Laktosintolerans innebär att tunntarmen har en nedsatt förmåga att bryta ner mjölksocker, så kallat laktos. Du som har laktosintolerans har för lite av enzymet laktas. Det behövs för att bryta ned mjölksocker.

Kroppens förmåga att bilda tillräcklig mängd laktas i vuxen ålder varierar mellan olika befolkningsgrupper i världen. Många som har sitt genetiska ursprung i Nordeuropa fortsätter att bilda laktas hela livet och tål därför mjölksocker. Det beror på att människans kropp har anpassat sig efter många generationer med mjölkprodukter som vardaglig kost.

Större delen av världens befolkning har laktosintolerans

I många delar av världen äter människor vanligtvis inte produkter med mjölksocker. Att kunna bryta ner mjölksocker efter att ha slutat äta bröstmjölk har därför inte varit viktigt för att överleva. Så om du har ditt genetiska ursprung utanför Nordeuropa är det större sannolikhet att kroppen med åren får sämre förmåga att bryta ner mjölksocker på grund av att mängden laktas minskar.

Det här är några vanliga symtom vid laktosintolerans:

• gaser i magen
• magen bullrar och ger ifrån sig ljud
• illamående
• diarré
• magknip
• uppsvälld mage.

Besvären kan komma direkt eller upp till några timmar efter att du har ätit eller druckit något som innehåller mjölksocker. Hur lång tid det tar innan besvären går över varierar från person till person.

Vanliga symtom som kan ha flera orsaker

Symtomen vid laktosintolerans är vanliga och kan ha flera andra orsaker. Till exempel intolerans mot andra födoämnen som komjölksprotein eller gluten. Symtomen kan också bero på tarmbesvär på grund av IBS.  

Kontakta en vårdcentral eller barnavårdscentral om du eller ditt barn har besvär som du tror kan bero på laktosintolerans.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Du får pröva dig fram för att få reda på vilken mängd av olika mjölkprodukter du kan äta utan att få besvär. Laktosintolerans är vanligt och det är inte skadligt för kroppen att du får i dig laktos.

Det är vanligt att kunna äta en del vanliga mjölkprodukter som innehåller små mängder mjölksocker utan att få besvär. Känsligheten kan också minska när du blir äldre. Det här kan du oftast äta:

• lagrad hårdost
• smör och bordsmargarin som innehåller smörfett
• yoghurt, creme fraiche och vispgrädde.

Allt vanligare med produkter utan mjölksocker

Det finns många laktosfria produkter. Det finns även alternativa produkter av havre och soja som är naturligt fria från mjölksocker. Produkterna finns att köpa i de flesta livsmedelsaffärer. 

Mjölksocker finns inte bara i mjölkprodukter

Du som har stora besvär behöver läsa innehållsdeklarationen även på livsmedel som inte självklart innehåller mjölksocker. På Livsmedelsverkets webbplats finns en tabell som visar ungefär hur mycket mjölksocker olika livsmedel innehåller.

Även läkemedel kan innehålla mjölksocker

Mjölksocker kan även finnas som så kallat utfyllnadsmedel i läkemedel. Men då är det i så små mängder att det oftast inte orsakar problem. Läs mer om tillsatser i läkemedel.

Enzymet laktas som droppar eller tabletter

Att gå på restaurang eller att resa utomlands innebär sällan några problem, men det finns tillfällen när det kan vara svårt att undvika mjölksocker. Då finns möjligheten att ta laktas som droppar eller tabletter för att minska besvären med laktosintolerans. Laktas finns att köpa receptfritt på apotek.

Det finns olika typer av laktosintolerans. Det vanligaste är att enzymet laktas minskar från födseln och till slut inte räcker till för att bryta ned mjölksocker. Då brukar besvären komma i tonåren och du har laktosintolerans livet ut.

Vissa sjukdomar kan göra att du får tillfällig laktosintolerans

Besvären kan också vara tillfälliga. Det kan vara om slemhinnan i tunntarmen har skadats av en sjukdom. Tarmsjukdomar kan till exempel vara obehandlad glutenintolerans, inflammationer i tarmen eller parasitinfektioner. När sjukdomen behandlats och tarmskadan är läkt tål du oftast mjölksocker igen.

Medfödd laktosintolerans är ovanligt

Det finns också medfödd laktosintolerans, men det är mycket ovanligt. Då märks laktosintoleransen redan efter födseln. Barnet får vattentunn diarré så snart hen har börjat amma eller fått bröstmjölksersättning. Barnet slipper besvär om hen endast får laktosfri bröstmjölksersättning. Den som har medfödd laktosintolerans måste vanligtvis äta mat med så lite mjölksocker som möjligt hela livet.

Läkaren gör en utredning för att ta reda på vad du kan äta och vad du behöver undvika.

Du får berätta vilka besvär du får och vad du då har ätit. Det kan hjälpa läkaren att ställa diagnos.

Uteslutning av alla mjölkprodukter

Vanligtvis får du börja med att utesluta mjölkprodukter under fyra veckor. Du som inte har besvär under den här tiden har antingen laktosintolerans eller är allergisk mot komjölksprotein.

Uteslutning av mjölkprodukter med mycket mjölksocker

Nästa test är att endast äta mjölkprodukter som innehåller en mindre mängd mjölksocker men vanliga mängder mjölkprotein. Sådana produkter är till exempel hårdost och yoghurt. Du har med stor sannolikhet laktosintolerans om du inte längre har några besvär efter en månad med den kosten.

Gentest

En gentest kan göras genom att du lämnar ett blodprov på vårdcentralen. Gentestet kan visa om du har det arvsanlag som innebär att du med tiden förlorar en del av din mängd laktas. Det innebär att du med tiden får sämre förmåga att bryta ner mjölksocker.

Laktosbelastning

Det är inte alltid man får ett säkert svar genom att utesluta mjölkprodukter. Ibland kan därför en så kallad laktosbelastning göras. Det innebär att du får dricka en lösning som innehåller mjölksocker. Därefter kan du till exempel få lämna blodprover eller så görs tester på den luft du andas ut.  

Den behandling som behövs beror på vilken typ av laktosintolerans det handlar om.

För många räcker det att undvika mat som innehåller mycket mjölksocker. Du som har en sjukdom som orsakar besvären får behandling för den sjukdomen.  

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.