Njurarna ligger på var sin sida om ryggraden, lite ovanför navelns nivå. Varje njure är formad som en böna. En njure är 10–12 centimeter lång.

Njuren består av barken, märgen och njurbäckenet

Njurarna omges av tjock, stram bindväv och mycket skyddande fett. Njurens yttersta lager kallas barken. Innanför barken ligger märgen.

Märgen är uppdelad i 10–15 så kallade njurpyramider. Pyramidernas spetsar kallas papiller. Papillerna har kontakt med det så kallade njurbäckenet. Njurbäckenet samlar upp urinen. Urinen lämnar sedan njuren genom urinledaren.

Nefronet renar blodet

I varje njure finns ungefär 1 miljon nefron. Ett nefron är den lilla enhet där blodet renas och urinen bildas.

Nefronet består av två delar:

• Njurkroppen som är ett litet kärlnystan. Njurkroppen ligger i barken.
• Njurkanalerna som är ett system av kanaler omgivna av små blodkärl. Kanalerna töms i njurbäckenet. Njurkanalerna finns i både barken och märgen.

Stora mängder blod passerar genom njuren

Ungefär en fjärdedel av blodet som hjärtat pumpar ut varje minut när du är i vila går till njurarna. Det innebär att ungefär 1 500 liter blod passerar genom njurarna varje dygn.

Njurarna sitter ihop med urinvägarna. Till urinvägarna räknas urinledare, urinblåsan och urinröret.

Urinledarna

Varje urinledare är 25-30 centimeter lång och går mellan njuren och urinblåsan. Från njurbäckenet skickas urinen vidare genom urinledaren. Musklerna i urinledarnas väggar pressar urinen nedåt mot urinblåsan.

Urinblåsan kan töjas ut

Urinblåsan ligger i bäckenet bakom blygdbenet. Där samlas urinen innan du kissar ut den. Urinblåsans storlek varierar beroende på hur fylld den är. Blåsan rymmer 3-4 deciliter, men den kan också töjas ut kraftigt.

Urinen lämnar kroppen genom urinröret

Urinvägarnas sista del är urinröret. Urinröret är ungefär 20 centimeter långt hos dig som har en penis. Det går från urinblåsan, genom prostatakörteln och penisen. Urinrörets öppning finns på ollonet.

Urinröret är 3-5 centimeter långt hos dig som har en slida. Det går från urinblåsan och passerar bakom blygdbensfogen. Urinrörets öppning finns framför slidöppningen.

Viljan styr bara delvis att du kissar

Urinblåsans vägg skickar signaler när den tänjs ut av urin. Signalerna gör att du känner att du behöver kissa. Signalerna gör också att en omedveten reflex att kissa sätts igång. Då dras musklerna i urinblåsans vägg ihop. Samtidigt slappnar muskelcellerna runt urinrörets inre öppning av.

Runt urinröret finns också en viljestyrd muskel. Den håller urinröret stängt. Muskeln är sammandragen till du medvetet bestämmer dig för att låta muskeln slappna av så att du kan kissa. Men du kan inte medvetet hålla dig längre om blåsan blir alltför utspänd.

Små barn som ännu inte lärt sig att styra den viljestyrda muskeln kissar så snart reflexen att kissa utlöses.

Urin består till största delen av vatten med restprodukter och upplösta salter. I urinen finns även ämnen som har filtrerats bort för att inte skada kroppen. Hormoner från binjurebarken och hormon från hypofysen påverkar urinens mängd och innehåll.

Urin bildas i flera steg:

1. Njurarnas nefron omges av små, tunna blodkärl. Blodet i blodkärlen filtreras när det passerar genom kärlnystanet i nefronet och bildar varje dygn 180 liter primärurin. Det som händer är att vätska skiljs ut från blodkärlet. Vätskan samlas i en säck som omger kärlnystanet.
2. Säcken är den första delen av njurkanalen. Vätskan fortsätter genom kanalerna i nefronet.
3. På vägen genom kanalerna sugs vatten och näringsämnen tillbaka till blodet i de blodkärl som omger njurkanalerna. Det är vatten och näringsämnen som kroppen behöver. Samtidigt lämnar blodet i dessa kärl ifrån sig andra ämnen som kroppen vill bli av med. På detta sätt reglerar njurarna kroppens vätskebalans, saltbalans och surhetsgrad.
4. Urinen från nefronens kanaler samlas upp i njurbäckenet. Hos de flesta människor bildas slutligen 1,5–2 liter färdig urin per dygn.

Viktigt att blodtrycket är på rätt nivå

Blodtrycket måste vara tillräckligt högt för att urin ska kunna bildas på ett bra sätt. Är blodtrycket för lågt kan urinproduktionen upphöra och det gör att man får i njursvikt. Är blodtrycket i stället för högt kan blodkärlen i njurarna skadas så att även det gör att man får njursvikt.

Njurarna känner av blodtrycksnivån och kan själva påverka blodtrycket genom hormoner som renin, angiotensin och aldosteron samt genom det sympatiska nervsystemet. Den viktiga regleringen av vätskebalansen styrs också av antidiuretiskt hormon, så att njurarna minskar den slutliga urinmängden vid vätskebrist och ökar urinmängden vid vätskeöverskott.