- Besöksadress:
- Akutvägen 2A, Norrlands universitetssjukhus, 907 37 Umeå
- Län, kommun:
- Västerbottens län, Umeå
- Postadress:
- Akutvägen 2A, Norrlands universitetssjukhus, 901 85 Umeå
Vägbeskrivning
Hitta hit:
Byggnaden ligger på sjukhusområdet, mellan västra entrén (sjukhusets centralhall) och Östra station.
Hitta på plats:
Målpunkt Y
Synrehabiliteringen i Umeå ingår i Habiliteringscentrum. Hit kan du vända dig om du bor i Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs kommun.
Driftsform: Region
Vi finns till för dig med synnedsättning, som upplever att dina möjligheter till aktivitet, delaktighet och samspel med omgivningen är begränsade.
När en i familjen har en synnedsättning påverkar det hela familjen, både praktiskt och känslomässigt. Då kan hela familjen behöva stöd.
Insatserna ska bidra till att ni får verktyg för att vara aktiva och delaktiga i sådant som är viktigt för er. Vi gör tillsammans en plan för vilka insatser som ska göras utifrån era behov, mål och intressen.
Remiss från ögonläkare behövs för första besöket hos synrehabiliteringen.
Tillsammans med er kartlägger vi vilka behov ditt barn och familjen har och gör en plan för vilka insatser som ska genomföras.
Exempel på stöd och hjälp som du eller ditt barn kan få från synrehabiliteringen:
- Ökad kunskap om barnets syn
- Synstimulering
- Utprovning av hjälpmedel
- Hjälp att hitta strategier som underlättar din vardag, utifrån synfunktion och behov
- Samtalsstöd till barnet eller dig som vårdnadshavare
- Information om samhällsstöd samt råd och stöd i myndighetskontakter
För att få en god habilitering krävs ofta samverkan med andra viktiga samhällsfunktioner, till exempel skola. Samverkan sker efter samtycke från dig som vårdnadshavare.Inom synrehabiliteringen arbetar flera olika yrkesgrupper. Arbetet sker i team. I teamen kan till exempel synpedagog, kurator, optiker, psykolog och IT-pedagog ingå.
Här ser du exempel på vad ni kan välja att prata om när du och ditt barn kommer till synrehabiliteringen. Förbered er gärna genom att tänka igenom vad som är viktigt för er.
Personlig vård och hälsa
- Barnets eller ungdomens mående – fysiskt, psykiskt och socialt.
- Barnets eller ungdomens syn och dess påverkan på vardagliga situationer.
- Vad ni önskar av kontakten med synrehabiliteringen.
Hemliv, dagliga rutiner och krav- Barnets eller ungdomens förmåga att ta sig an vanligt förekommande hushållssysslor, exempelvis laga eller värma mat och mellanmål, städa, diska och tvätta.
- Barnets eller ungdomens förmåga att följa rutiner och hålla reda på tider.
Kommunikation- Barnets eller ungdomens förmåga att använda dator, surfplatta, mobiltelefon, tv och radio.
- Barnets eller ungdomens förmåga att kommunicera med andra, verbalt och via kroppsspråk.
- Vilka hjälpmedel använder barnet eller ungdomen idag? Identifierade områden där ni tror att ett hjälpmedel skulle behövas.
Förflyttning och rörelse- Motion och träning
- Ta sig till och från exempelvis skola, kompisar och aktiviteter.
Relationer- Familj och vänner
- Ta nya kontakter, kärlek och relationer.
Förskola och skola- Hur fungerar det? Eventuella hjälpmedel?
- Gymnasieutbildning och efter gymnasiet
Behov av stöd- Barnets eller ungdomens möjlighet till stöd
- Vårdnadshavarnas stöd i föräldrarollen, stöd till syskon.
Samhällsgemenskap- Fritidsaktiviteter, föreningsliv och intressen.
- Kontaktperson, stöd i framtiden och ekonomi
- Träffa andra med liknande funktionsnedsättning
Tillsammans med dig kartlägger vi vilka behov du har och gör en plan för vilka insatser som ska genomföras. Närstående är välkomna att delta.
Exempel på stöd och hjälp som du eller dina närstående kan få från synrehabiliteringen:
- Ökad kunskap om din synnedsättning
- Samtalsstöd
- Utprovning av hjälpmedel
- Hjälp att hitta strategier som underlättar din vardag, utifrån nya förutsättningar
- Information om samhällsstöd samt råd och stöd i myndighetskontakter
För att du ska få en god rehabilitering krävs ofta samverkan med andra viktiga samhällsfunktioner, till exempel försäkringskassa eller äldreomsorg. Samverkan sker efter samtycke från dig.Inom synrehabiliteringen arbetar flera olika yrkesgrupper. Arbetet sker i team. I teamen kan till exempel synpedagog, kurator, optiker, psykolog och IT-pedagog ingå.
Här ser du exempel på frågor som ofta tas upp när du kommer till synrehabiliteringen. Förbered dig gärna genom att tänka igenom vad som är viktigt för dig att prata om vid besöket.
- Hur bor du? Exempelvis lägenhet, villa eller serviceboende
- Hur ser dina familjeförhållanden ut? Exempelvis gift, sambo, särbo eller ensamstående.
- Upplever du god belysning i hemmet?
- Är starkt ljus besvärande för dig?
- Har du nedsatt hörsel?
- Klarar du enklare matlagning?
- Kan du avläsa ditt armbandsur?
- Kan du använda din telefon?
- Kan du resa och förflytta dig på egen hand?
- Använder du något förflyttningshjälpmedel? Exempelvis rollator, rullstol eller käpp
- Använder du dator eller surfplatta?
- Kan du läsa post, dagstidning eller bok?
- När du ser på TV, uppfattar du bilden?
- När du ser på TV, uppfattar du texten?
- Vad saknar du mest att kunna göra idag? Där synnedsättningen inneburit att det blivit besvärligare, eller inte går alls.
Du som varit på vårdbesök hos oss tidigare kan göra en egen vårdbegäran. Du gör det med vår e-tjänst eller genom att kontakta oss på telefon.
Remisskrav
Ja. Du behöver en remiss från en läkare på Ögonmottagningen.
Här kan du meddela oss på 1177.se om sidans kontaktuppgifter eller text behöver ändras. För frågor om din vård, kontakta din mottagning via e-tjänster eller telefon.
Rapportera fel och andra vanliga frågor
Vill du kontakta 1177.se om något annat? Vänligen besök 1177 kontaktsida.