När du besöker vården är det viktigt att du förstår vad som sägs och vad det innebär. Vårdpersonalen ska informera dig om din vård på ett sådant sätt att du förstår. Det står i patientlagen.

Berätta för personalen om du inte förstår. Du kan också be att få informationen nerskriven.

Be en närstående om hjälp

Du kan ta med en närstående till vårdbesöket, om det är möjligt. Den närstående kan vara ett stöd för dig, till exempel genom att ta del av informationen och hjälpa till att ställa frågor.

Om du behöver tolk

Du kan få hjälp av en tolk. Det gäller om något av följande stämmer:

• Du har svårt att förstå eller prata svenska.
• Du har en synnedsättning.
• Du har en hörselnedsättning.
• Du har en dövblindhet.

Tala om att du behöver tolk när du kontaktar en mottagning inför ett besök.

Inför ett besök är det bra att du förbereder dig och tänker igenom vad du vill berätta och få svar på. Berätta för vårdpersonalen vilka förväntningar du har på besöket och om det är något särskilt du oroar dig för.

Skriv gärna ner dina frågor för att lättare komma ihåg dem. Du kan också be någon annan skriva ner frågorna.

Här är några förslag på vad du kan skriva ner i förväg:

• Vilka besvär du har.
• När besvären började och vad som gör att de känns mer eller mindre.
• En lista på de läkemedel du använder. Skriv även ner receptfria läkemedel och naturläkemedel.
• Om du har en allvarlig sjukdom, eller om du har haft det.

Ett annat bra sätt att komma ihåg är att föra dagbok över dina besvär. Du kan till exempel skriva i vilka situationer du får besvären, hur de känns och var det gör ont.

Vårdpersonalen måste följa de riktlinjer som finns inom vården. Men du har rätt att tycka till om din vård och vara med och bestämma där det går. För att kunna vara delaktig ska du få information på ett sätt som du kan förstå.

Här är exempel på sådan information:

• Vilka undersökningar och behandlingar som finns, och vilka fördelarna och nackdelarna är med olika alternativ.
• Hur undersökningarna eller behandlingarna går till.
• När du kan förvänta dig att få vård, enligt vårdgarantin.

Det är också viktigt att förstå vad som händer efter en undersökning eller behandling. Här är exempel på sådan information:

• Vilken vård och omsorg du behöver efter en undersökning eller behandling.
• Vilka hjälpmedel som finns, om du behöver det.
• Vad du kan göra för att inte bli sjuk eller skadad igen.

Fråga vad som händer efter besöket. Du ska till exempel få veta när svaren efter provtagning och undersökningar blir klara. Du ska också få reda på vem du ska kontakta om du blir sämre.

Du kan behöva en plan för din fortsatta vård om du har fått vård på sjukhus. Planen gör du tillsammans med vårdpersonalen innan du skrivs ut.

Du kan få en fast vårdkontakt

Du kan be om att få en fast vårdkontakt om du har många olika kontakter inom hälso- och sjukvården. Det är en person som hjälper till med att bland annat samordna din vård och visa hur du kontaktar vården.

När du har fått information om alternativ och möjligheter till vård kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som är under 18 år.

Du kan tacka nej

Du kan tacka nej till den vård du blir erbjuden, men det finns undantag. Det gäller till exempel om du behöver psykiatrisk tvångsvård. Det gäller också om du har en så kallad allmänfarlig smittsam sjukdom, till exempel HIV. Den vården styrs av smittskyddslagen.

Om du själv inte kan uttrycka vad du vill kan vårdpersonalen fråga en närstående om hen vet hur du vill ha det. Annars är det bara du som får bestämma.

Det är du som bestämmer vad dina närstående ska få reda på om din vård. Vårdpersonalen ska fråga dig till vem eller vilka de får lämna ut uppgifter. Du kan också välja att personalen inte får lämna ut information till någon alls.

Läs om tystnadsplikt och sekretess.

När det gäller små barn bestämmer vårdnadshavarna om uppgifter ska få lämnas ut eller inte. Ju äldre och mognare barnet blir desto mer kan barnet själv avgöra om personalen får lämna ut uppgifter och till vem.

Läs om barns och vårdnadshavares rättigheter i vården.

Om du är under 18 år

Är du yngre än 18 år kan du söka vård utan att dina vårdnadshavare behöver få reda på det. Det gäller när du till exempel går till en ungdomsmottagning eller träffar en kurator. Berätta för personalen att du inte vill att dina föräldrar eller vårdnadshavare ska kontaktas.

Läsa om tystnadsplikt och sekretess på UMO.se.

Du har rätt att få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare om du har en allvarlig sjukdom eller en skada. Det kan vara till hjälp om du exempelvis är osäker på vilken behandling som är bäst för dig. 

Berätta om du inte är nöjd med vården som du eller en närstående har fått. Dina synpunkter kan bidra till att vården blir bättre och säkrare.