Undersökning

Den här typen av text beskriver vad just denna undersökning innebär, inte vad en sjukdom innebär.

Utgå från mallen på den här sidan. Beskrivningen och frågorna ger en grund till vad kapitlen ska innehålla.

Ändra ordningen om det behövs. Ta bort kapitel som inte är relevanta.

Lägg till flera kapitel om informationen kräver det. Ett exempel är kapitlet När och var ska jag söka vård? i texter om undersökningar man kan göra själv.

Tänk på att läsaren behöver få veta vilken ålder som avses i texten. Det ska framgå om texten enbart handlar om vuxna. Handlar texten om alla åldrar behöver du i hela texten ge svar på frågor om hur det är för vuxna, barn eller för specifika åldrar.

Ett alternativ kan vara att skapa ett eget kapitel om vad som gäller för till exempel barn.

Ingress

Läs mer i kapitlet Ingress i artikeln Sjukdom.

Brygga

Skriv vad som undersöks om det inte nämns i ingressen. Men tänk på att bryggan ska vara kort. Läs mer i kapitlet Inledande kapitel eller brygga i artikeln Sjukdom.

Skriv vem texten riktar sig. Länka till information för andra målgrupper om det finns, till exempel för barn om texten handlar om vuxna. Så här kan du skriva:

”Den här texten gäller dig som är vuxen och ska röntgas.”

Här kan du läsa mer om röntgen av barn.”

Om undersökningsmetoden även används vid nationell screening, och det finns en separat 1177.se-text om det, kan det vara bra att lägga till något i stil med följande:

”Läs mer här om du har fått ett erbjudande om att lämna regelbundna prov för att upptäcka tarmcancer."

Förberedelser

I det här kapitlet besvarar du de frågor som kan vara viktiga för läsaren när det gäller att förbereda sig inför undersökningen. Här är exempel:

Var ska undersökningen ske? På en vårdcentral eller på sjukhus? Kan jag eller någon annan göra den själv hemma?
Behöver jag förbereda mig? Kan jag äta och dricka innan? Ska jag tvätta mig på något särskilt sätt?
Kan jag ta mina vanliga läkemedel?
Kan jag använda bedövningsplåster i förebyggande syfte?
Är det bra om jag tar med mig en närstående?
Hur tar jag mig till och från undersökningen? Kan jag till exempel köra bil?
Är det något annat jag behöver tänka på innan?

Så går undersökningen till

Beskriv hur undersökningen går till, från det att jag kommer till vårdmottagningen tills undersökningen är klar. Beskriv vem som gör vad, så långt det är möjligt. Här är exempel på vad du kan behöva ta upp:

Finns frågor jag kommer att få besvara, som en del i undersökningen? Ge exempel, använd gärna punktlista.
Ligger jag? Sitter jag?
Är jag sövd? Får jag smärtlindring och i så fall hur? Länka till texter.
Hur lång tid tar det? Tänk på att tydliggöra om det är själva undersökningen eller om du även inkluderar till exempel förberedelserna på mottagningen när du besvarar frågan om hur lång tid det tar.
Om utrustning används, beskriv väldigt kort hur den fungerar.
Hur känns det? Gör det ont? Kan jag eller vårdpersonalen göra något åt det?
Om jag tycker det är obehagligt, kan jag bli sövd eller få lugnande läkemedel? Länka till texter.
Kan en närstående vara med? Kan en viktig vuxen för barnet vara med?
Kan jag lämna mottagningen direkt efteråt eller hur länge behöver jag stanna kvar?

Så mår du efteråt

Här beskriver du hur man brukar må den närmaste tiden efter undersökningen. Det här är exempel på frågor som kan vara bra att besvara:

Mår jag illa? Blöder det? Gör det ont? Kan jag må psykiskt dåligt efteråt? Påverkas jag på annat sätt? Hur kan detta lindras?
Finns det möjlighet att få samtalsstöd? Ibland kan det dock vara bättre att skriva om det i sjukdomstexten.
Vem kan jag kontakta om jag mår dåligt?
Om jag får läkemedel, kan de ge biverkningar? Länka om text finns.

När får jag svar?

Frågor att besvara i det här kapitlet kan vara följande:

När och hur får jag svar på undersökningen?
Vad händer med provet efter att jag har fått svar? Lägg till information om att prover i vården sparas. Du kan använda dig av följande formulering: När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas.

Komplikationer

Här beskriver du komplikationer som kan uppstå efter undersökningen. Ibland passar det också bra att beskriva oväntade eller ovanliga biverkningar. Undvik en regelrätt söka vård-hänvisning, det blir inte så hjälpsamt.

Börja med att kopiera och klistra in förklaringen av vad som menas med en komplikation.
Om det finns myter med undersökningen kan det vara bra att nämna dem.
Uppmana läsaren att be personalen om information med råd och uppgifter om vem de ska kontakta om det behövs. Lägg till att man kan ringa telefonnummer 1177 om det har gått lång tid sedan undersökningen.
Du kan fråga regionerna om det är läge att de gör tillägg med information om vem läsaren kan kontakta vid behov. I så fall uppmanar du läsaren i kapiteltexten att välja region, till exempel så här: ”Välj region högst upp på sidan om du inte redan har gjort det. Då får du information om vad som gäller där du är.”

Behöver jag boka om undersökningen?

Om det här kapitlet behövs, så ska det i princip bara svara på följande frågor, eller liknande:

Kan jag bli undersökt om jag är gravid?
Kan jag bli undersökt om jag har mens?

Beskriv vad läsaren eventuellt behöver göra.

Var försiktig med annan information om när man kan bli undersökt. Det blir lätt vårdperspektiv och medicinska överväganden som är svåra för läsaren att förhålla sig till.

Tänk också på att frågan om att använda vissa läkemedel besvaras i kapitlet Förberedelser.

Påverka och delta i din vård

I de flesta texter på 1177.se ska det finnas information om bestämmelserna i patientlagen. Här kan det passa att lägga den informationen. Läs mer här.