Barn kan ha svårt med ett eller flera av följande områden:

• Svårigheter med uttal av språkljuden som exempelvis att barnet säger ”tatt” istället för ”katt” – problemen kan variera från enstaka uttalsfel till ett helt obegripligt tal.  
• Svårigheter med grammatiken – orden kan sakna ändelser eller vara felaktigt böjda.
• Meningarna kan vara korta. Orden kan komma i felaktig ordning i meningen.  
• Begränsat ordförråd – barnet har inte ord för allt det vill säga, blandar ihop ord och har svårt att hitta rätt ord.  
• Nedsatt språkförståelse – barnet har svårt att förstå vad andra säger och missförstår ofta vad som sägs.  
• Svårigheter att använda språket – barnet har svårt för att ställa och ge svar på frågor, vidareutveckla ett samtalsämne och bekräfta om motparten har förstått. Barnet får inte den kontakt via språket som barn normalt får.  
• Ett flerspråkigt barn som har en språkstörning har det både på modersmålet och på andraspråket.    
• Barnet kan också "prata i näsan", det vill säga vara nasalt.
• En del har dessutom generella svårigheter att röra tunga och läppar, och då pratar man om munmotoriska svårigheter.

Vuxna kan också har tal- och språkstörningar, läs mer om det i artikeln Tal- och språkstörningar hos vuxna. 

Barnet kan ha en försenad eller avvikande tal- och språkutveckling fastän utvecklingen i övrigt är normal. Det finns inte alltid någon känd orsak. En orsak kan vara ärftlighet, det vill säga att man har andra i släkten som har haft en språkstörning. Orsaken kan ibland vara nedsatt hörsel. Det finns ofta en samverkan mellan olika faktorer och det kan också vara ett tecken på en allmänt försenad utveckling.

Språkstörning är tre gånger vanligare hos pojkar än hos flickor. I fyraårsåldern är den grundläggande språkutvecklingen klar hos de flesta barn men av alla 4-åringar har uppskattningsvis 6-8 % språksvårigheter av olika svårighetsgrad. Man beräknar att 1-2 % av en årskull barn har en grav språkstörning.

0 – 0,5 år:

• Om barnet har dålig kontroll av sug- och sväljmotoriken.
• Om barnet inte tittar på den som talar till det.
• Om barnet är mycket tyst.   

0,5 – 1 år:

• Om barnet jollrar lite eller inte alls.
• Om barnet inte lyssnar på den som talar till det.  

1 – 2 år:

• Om barnet huvudsakligen styrs av vad det ser och vad som händer omkring det och sällan lyssnar på vad man säger.
• Om barnet inte visar intresse för ömsesidig kontakt, lek eller kommunikation.   

2 – 3 år:

• Om barnet mestadels meddelar sig genom att ta den vuxne i handen, visa eller peka.
• Om barnet inte alls, spontant, försöker härma den vuxnes ord.
• Om barnets ord är mycket svåra att förstå.
• Om barnet verkar ha svårt att förstå vad du säger till det. 

4 – 6 år:

• Om barnets ord är svåra att förstå.
• Om barnet har svårt att sätta ihop ord till meningar.
• Om barnet inte tycker om att tala.
• Om barnet ofta missförstår uppmaningar.                                       
• Om barnet har svårt att berätta eller att hänga med i en berättelse.

Sammanfattning

En 1-åring ska börja använda ettordssatser, en 2-åring bör kunna prata i tvåordsmeningar. En 3-åring ska kunna göra sig förstådd i familjen och en 4-åring ska kunna förstås av människor utanför familjen.

Till logopeden kommer du för att få råd, träningstips eller behandling. Föräldrar får berätta hur de ser på barnets språk och tal, därefter samtalar och leker logopeden med barnet och observerar hur kommunikationen fungerar. Olika testmaterial och leksaker används. Det är viktigt att barnet har roligt och får lust att prata. Logopeden kan sedan ge råd och tips hur man kan stimulera tal och språk. Logopeden samarbetar vid behov med specialpedagog, psykolog och barnavårdscentralen. Uppföljning och behandling sker, vid behov, upp till 6-årsåldern.

Olika åtgärder kan vara:

• Rådgivning – i hur man stimulerar sitt barn språkligt
• Kontroller – för att följa utvecklingen
• Behandling – träning hos logoped i omgångar eller kontinuerligt med korta avbrott

Barn i förskoleålder

Om du som förälder eller närstående är orolig kring den språkliga förmågan eller sväljförmåga för ett barn som är under sex år kan du kontakta:

• Barnhälsovården (BVC) där kan du prata med en BVC-sköterska om remiss till en logoped
• Logopedimottagningen I Halland tar samtliga logopedimottagningar emot patienter med tal- och språkstörningar. Du kan själv ta kontakt med en egenremiss.

Barn i skolålder

Från 2024 har Region Halland ansvaret för att utreda och ge stöd till barn och ungdomar i skolåldern med tal- och språksvårigheter. Logopedimottagningarna tar emot remisser gällande utredning och omhändertagande från den 1 april 2024. Fram till dess fortsätter vi enligt nuvarande uppdrag och tar emot skolbarn med grav taldyspraxi, som är en form av talstörning som drabbar hjärnans kontroll av talmotorik, samt grava munmotoriska svårigheter. 

Läs mer om munmotoriska svårigheter och när du ska söka hjälp.