Så fungerar örat, hörseln och balanssinnet
Örat består av flera olika delar. I innerörat finns både hörselsnäckan och balansorganet. Örats olika delar tar emot och bearbetar information om ljud och kroppsläge. Informationen skickas sedan vidare till hörselcentrum och balanscentrum i hjärnan.
I den här texten kan du läsa om örats olika delar och om hur hörseln och balanssinnet fungerar.
Örats olika delar
Örat kan delas in i följande delar:
- ytterörat
- mellanörat
- innerörat.
Ytterörat samlar upp ljud
Ytterörat består av två delar, öronmusslan och hörselgången.
Öronmusslan
Öronmusslan är den del av örat som sitter utanpå kroppen. Öronmusslan består av brosk som är täckt av hud. Ett undantag är örsnibben. Där finns inget brosk utan bara lite fett.
Hörselgången
Hörselgången är omgiven av ben i den inre delen och brosk i den yttre delen. Huden i hörselgången innehåller körtlar som bildar öronvax.
Trumhinnan
Längst in i hörselgången sitter trumhinnan. Trumhinnan består av bindväv och är tunn och rörlig. Ljudvågor som når trumhinnan gör att trumhinnan rör sig. Trumhinnan är känslig och kan spricka om trycket ökar kraftigt. Ett sådant tryck kan komma utifrån, till exempel av en smäll mot örat eller av att något har petats in i örat. Trycket kan också komma inifrån, till exempel vid öroninflammation. Oftast läker trumhinnan snabbt av sig själv efter en skada.
I mellanörat finns hörselbenen
Innanför trumhinnan finns ett hålrum som kallas mellanörat. I mellanörat finns tre hörselben. De tre benen är hammaren, städet och stigbygeln. Benen ledar mot varandra och för rörelsen vidare via en bindvävshinna som täcker en öppning in mot innerörat. Denna öppning kallas ovala fönstret.
Örontrumpeten
När vi är friska är trycket på båda sidor om trumhinnan ungefär detsamma. Då kan trumhinnan röra sig fritt. Mellanörat har kontakt med svalget genom en smal gång som kallas örontrumpeten. Denna gång är vanligtvis stängd men öppnar sig när du sväljer och gäspar. På detta sätt hålls trycket i mellanörat som det ska vara. Du kan jämna ut trycket i örat genom att hålla för näsan och samtidigt blåsa. Då pressar du upp luft i mellanörat genom örontrumpeten.
Innerörat
Innerörat består av hörselsnäckan och balansorganet.
Hårceller registrerar ljud och balansintryck
Inuti hörselsnäckan och balansorganet finns sinnesceller som kallas hårceller. Det är celler med små tunna hår på ytan. Hårcellerna tar emot information om ljud och balans och skickar vidare informationen till hjärnan genom hörsel- och balansnerven.
Så fungerar hörseln
Redan vid sex månader kan ett foster reagera på ljud. Hörseln utvecklas sedan snabbt.
Ljud är vågrörelser
Öronmusslan fångar upp ljudet som finns i omgivningen. Ljudvågorna leds sedan genom hörselgången, in mot trumhinnan. Ljudvågorna gör att trumhinnan sätts i svängning. Rörelsen överförs till innerörat med hjälp av de tre hörselbenen, städet, hammaren och stigbygeln. Stigbygeln täcker en öppning in till innerörat som kallas det ovala fönstret.
Vätskan i innerörat för rörelsen vidare
I innerörat finns vätska som för rörelsen vidare. Utöver ovala fönstret finns det ytterligare en öppning in till innerörat från mellanörat. Denna öppning kallas det runda fönstret. De två öppningarna gör att vätskan kan röra sig i de kanaler som finns i innerörat.
Du blir medveten om ljudet när impulserna når hjärnan
I hörselsnäckan finns hårceller. Rörelsen i vätskan gör att håren på hårcellerna böjs. Detta gör att hårcellerna omvandlar rörelsen till nervsignaler. Nervsignalerna går genom hörselnerven till hörselcentrum i hjärnan.
Hjärnan tolkar de nervsignaler som kommer genom hörselnerven. Då blir vi medvetna om ljudet. Eftersom vi har två öron kan skillnaden i ljudet från de olika sidorna hjälpa oss att avgöra från vilket håll ljudet kommer.
Så fungerar balansorganet
I örat finns även balansorganet som registrerar kroppens läge och rörelse.
Kalkkristallerna är viktiga för balanssinnet
I balansorganet finns små kristaller av kalk. Kalkkristallerna ligger ovanpå hårcellerna. Kristallerna påverkas av tyngdkraften och flyttar sig när vi rör på oss. Det gör att hårcellerna får information om kroppens läge och rörelse.
Ibland kan kristallernas läge rubbas. Då kan du få så kallad kristallsjuka vilket medför kraftig yrsel vid lägesändring. Oftast går problemen över av sig själv men ibland kan det behövas hjälp att få kristallerna i rätt läge igen.
Hårcellerna skickar information till hjärnan
De nervimpulser som hårcellerna skickar iväg går genom balansnerven till hjärnan. Du blir medveten om kroppens rörelser och läge när impulserna når balanscentrum. Hjärnan samordnar informationen från innerörat med information från hörseln, synen, huden och från kroppens muskler och leder. Ibland kan hjärnan få uppgifter som inte stämmer överens med varandra. Då känner vi yrsel och ostadighet.