Kroppen skyddar sig på flera sätt mot skadliga och främmande ämnen. Man kan dela in kroppens försvar i det yttre försvaret och det inre försvaret.

Det yttre försvaret består bland annat av huden och slemhinnorna

Det yttre försvaret hindrar bakterier och virus från att tränga in i kroppen. Det består bland annat av följande delar:

• Huden är ett skyddande lager som hindrar ämnen från att komma in i kroppen.
• Tårarna och saliven innehåller ämnen som dödar bakterier.
• Magsaftens saltsyra dödar många bakterier som du kan få i dig när du äter.
• Näshålans väggar är täckta av slemhinna med små hår som fångar upp partiklar ur luften du andas in.
• Luftstrupens och luftrörens slemhinnor har så kallade flimmerhår som transporterar bort slem och små partiklar.

Det inre försvaret kallas immunförsvaret

Bakterier, virus och andra främmande ämnen kan komma in i kroppen trots att vi har ett yttre försvar. Dessa tas om hand av det inre försvaret, immunförsvaret. Immunförsvaret är ständigt aktivt i våra kroppar. Det lagar skador och tar hand om restprodukter. Restprodukter är avfall som kroppen inte behöver.

Immunförsvaret städar också upp i vävnader. En vävnad är en samling celler med liknande uppgifter, till exempel muskelvävnad eller fettvävnad.

Läs mer om vävnader.

Immunförsvaret består av följande delar:

• Vita blodkroppar. De är kroppens specialiserade försvarsceller och bildas i benmärgen.
• Andra typer av celler. Till exempel så kallade epitelceller i lungor, tarmar och andra vävnader. De kan reagera på en virusinfektion genom att signalera fara och kalla på hjälp.
• Blodet. Det transporterar vita blodkroppar.
• Lymfan. Det en vätska som finns i lymfkärlen och som transporterar vita blodkroppar.
• Lymfkörtlarna. De ingår i lymfsystemet och innehåller många vita blodkroppar.
• Mjälten. Det är ett organ som innehåller många vita blodkroppar.
• Thymus. Här mognar en särskild sorts vita blodkroppar som kallas T-lymfocyter. Thymus kallas också brässen. 

Läs mer om lymfan, lymfkörtlarna, mjälten och thymus.

Immunförsvaret känner igen vilka celler som är främmande

På alla cellers yta finns vissa ämnen som immunförsvaret kan känna igen. Dessa ämnen kallas antigener. Antigenerna visar om en cell hör till kroppen eller om den är främmande. Det gör att de vita blodkropparna kan känna igen vilka celler som ska bekämpas och vilka som ska lämnas ifred.

De celler som ingår i immunförsvaret angriper främmande ämnen på olika sätt. Det kallas att det finns olika typer av immunreaktioner.

Det här är exempel på olika immunreaktioner:

• Försvar med hjälp av inflammation.
• Försvar med hjälp av antikroppar.
• Försvar med hjälp av mördarceller.
• Försvar med hjälp av storätande celler.

Inflammation är en av kroppens reaktioner på skador eller angrepp. En sådan skada eller angrepp kan till exempel vara något av följande:

• Du får en infektion, till exempel influensa eller en lindrigare förkylning.
• Du får en skada i en muskel på grund av överbelastning.
• Du får en skada på huden, till exempel en sticka i fingret.

Läs mer om infektion och inflammation.

Det här händer vid en inflammation

När kroppen skadas släpper cellerna i den skadade vävnaden ut olika kemiska ämnen. Det gör att mer vätska strömmar genom blodkärlen och ut i den skadade vävnaden. Vita blodkroppar samlas för att försvara kroppen mot angreppet eller för att reparera skador. Det finns också olika typer av vita blodkroppar som tar hand om och städar undan död vävnad.

Läs mer om vita blodkroppar.

Den ökade blodströmningen gör att det skadade området blir varmt och svullet. En inflammation kan göra ont. Vid en kraftig inflammation kan du även få feber, eftersom ämnen från den skadade vävnaden påverkar hjärnans temperaturcentrum.

Var består bland annat av vita blodkroppar

Ibland bildas det var i ett infekterat sår. Det gulvita varet som bildas består av döda vita blodkroppar, döda bakterier och död nedbruten vävnad. Varbildningen är en del av försvaret och läkningen.

B-cellerna bildar antikroppar mot ett visst ämne

Olika B-celler kan binda massor av olika proteiner. Ibland kommer ett protein från något främmande, till exempel en bakterie. Detta sätter igång en process då B-celler bildar antikroppar som bekämpar bakterien.

Antikroppar kan göra dig immun mot vissa sjukdomar

Första gången kroppen utsätts för ett särskilt ämne tar det ett tag innan det har hunnit bildas tillräckligt med antikroppar. Vid en ny attack av inkräktare av samma typ går det snabbare. Detta beror på att några av cellerna som aktiverades första gången omvandlas till så kallade minnesceller.

Minnesceller är B-celler som kommer ihåg den tidigare händelsen och som snabbt kan bilda nya antikroppar om samma virus eller bakterie återkommer.

Det skydd du har fått från tidigare sjukdomar beror på denna minnesfunktion. Det kallas att du blir immun mot vissa sjukdomar. Vid en del sjukdomar blir du ofta immun för resten av livet och risken att bli sjuk igen är mycket liten. Det gäller till exempel mässling.

Så fungerar vaccination

Vid vaccinationer utnyttjar vi att immunförsvaret kan minnas. Du blir vaccinerad med ett virus som antingen är sönderslaget i bitar eller levande, men så försvagat att det inte kan ge mer än en mycket lindrig infektion. Vaccinationen gör att immunförsvaret är förberett om det angrips av ett visst virus.

Läs mer om hur vaccination fungerar.

Mördarceller kan spruta in gift i andra celler

Det finns olika sorters T-celler. En del kallas mördarceller. Mördarcellerna kan till exempel döda cancerceller. De kan också döda celler som har infekterats av virus om mördarcellen känner igen det främmande ämnet som viruset bär med sig. Mördarcellen dödar genom att injicera ett gift i den andra cellen.

Hjälparceller signalerar till andra celler

Andra T-celler kallas hjälparceller. De kan skicka signaler till bland annat B-celler. Då kan B-cellerna och T-cellerna samverka mot en inkräktare och samlas vid ett angrepp eller en skada.

Storätande celler känner igen flera olika främmande ämnen. Men de kan inte identifiera och attackera ett visst ämne på samma specifika sätt som B-celler och T-celler. De utvecklar inte heller minne på samma sätt som B-celler och T-celler.

Vanligtvis angriper immunförsvaret bara främmande celler. Men vissa sjukdomar och behandlingar kan göra att immunförsvaret inte fungerar som det ska.

Autoimmuna sjukdomar

Vid vissa sjukdomar angriper de vita blodkropparna även kroppens egna celler och vävnader. Sådana sjukdomar kallas autoimmuna sjukdomar. Exempel på det är ledgångsreumatism, celiaki, vissa sköldkörtelsjukdomar, typ 1-diabetes, SLE, Addisons sjukdom och multipel skleros, MS.

Symtomen varierar mycket, beroende på vilken autoimmun sjukdom du har. Det finns läkemedel som kan dämpa immunförsvaret och som tar bort de flesta av symtomen.

Andra sjukdomar som försämrar immunförsvaret

Det finns sjukdomar och besvär som gör att du får sämre immunförsvar och därmed har högre risk att få infektioner. Allergi gör till exempel att slemhinnorna är svullna och irriterade. Detta ökar risken för luftvägsinfektioner. Astma och KOL kan också öka risken för infektioner.

Behandlingar som kan försämra immunförsvaret

Vissa behandlingar kan försämra immunförsvaret. En del cancerbehandlingar försämrar immunförsvaret genom att de vita blodkropparna dödas. Då försvinner också immunförsvarets minne. Detta är särskilt tydligt vid benmärgstransplantation och stamcellstransplantation.

Immunförsvarets celler finns redan när du föds. Men immunförsvaret hos en nyfödd är otränat jämfört med immunsystemet hos äldre barn och vuxna. Under de första månaderna har barnet ett visst skydd mot infektioner i form av antikroppar som överförts från mamman under fosterlivet. Genom bröstmjölken får barnet ytterligare antikroppar som skyddar mot framför allt infektioner i mag-tarmsystemet.

Barn utvecklar sitt immunförsvar när de utsätts för virus och bakterier

Barnet måste själv utveckla antikroppar genom att utsättas för virus och bakterier. Under de första fyra åren har barn i genomsnitt sex till åtta infektioner per år. Ofta är detta särskilt tydligt när barn träffar många andra barn, till exempel i samband med att barnet börjar i förskolan. En del kan ha upp till tolv eller femton infektioner per år.

Immunförsvaret stärks genom att utveckla ett minne

Det är ofta vanliga infektioner som barnet får i denna ålder, som förkylning, luftrörskatarr, öroninflammation eller magsjuka. Immunförsvaret utvecklar sitt minne när barnet får infektionerna.

Immunförsvaret utvecklas så att symtomen på olika infektioner blir mindre tydliga. Efter fem års ålder upplever barn i genomsnitt endast två till tre infektioner per år. I själva verket kan barnet ha fler infektioner än så utan att märka det. Eftersom immunförsvaret har utvecklats så kan virus och bakterier dödas snabbt utan att ge någon skada eller inflammation.

Många vaccinationer under barnets första levnadsår

Barn kan vaccineras från och med att de föds. Det beror på att immunförsvaret fungerar bra redan hos ett nyfött barn. En stor del av det svenska vaccinationsprogrammet för barn kan genomföras under det första levnadsåret.

Vissa vaccinationer görs när barnet är något äldre. Det beror på att antikroppar som överförs till barnet från bröstmjölken kan göra vaccinet mindre effektivt.

Ett bra sätt att få mer motståndskraft mot infektioner är genom vaccinationer. Vaccinationer kan ge skydd mot vissa specifika sjukdomar, till exempel mässling, polio eller stelkramp.

Du kan också stärka ditt immunförsvar genom att ha en hälsosam livsstil:

• Ät varierad och hälsosam mat. Vissa vitaminer och så kallade spårämnen är viktiga för immunförsvarets celler.
• Träna och rör på dig. Fysisk aktivitet är viktigt för kroppen på flera sätt, bland annat minskar det inflammation i kroppen. Konditionsträning och styrketräning är till exempel bra. Det är också bra med rörelse i vardagen, till exempel att gå promenader, dammsuga eller att ta trapporna i stället för hissen.
• Försök att få tillräckligt med sömn och vila.