteamet om du vill lära dig mer om diabetes.

Ett barn som har diabetes kan ha andra behov än barn utan diabetes i samma ålder. Det kan vara svårt för dig som förälder att veta hur du ska göra i olika situationer. Prata med ert diabetesteam om du behöver råd.

Läs mer om diabetesteamet och behandling i texten Behandling vid diabetes typ 1.

Du kan behöva ändra din insulindos om du blir sjuk eller om du skadar dig.

Det är viktigt att du inte slutar med ditt insulin. Kontrollera i stället blodsockervärdet ofta och anpassa insulindosen utifrån värdet du får.

Kontrollera alltid blodsockret om du kräks. Det kan vara tecken på för högt blodsockervärde och att du håller på att få ketoacidos. Det är ett allvarligt tillstånd som kan bli livshotande om det inte behandlas.

Läs mer om behandling vid diabetes typ-1.

Bra mat vid diabetes är samma som det som är bra mat för alla.

Det är bra att äta regelbundet och att försöka fördela måltiderna så jämnt som möjligt över dagen. Ät helst mat innan du äter godis.

Barn med diabetes kan i princip äta sådant som är bra mat för alla, så länge man anpassar insulindosen efter vad maten består av.

Läs mer om hur du äter för att må bra.

Fysisk aktivitet är bra för alla, men extra bra för dig som har diabetes. Det gör att musklernas celler till viss del kan ta upp socker från blodet utan insulin.

Blodsockret sänks utan insulin vid fysisk aktivitet, och det går att minska insulindosen. Hur mycket den går att minska beror bland annat på hur intensivt man rör på sig och hur länge. Effekten kan sitta i någon timme efter aktiviteten.

Prata med diabetesteamet om hur du ska minska insulinet i samband med fysisk aktivitet. Det kan ta tid att lära sig hur rörelse sänker blodsockret och hur det påverkar hur mycket insulin som behövs. Det gäller både vid själva träningstillfället och efteråt. Diabetesteamet kan också ge råd om vad du kan behöva äta för att ersätta förbrända kolhydrater, om du tränat intensivt eller länge.

Barn kan delta i alla aktiviteter

Ett barn med diabetes kan delta i alla aktiviteter i förskolan eller skolan och på fritiden. Prata med diabetesteamet om hur barnet ska hantera insulindosen och vad barnet kan behöva äta extra av i samband med fysisk aktivitet.

Det är viktigt att fylla på med socker vid längre ansträngning eller omedelbart efter träningen. Intensiv fysisk aktivitet tömmer kroppens lager av socker. Det kan leda till insulinkänningar, till exempel på natten efter en kvällsträning. Man kan också minska insulinet tillfälligt under natten.

Barnet behöver äta något extra för att blodsockret inte ska bli för lågt. Vad barnet behöver äta och hur mycket insulindosen kan minskas beror på typen av aktivitet och hur länge barnet hållit på med den.

Den som har diabetes ska vara försiktig med alkohol eftersom det kan sänka blodsockret. Om du dricker alkohol bör du göra det i samband med att du äter mat och då kontrollera blodsockret med jämna mellanrum. Du bör inte vara ensam om du dricker alkohol.

Har du druckit alkohol kan du behöva äta något innan du går och lägger dig och minska insulindosen som du tar till natten. Du kan annars riskera att få lågt blodsocker och insulinkänning när du sover. Du kan också ha svårare att uppfatta kroppens varningssignaler på ett för lågt blodsocker. Kontrollera därför alltid blodsockret innan du går och lägger dig.

Att blodsockret går ner beror på att levern blir upptagen med att bryta ner alkoholen i kroppen. Då klarar levern inte av att samtidigt tillföra nytt socker till blodet.

Prata med ditt barn om riskerna med alkohol

Det är viktigt att barn och tonåringar med diabetes vet att alkohol sänker blodsockret och att det finns en risk att man blir medvetslös. Då behövs en spruta med glukagon som höjer blodsockret. Det gäller även vuxna.

En tonåring som har diabetes och dricker alkohol ska helst inte lämnas utan sällskap. Det är också väldigt viktigt att närstående och vänner vet vad de ska göra och vem de ska kontakta om de behöver hjälp. Det kan annars uppstå situationer som kan vara livshotande för tonåringen.

Undvik att röka om du har diabetes. Rökning ökar risken för de flesta komplikationer som kan uppstå vid diabetes.

Det gäller till exempel följande:

• Risken för hjärtinfarkt är tre till fem gånger större om du har diabetes och röker, än om du inte röker och inte har diabetes.
• Risken för stroke är alltid större om du har diabetes och rökningen ökar risken ytterligare.
• Risken att få åderförfettning i benens stora blodkärl ökar. Åderförfettningen försämrar blodcirkulation i benen och kan det leda till kärlkramp i benen.
• Ökad risk för svårläkta sår på benen och fötterna, till följd av den försämrade blodcirkulationen i benen.
• Ökad risk för njurskada som kan leda till dialys eller njurtransplantation.

Det finns hjälp att få om du röker och vill sluta.

Det är oklart om snusning ökar risken för komplikationer vid diabetes.

Diabetes kan göra att känseln och blodcirkulationen i fötterna blir sämre. Därför är det viktigt att sköta om fötterna.

Du kan till exempel göra följande:

• Ha rena strumpor och byt varje dag.
• Ha skor som inte är för trånga.
• Undersök regelbundet att du inte har fått förhårdnader eller skavsår.
• Smörj fötterna med mjukgörande kräm för att undvika torrsprickor.

Det är extra viktigt att sköta om fötterna om du har fått sämre känsel i dem. Det kan göra att huden inte fuktas som vanligt. Fötterna blir då torra och du kan få sprickor i huden som kan utvecklas till sår.

Denna typ av problem med fötterna förekommer inte hos barn med diabetes.

Diabetes gör att blodcirkulationen blir sämre. Sår kan då läka långsammare och infekteras lättare. Ta hand om de sår som uppstår och var uppmärksam om de läker långsamt eller blir infekterade. Då bör du kontakta ditt diabetesteam.

Ett infekterat sår som inte sköts kan leda till kallbrand, även om det är väldigt ovanligt.

Det är viktigt att sköta tänderna och att gå regelbundet till en tandläkare eller tandhygienist. Anledningen är att det kan vara lättare att få hål i tänderna om man har haft för högt blodsocker under en lång tid. Vuxna kan också ha lättare att få tandlossning. Inflammationer i tandköttet kan göra att blodsockret höjs.

Berätta för tandläkaren eller tandhygienisten att du har diabetes. Hen kan då ge information om hur du ska sköta tänderna och vad du ska tänka på. Vuxna kan till exempel behöva komplettera tandborstningen med fluortabletter eller munsköljningsmedel med fluor.

Barn och unga i Sverige betalar inget för att gå till tandläkaren fram till och med det år de fyller 23 år.

Du som är äldre än 23 år kan ha rätt att få särskilt tandvårdsbidrag, STB. Tandvårdsbidraget gör att du inte behöver betala fullt pris för ett tandläkarbesök.

Det kan finnas allvarliga risker med att fasta om man har typ 1-diabetes. Den som har mycket varierande blodsockervärden bör helst avstå från att fasta. Det gäller speciellt barn som växer.

Den som har diabetes och väljer att fasta bör kontrollera blodsockervärdet ofta. Vid värden under 4 mmol/L ska fastan omedelbart avbrytas med mat som innehåller kolhydrater.

Den som får insulinkänning under fasta bör se till att få hjälp med justering av insulindoseringarna av en läkare eller diabetessjuksköterska.

Ta med dig ungefär dubbelt så mycket insulin som du tror ska gå åt under resan. Ta också med tillräckligt med nålar och mätstickor om du använder en blodsockermätare där du sticker dig själv.

Fördela insulinet i olika delar av ditt bagage. Då riskerar du inte att bli utan insulin om någon del av bagaget skulle råka komma bort. Packa inte insulinet i bagage som du checkar in om du ska flyga. Det kan frysa i flygplanets bagageutrymme och bli förstört eller inte komma fram. Även höga temperaturer och direkt solljus kan förstöra insulinet.

Du måste alltid kunna visa att dina läkemedel och hjälpmedel är för personligt bruk och medicinskt ändamål när du reser utomlands. Det kan du göra genom att ha med dig ett recept eller ett läkarintyg. Det är bra om läkemedlet har en apoteksetikett med ditt namn på. Kanyler är ett exempel på hjälpmedel som behöver intyg.

Kontrollera din reseförsäkring innan du reser. Din sjukdom kan påverkas av utlandsresan och reseförsäkringen kan då ge dig ett skydd om du behöver läkarhjälp.

Läs mer i texterna Resa med läkemedel och Vård utomlands.

Det kan vara en hjälp att träffa eller ha kontakt med andra som har liknande erfarenheter. På många håll i landet finns lokala diabetesföreningar där du kan få stöd. Det finns också webbplatser och böcker som beskriver hur det är att leva med diabetes.

För de flesta blir det lättare ju mer man lär sig om sjukdomen. Det kan till exempel handla om vad som påverkar blodsockret och vad man kan göra själv för att hålla värdet på en bra nivå.

Att träffa andra kan hjälpa

Det kan vara en hjälp att träffa andra som har liknande erfarenheter. Många barnkliniker har till exempel möten någon gång per år för föräldrar till barn med diabetes.

Här är fler förslag på var du kan få kontakt med andra föräldrar och närstående:

• Svenska diabetesförbundet har föräldragrupper på olika platser i landet. På många håll i landet har förbundet lokala diabetesföreningar där ni kan få stöd. På Svenska diabetesförbundets webbplats finns också information om diabetes och reportage om hur det är att leva med diabetes.
• Ung Diabetes är Svenska Diabetesförbundets förening för personer mellan 15 och 30 år med diabetes. Både du och ditt barn kan kontakta dem om ni har frågor. Även Ung Diabetes har lokala föreningar för unga med diabetes. Ung diabetes och vissa barnkliniker ordnar även läger för barn och ungdomar med diabetes.
• Genom Barndiabetesfonden kan ni också träffa andra barn som har diabetes, samt deras föräldrar och närstående. Barndiabetesfonden har även lokala föreningar.

Ekonomisk ersättning

Du kan få ekonomisk ersättning från Försäkringskassan, till exempel ersättning för vård av barn och omvårdnadsbidrag. Läs mer på Försäkringskassans webbplats.

Du kan behöva vara sjukskriven på grund av diabetes. Läs mer om sjukskrivning på Försäkringskassan.