Läkemedel för att sluta röka
Att använda läkemedel för att sluta röka är en hjälp för de allra flesta. Läkemedel som innehåller nikotin är vanligast. De finns till exempel som tuggummi och plåster och kan köpas receptfritt. Det finns även läkemedel utan nikotin, som du kan få utskrivet på recept.
Du som vill sluta röka kan ofta lyckas bra om du kombinerar läkemedel med annan behandling. Det kan vara rådgivning och samtalsstöd. Här kan du läsa om hjälp att sluta röka.
Du kan få abstinensbesvär när du slutar röka
Om du röker är kroppen van vid att få en viss mängd nikotin. När du slutar röka och kroppen inte längre får något nikotin kan du få så kallade abstinensbesvär. Abstinensbesvär kan vara obehagliga och leda till att du börjar röka igen.
När du har abstinens är det vanligt att känna ett starkt röksug. Röksuget brukar hålla i sig i 20–30 sekunder. En del kan känna röksug i flera år efter att de slutade röka.
Här är några andra vanliga abstinensbesvär:
- Du känner oro och ängslan.
- Du har svårt att koncentrera dig och känner dig rastlös.
- Du är nedstämd.
- Du har svårt att sova.
- Du blir lätt irriterad.
- Du får ökad aptit.
Abstinensbesvären brukar försvinna en till två veckor efter att du har slutat röka. Röksuget och den ökade aptiten kan finnas kvar en längre tid.
Olika typer av läkemedel
Det finns olika typer av läkemedel som används som hjälp för att sluta röka:
- Nikotinläkemedel. De kan köpas receptfritt.
- Läkemedel utan nikotin. Det finns som receptbelagda tabletter.
I första hand används nikotinläkemedel. Om de inte hjälper kan du få prova läkemedel utan nikotin. Ibland kombineras läkemedlen för att förstärka effekten av behandlingen.
Nikotinläkemedel
Nikotinläkemedel kallas också för nikotinersättningsmedel. De ersätter det nikotin du är van att få genom rökningen. Nikotinläkemedel under ett försök till rökstopp nästan fördubblar möjligheten att bli permanent rökfri. Det gäller särskilt om du samtidigt får rådgivning och stöd genom samtal.
Nikotinläkemedel är till stor hjälp när du vill sluta röka, men hittills finns inga vetenskapliga studier som visar att de fungerar när du ska sluta snusa.
Vad är nikotin?
Nikotin är ett nervgift som bildas i tobaksplantan för att skydda plantan mot skadeinsekter. När du andas in tobaksrök, går nikotinet snabbt ut i blodet. Inom tio sekunder når det hjärnan och sedan övriga delar av kroppen.
Läkemedlet ersätter nikotinförlusten
Läkemedel med nikotin ger kroppen nikotin på ett mycket mindre skadligt sätt än när du röker en cigarett, eftersom du inte andas in bränd tobak. När du använder nikotinläkemedel undviker du abstinenssymtom.
Nikotinläkemedel finns i olika former
I Sverige kan du köpa nikotinläkemedel i följande former:
- tuggummi
- plåster
- tablett som läggs under tungan, så kallad resoriblett
- sugtablett
- munhålepulver i portionspåse
- munhålesprej.
De olika typerna av nikotinläkemedel ger ungefär samma effekt. Nikotinet som finns i läkemedel tas upp mycket långsammare än när du röker. Allra långsammast stiger halten av nikotin i kroppen med plåster.
Det är olika från person till person vilken form av nikotinläkemedel som passar bäst. Vissa kan ha svårt att tugga tuggummi, andra får utslag på huden av plåster. Du kan själv lätt anpassa dosen med alla läkemedlen, utom med plåster.
Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.
Vem passar nikotinläkemedel för?
Nikotinläkemedlen kan användas av dig som röker 10 cigaretter om dagen eller mer. Det finns inte lika mycket kunskap om dem som röker mindre.
Du som röker mer än ungefär 15 cigaretter per dag och är starkt beroende kan kombinera olika sorters nikotinläkemedel. Du kan då använda plåster som ger en jämn nikotinnivå och komplettera med tuggummi, tabletter eller andra produkter som du tar genom munnen för att dämpa röksuget för stunden.
Du kan köpa nikotinläkemedel utan recept
Du kan köpa nikotinläkemedel utan recept på apotek. Många produkter kan också köpas i matvarubutiker och andra ställen där du kan köpa tobak. Du som är under 18 år kan inte köpa nikotinläkemedel receptfritt, utan måste ha ett recept från en läkare. Nikotinläkemedel ingår inte i högkostnadsskyddet, men när de skrivs ut på recept blir de momsbefriade.
Så här går behandlingen till
Du kan börja ta nikotinläkemedel en till två veckor före rökstoppet. Det kan hjälpa dig att röka mindre innan du ska sluta.
Behandlingen brukar ta två till tre månader beroende på vilket nikotinläkemedel du använder. Mot slutet av behandlingen är det dags att minska dosen nikotinläkemedel och till slut upphöra helt.
Biverkningar
Nikotinläkemedel ger inte så mycket biverkningar men det är lätt att tro att abstinensbesvären är biverkningar. De biverkningar du kan få av nikotinläkemedel är till exempel klåda och utslag av plåstren och ont i käkarna av tuggummit. Du kan även få huvudvärk, yrsel och magbesvär.
Vad händer om jag tar för mycket eller för lite?
Du kan bli beroende av nikotinläkemedel om du är mycket starkt beroende av nikotin. Men att röka är sämre för hälsan än att använda nikotinläkemedel. Det beror på att det finns cirka 8000 skadliga ämnen i röken.
Risken är större att du använder för lite nikotinläkemedel eller tar dem för kort tid, än att du tar för mycket. Om nikotinläkemedlen inte hjälper kan det bero på att du inte tar den rekommenderade dosen.
Läkemedel utan nikotin
I dagsläget finns ett läkemedel utan nikotin som används för rökavvänjning. Läkemedlet innehåller det verksamma ämnet bupropion.
Bupropion
Läkemedlet används mot depression, men det dämpar också abstinenssymtomen och minskar röksuget. Det är oklart, men antagligen påverkar bupropion hjärnans belöningssystem.
När du tar läkemedlet ska du även få motiverande stöd, eftersom på så sätt höjs sannolikheten att du lyckas.
Läkemedlet tas oftast ensamt men kan ibland tas tillsammans med nikotinläkemedel.
Så här går behandlingen till
Du ska börja behandlingen medan du fortfarande röker. Då bestämmer du också det datum när du ska sluta röka. Det brukar ofta vara under den andra veckan av behandlingen.
En vanlig behandlingstid är sju till nio veckor.
Biverkningar
Det är vanligt att få biverkningar från magen, till exempel illamående eller diarré. En del personer som tar läkemedlet kan få ont i huvudet, yrsel, oro, ångest, smakförändringar, svettas, bli skakiga, få feber, utslag eller klåda.
Abstinensbesvär
En del besvär som kommer när du tar läkemedlet kan vara abstinensbesvär. Om du får svåra eller oväntade besvär, bör du sluta med läkemedlet och kontakta läkare.
Om du får svårt att sova
En del kan få svårt att koncentrera sig eller att sova. Om du får svårt att sova bör du inte ta läkemedlet sent på kvällen. Pröva i stället att ta dagens andra tablett på eftermiddagen.
Läs mer om ditt läkemedel
Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.