Hälsenebristning
Din hälsena kan gå av helt eller delvis om du plötsligt belastar den mer än du brukar. Det är särskilt vanligt vid sporter där du snabbt förflyttar dig framåt eller i sidled, som till exempel badminton, tennis eller fotboll.
De flesta som får en hälsenebristning blir bra igen, även om det kan ta lång tid innan du kan vara fysiskt aktiv som vanligt.
Symtom
Du kan ha ett eller flera av följande symtom:
- Du kan höra en smäll eller ett knäpp.
- Det gör ont.
- Det kan kännas som om du får en spark på vaden.
- Du har svårt att stödja på foten.
Läs mer om muskler och senor.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du tror att hälsenan har gått av. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Behandling
Vilken behandling du får beror på hur fysiskt aktiv du är och om du är äldre.
Du kan bli gipsad eller få en ortos
Om du är över femtio år är det vanligt att du gipsas eller får behandling med en så kallad ortos. Den ser ut som en hård plaststövel. Du får ha gips eller ortos i ungefär åtta veckor.
Du kan bli opererad
Du kan bli opererad om du är under femtio år eller om du håller på med en idrott eller andra fysiska aktiviteter där du belastar hälsenan.
Under operationen sys senan ihop.
Efter operationen blir du gipsad upp till knät men tårna lämnas fria. Du får ha gipset i ett par veckor. Därefter får du ha en ortos i ungefär sex veckor.
Behandling och rehabilitering i Kalmar län
Det vanligaste är att hälsenebristning gipsas och att du sedan får gå med en särskilt utformad stövel (så kallad ortos) på foten. I vissa fall kan hälsenebristning behöva opereras.
Under de första två veckorna är du gipsad så att foten får en spetsfotställning (hälen är då högt upp medan tårna pekar nedåt) vilket gör att hälsenan avlastas. Under dessa två veckor är det svårt att belasta foten men du får sätta ned den mot marken.
Efter två veckor får du komma till ortopedmottagningen för att ta bort gipset och istället får du en ortos med hälkilar i. Du får också information om hur du använder ortosen och hur du fram till nästa besök ska plocka bort en kil i taget på angivna datum. När du har ortosen på dig får du sätta ner foten och belasta benet så mycket som smärtan tillåter. Du ska använda kryckor eller annat gånghjälpmedel för stabilitet under gips- och ortosbehandlingen samt några veckor efter att du blivit av med ortosen. Ortosen ska även vara på nattetid.
Du ska ta ut foten ur ortosen 3-4 gånger varje dag för luftning och vid varje tillfälle ska du träna din fot enligt ett program som du får av fysioterapeuten. När du duschar får du ta av ortosen om du använder en pall som du kan sitta på. Du får inte lägga någon tyngd på foten när du inte har ortosen på.
Efter ungefär 7-8 veckor får du komma på ett läkarbesök på ortopedmottagningen och då tas ortosen bort. Tänk på att ta med en sko att ha på foten när du går hem. Vid vissa sjukdomar eller medicinering som begränsar hälsenans läkningsförmåga kan du behöva gå med ortosen längre tid.
Under hela behandlingstiden kommer du ha kontakt med fysioterapeut för att få information och vidare träningsinstruktioner. När ortosen är borttagen övergår träningen i en annan fas där du bygger upp styrka och hållfasthet i hälsenan igen. Du kommer inte att kunna återgå till ordinarie idrott eller explosiva rörelser förrän efter minst 5-6 månader efter skadetillfället. Om du har ett arbete, där du går, står och/eller bär mycket, behöver du i samråd med din arbetsgivare anpassa dina arbetsuppgifter till lättare arbete eller så kan du behöva bli sjukskriven. Om du kan arbeta, men inte ta dig till arbetet som du brukar, så kan du få ersättning för de merkostnader du får för dina resor till arbetet i stället för sjukpenning. Du kan till exempel ta taxi i stället för buss om du har svårt att gå. Detta ansöker du om hos Försäkringskassan.
Risken ökar för en ny bristning av samma hälsena under de första fem månaderna efter skadan. Därför är det extra viktigt att du under denna period följer fysioterapeutens instruktioner noggrant. Idrott, där man utsätter hälsenan för stora belastningar är under den perioden inte tillåten.
Så mår du efteråt
Du får oftast komma på återbesök efter några veckor eller månader. Då undersöker läkaren hur skadan har läkt.
Du kan behöva gå med kryckor ett par månader efter skadan. En fysioterapeut hjälper dig att träna. Du behöver träna under minst ett halvår. Fysioterapeuten kan också hjälpa dig om du behöver hjälpmedel, till exempel hälinlägg.
Du kan börja träna som vanligt tidigast ett halvår efter att hälsenan gick av.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
