Vuxna kan bli sjuka eller må dåligt på olika sätt. Det kan handla om att kroppen är sjuk på något sätt, till exempel i cancer eller diabetes. Det kan också handla om psykisk ohälsa när personen känner sig väldigt ledsen eller orolig.

Ibland kan en person må dåligt både kroppsligt och psykiskt samtidigt.

Det kan vara svårt att förstå vad som händer

När någon i familjen mår dåligt så påverkas alla i familjen, även du. Men det är inte alltid lätt att förstå vad som händer när en vuxen mår dåligt.

Kanske funderar du mycket över varför personen mår dåligt och om det kan ha med dig att göra. Kanske tänker du på hur det ska gå, eller undrar om personen någonsin kommer att må bra igen.

Det är bra när vuxna kan berätta vad som är fel och vad de tänker göra för att få hjälp. Men ibland är det svårt för vuxna att veta vad som är fel. Eller så tycker de att det är svårt att berätta för barn. Då kanske de inte säger något alls.

Det är aldrig ditt fel

En vuxen som är sjuk kan ha svårt att orka som vanligt eller att vara som andra vuxna. Hen kanske inte frågar hur du har haft det i skolan eller orkar göra saker ihop med dig, till exempel.

Det beror på sjukdomen och inte på dig. Det är inte heller ditt fel att någon har blivit sjuk.

Ibland kan vuxna som mår psykiskt dåligt säga eller göra saker som inte stämmer med verkligheten. Det beror på sjukdomen. Kom ihåg att det aldrig är du som är orsaken till att någon mår dåligt. Det gäller även om någon annan skulle säga att det är så.

Det är inte okej att någon är dum mot dig för att någon i din familj mår dåligt. Ingen har heller rätt att säga elaka saker om den som är sjuk. Berätta för en vuxen om det händer.

Det kan bli annorlunda hemma

Det kan bli annorlunda än vad du är van vid när en vuxen är sjuk. Det kan till exempel vara svårt att äta mat vid bestämda tider, få hjälp med läxor eller att lägga sig i tid.

Du kanske också får ta ansvar för saker som vuxna brukar ta hand om hemma. Det kan till exempel vara att ta hand om syskon eller att se till att det finns rena kläder och mat. Du kanske oroar dig för familjens ekonomi. Så stort ansvar ska du inte behöva ta som barn.

Det är viktigt att du berättar för någon annan vuxen om hur du har det så att du och din familj kan få rätt hjälp.

Det kan kännas på många olika sätt

Du har rätt att känna på många olika sätt, till exempel vara glad, arg eller ledsen.

Blir det bråk i familjen är det vanligt att känna sig ensam, rädd, orolig eller ledsen. Du kan få ont i huvudet, ont i magen eller få svårt att sova.

Vuxna som inte mår bra kan ha svårt att visa vad de känner. Ibland kan det kännas svårt att få kontakt med den vuxna. Vuxna kan också reagera väldigt starkt. De kan till exempel bli mycket arga eller ledsna, och låta det gå ut över någon annan.

Det är vanligt att känna oro över familjemedlemmen. Det kan göra att du inte vågar lämna personen ensam, och får svårt att gå till skolan.

Om det blir bråk och slagsmål hemma

Ingen har rätt att slå eller hota dig eller någon annan i familjen. Berätta för en vuxen som du litar på om du inte känner dig trygg hemma.

Om du inte känner dig trygg och inte vet vem du ska prata med kan du kontakta Bris.

Du kan också kontakta socialtjänsten i din kommun. Läs mer om vad socialtjänsten kan hjälpa till med på Koll på soc.

Du har rätt att gå i skolan

Barn i Sverige har rätt att gå i skolan. Ibland kan det kännas svårt att komma iväg till skolan när någon i familjen är sjuk. Men det är viktigt att få träffa andra personer. Det är också lättare att följa med i skolarbetet när du inte är borta alltför ofta från skolan. Du har rätt att få extra hjälp om du har kommit efter.

Försök att göra saker du gillar

Du har rätt att må bra fast andra mår dåligt. Försök att göra sådant som du tycker är roligt eller träffa någon du tycker om. Även om det kan kännas svårt så har du rätt att göra saker för din egen skull utan att känna att du gör något fel.

Det kan hjälpa att veta vad som händer

Det kan kännas tryggt att veta vad som händer, hur personen mår och vilken hjälp hen får för att må bättre.

Det bästa är om du kan fråga personen själv. Om inte hen kan eller vill svara kanske någon annan vuxen som finns nära dig kan berätta. Vårdpersonal som träffar den som är sjuk kan också hjälpa till.

Det finns många andra barn och ungdomar som också har en förälder eller annan nära som mår dåligt. Det känns ofta bättre att få prata med andra som har det på liknande sätt. Därför finns det stödgrupper för unga.

Det kan finnas så kallade stödgrupper inom kommunen eller hälso- och sjukvården. Det är grupper där barn träffas och pratar eller gör saker tillsammans. Grupperna leds av någon som jobbar med stöd åt barn som har det svårt.

Grupper kan också finnas i kyrkan eller via olika föreningar eller frivilligorganisationer som till exempel Bris. En del stödgrupper sker i form av chatt-träffar på nätet.

Vuxna ska lyssna på dig och de ska hjälpa dig om du behöver det.

Berätta för någon vuxen hur du har det. Det kan göra att det känns lättare och att du får den hjälp som du behöver.

Du kan till exempel prata med någon av de här personerna:

• skolsköterskan
• skolkuratorn
• en lärare
• en kompis förälder
• en släkting eller någon annan vuxen som du känner.

Prata anonymt med någon du inte känner

Ibland kan det vara lättare att prata med någon du inte alls känner. Du kan börja med att kontakta en chattjour eller telefonjour. Du behöver inte berätta vem du är. Det kallas för att vara anonym.

Här är några exempel:

• Bris – Barnens rätt i samhället telefonnummer 116 111. Samtalet är gratis och syns inte på telefonräkningen. Du kan också chatta eller mejla. Det har öppet dygnet runt.
• Jourhavande kompis är en chatt där du kan vara anonym.
• Jourhavande medmänniska har öppet sent på kvällen och på natten, telefonnummer 08 – 702 16 80.

Här finns en lista på UMO.se med fler jourer som du kan kontakta.

Här är några vanliga funderingar:

Om jag berättar, sviker jag min familj då?

Att berätta innebär inte att du sviker din familj. Du gör det för att hjälpa både dig själv och den som är sjuk. Det betyder heller inte att du inte tycker om den som mår dåligt. Tvärtom. Det betyder att du bryr dig om och tycker om hen.

Jag är rädd för att inte få bo kvar hemma om jag berättar

Det är naturligt att vara rädd för att inte få vara med sin förälder eller den som brukar ta hand om en. De som hjälper er ska se till att du och din familj i första hand får stöd så ni kan fortsätta att bo tillsammans.

Vad ska jag säga till mina kompisar?

Det kan vara svårt att veta om dina kompisar kan förstå hur du har det. Det kan bero på vad de själva har varit med om och hur de har det. Men det är bra att tänka på att bara berätta saker som du själv vill och att välja att berätta för de kompisar som du litar på.

Det finns olika typer av hjälp och stöd.

Vad händer när jag har berättat för någon vuxen?

När du har berättat om hur du har det kan du få hjälp och stöd. Du behöver inte känna dig lika ensam med det som är svårt.

Stöd för dig

Som barn kan du få prata med någon vuxen om hur du mår och hur du har det. Du kan också få träffa andra barn och unga som också har det jobbigt hemma.

Du har rätt att få information från exempelvis vårdpersonalen eller socialtjänsten som hjälper dig att bättre förstå vad som händer.

Stöd för hela familjen

Ni som familj kan behöva stöd tillsammans. Det kallas ibland för familjebehandling. Vuxna som behöver stöd och hjälp att vara förälder kan få föräldrastöd.

Ni kan få hjälp med till exempel städning, matlagning eller räkningar om vuxna inte orkar sköta det. Familjer som inte har så mycket pengar kan få hjälp att betala för till exempel mat och kläder.

Stöd för den som är sjuk

Den vuxna som är sjuk behöver också träffa någon inom vården som kan hjälpa till att reda ut vad som är fel. För många sjukdomar finns det behandling. Det kan också vara att hen får mediciner.

De flesta som mår dåligt blir bättre. Den vuxna kan ofta ha det bra ändå även om hen inte blir helt frisk. Det är lättare att må bra när man tar emot hjälp.

När din mamma, pappa eller någon annan vuxen i din familj får vård eller är inlagd på sjukhus är det för att hen ska få hjälp.

Du är en viktig del i den personens liv före, under och efter tiden på sjukhuset. Ni ska få träffas om du vill det.

Barn har rätt att få information, råd och stöd

För vårdpersonal som tar hand om din förälder eller annan närstående är det viktigt att tänka på dig som är barn. Personalen kan hjälpa den som är sjuk med hur hen kan prata om sjukdomen med dig. Personalen kan också prata direkt med dig och besvara dina frågor.

Om den som är sjuk får vård mot sin vilja

En person som har en allvarlig psykisk sjukdom förstår inte alltid själv när hen behöver hjälp. Då kan personen bli tvingad att vara på sjukhuset trots att hen själv inte vill det. Det är för att få hjälp att må bättre igen. Det får bara göras när någon är väldigt sjuk och behöver hjälp men inte förstår det själv. Det står i en särskild lag.

Det är vanligt att tycka att det är hemskt och att känna sig ledsen eller orolig om det här händer.

Vårdpersonalen som har hand om den som är sjuk kan berätta om vad som händer så att du kan förstå.

På de här webbplatserna finns information och filmer för barn. Det handlar om när man har någon i sin familj som mår dåligt fysiskt eller psykiskt:

NKA – Nationellt kompetenscentrum anhöriga: När någon närstående mår dåligt fysiskt eller psykiskt.

Infoteket i Uppsala: När någon närstående mår dåligt fysiskt eller psykiskt.

Kuling.nu: När någon närstående mår psykiskt dåligt.

Maskrosbarn: En förening som stödjer ungdomar med närstående som har ett beroende eller har psykisk ohälsa. 

Nära cancer: När någon närstående har cancer.

Unganhörig.se: En sajt för unga som har en förälder med demenssjukdom.

HDYO – Huntington's Disease Youth Organisation: En internationell organisation med information och stöd till unga och andra som påverkas när någon har Huntingtons sjukdom.