Läkemedel utifrån diagnos

Läkemedel vid gikt

Gikt är en ledsjukdom som ger plötsliga inflammationer som gör mycket ont. Oftast är det stortåns grundled som blir inflammerad, men även andra leder kan bli inflammerade. Det finns läkemedel som lindrar smärtan och inflammationen, och andra läkemedel som förebygger besvären.

Den här texten beskriver olika typer av läkemedel som används vid gikt.
Här kan du läsa mer om gikt

Behandling vid giktattacker

Gikt kommer i attacker som varar i en till tre veckor. Inflammationen är kraftig och kommer plötsligt.

Läkemedel som lindrar giktattacker

Det finns flera olika läkemedel för att lindra smärta och inflammation vid en giktattack. Vilket du får beror på din ålder, om du har andra sjukdomar och vilka andra läkemedel du tar.

Vilka läkemedel används?

De här läkemedlen är vanligast vid en giktattack:

  • Du kan få antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID eller coxhämmare. Dessa läkemedel har ofta snabb effekt.
  • Du kan även få läkemedel som innehåller kolkicin. Kolkicin används framför allt om du inte kan ta NSAID. Det kan till exempel bero på biverkningar eller allergi.
  • Giktattacker kan även behandlas med kortison. Du kan få det som en spruta i den inflammerade leden, men kortison finns också som tabletter. Då krävs högre doser och effekten är inte lika snabb som när du får en spruta i leden.

Om du inte tål någon av dessa läkemedel kan smärta och inflammation vid gikt behandlas med blockad av interleukin-1. Det läkemedlet ges i form av en spruta.

Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, NSAID

NSAID verkar genom att hämma ett ämne i kroppen som kallas cyklooxygenas eller cox. De kallas därför också cox-hämmare. När cox hämmas minskar kroppens bildning av prostaglandiner, som bland annat framkallar smärta och inflammation. När du tar cox-hämmare dämpas både inflammationen och smärtan.

Smärtan minskar snabbt, men det kan dröja ungefär en till tre veckor innan läkemedlet ger full effekt på inflammationen.

Finns i olika former

Läkemedlet finns till exempel som tabletter, kapslar och stolpiller.

Några NSAID finns som långverkande tabletter. Dessa kan vara bra att ta på kvällen om du har besvär med smärta på morgonen.

Att tänka på

Det finns många olika verksamma ämnen i gruppen NSAID. Effekten av de olika läkemedlen är till stor del lika. Däremot kan biverkningarna skilja en del. Ibland kan det därför vara bra att byta från ett NSAID till ett annat. De kan också verka olika lång tid och doseras därför olika ofta för att effekten ska sitta i hela dygnet.

Ta inte flera olika former av NSAID samtidigt utan att först ha pratat med en läkare. De liknar varandra och den totala dosen kan bli för hög. Då ökar risken för biverkningar. En del NSAID finns att köpa receptfritt.

Om du är överkänslig mot läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra eller någon annan NSAID kan du få en kraftig reaktion med nässelutslag, rinnsnuva eller besvär med att andas. Sådana reaktioner är vanligare bland personer med astma. Har du astma ska du därför prata med läkare innan du tar NSAID. Om du fått astma eller allergiska besvär av acetylsalicylsyra eller av andra NSAID ska du aldrig ta NSAID i någon form.

Antiinflammatoriska läkemedel kan vara olämpliga om du har en sjukdom i hjärtat, njurarna eller levern. Då bör du bara ta NSAID i samråd med läkare.

Var mycket försiktig med att ta NSAID om du har eller har haft återkommande magsår. Du bör inte ta de receptfria läkemedlen på egen hand, utan vid behov diskutera lämplig behandling med läkare. Ibland kan du få läkemedel som skyddar magen samtidigt som du behandlas med NSAID.

NSAID minskar blodplättarnas förmåga att klibba fast vid varandra. Det ökar risken för blödningar, och läkemedlen bör oftast inte tas samtidigt som du tar blodförtunnande läkemedel för att förebygga blodproppar, till exempel warfarin.

Biverkningar

En del personer som tar NSAID kan få biverkningar från magen, till exempel illamående eller diarré. Läkemedlen kan öka risken för magsår.

Risken för biverkningar ökar med åldern. 

Exempel på NSAID som används vid gikt

Läkemedel som innehåller följande:

  • ibuprofen
  • naproxen
  • ketoprofen
  • etericoxib
  • diklofenak.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Kolkicin

Kolkicin dämpar inflammationen i lederna vid gikt. Det är inte känt på vilket sätt läkemedlet fungerar, men en teori är att kolkicin påverkar de vita blodkropparna. 

Kolkicin gör att symtomen vid giktattacker försvinner efter två till tre dygn.

Finns i olika former

Läkemedlet finns som tabletter och kapslar.

Biverkningar

En del personer kan till exempel få illamående, kräkningar, magsmärtor och diarré. Prata med en läkare om du har svårt att ta läkemedlet på grund av biverkningar.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Kortison

Kortisonläkemedel liknar kroppens eget kortisol och fungerar på samma sätt, men har framställts på konstgjord väg. Kortison minskar bildningen av olika ämnen som är verksamma vid inflammationer. Kortison dämpar på så sätt inflammationer och hämmar immunförsvaret.

Finns i olika former

Läkemedlet finns till exempel som tabletter och i form av en spruta.

Att tänka på

Kombinationen av kortison och NSAID ökar risken för blödningar i magen.

Biverkningar

Användning av kortison under lång tid kan ge biverkningar. De påverkas också av hur höga doser du använder. Kortison kan orsaka en rad biverkningar, men är samtidigt ett läkemedel som har snabb och fungerar bra på många symtom. Kortison i låga doser under kortare perioder ger större fördelar än nackdelar eftersom inflammationen dämpas så effektivt.

Om du får sprutor är det bara en liten del av kortisonet som går ut i blodet och därför är risken för biverkningar mindre.

Du kan till exempel känna av något eller några av dessa besvär:

  • Vätska samlas i kroppen och ger svullna händer och fötter.
  • Högt blodtryck.
  • För hög sockerhalt i blodet och risk för diabetes.
  • Huden blir tunnare och skörare, vilket kan leda till hudbristningar.
  • Du får lättare blåmärken.
  • Det tar längre tid för sår att läka.
  • Ökad vikt.
  • Omfördelning av kroppsfett så att du blir rundare i ansiktet och på bålen.

Om du tar höga doser av kortison kan du bli överaktiv och få svårt att sova. Då kan du behöva ta sömntabletter under en kortare period för att få sova och behålla en normal dygnsrytm.

En av de allvarligaste biverkningarna är benskörhet, som ökar risken för benbrott. Det kan du i viss mån förebygga genom att äta tillskott av kalcium och D-vitamin.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Förebyggande behandling

Du kan få läkemedel som förebygger att besvären kommer tillbaka. Eftersom några av de förebyggande läkemedlen kan ge en del biverkningar brukar de inte användas efter enstaka giktattacker eller om attackerna kommer mycket sällan.

Vilka läkemedel används?

Vid upprepade attacker kan du få förebyggande läkemedel som innehåller följande:

De lindrar inte smärta och du ska inte ta dem för att lindra en akut attack.

Allopurinol

Läkemedel som innehåller allopurinol sänker halten urinsyra i blodet och urinen genom att hämma det enzym som behövs när kroppen bildar urinsyra. När halten urinsyra minskar förhindras att kristaller av urinsyra bildas i leder och vävnader. Dessutom motverkar det bildning av njursten i urinvägarna.

Allopurinol används bara i förebyggande syfte, alltså för att undvika nya giktattacker och ge en varaktig lindring. Det är det läkemedel som oftast används förebyggande vid gikt.

Att tänka på

Du ska inte börja ta allopurinol under en pågående giktattack. Vid användning kan besvären förvärras. Du ska däremot inte avbryta en behandling med allopurinol vid en ny giktattack.

Det är viktigt att ta läkemedlet regelbundet för att undvika att halten av urinsyra varierar. Det kan framkalla nya giktattacker eller njurstensanfall.

Allopurinol lindrar inte smärta, därför behöver du ofta ta smärtstillande läkemedel om du skulle få ett anfall av gikt.

Biverkningar

En del personer kan få hudutslag eller magbesvär, som till exempel illamående eller kräkningar.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Febuxostat

Du kan få febuxostat om du inte tål allopurinol. Det verkar på samma sätt och sänker halten urinsyra i blodet och urinen. Då förhindras att kristaller av urinsyra bildas i leder och vävnader. Dessutom förhindras bildandet av njursten i urinvägarna.

Febuxostat används bara i förebyggande syfte, alltså för att undvika nya giktattacker och ge lindring. Det är det läkemedel som oftast används förebyggande vid gikt.

Att tänka på

Du ska inte börja ta febuxostat under en pågående giktattack. Vid användning kan besvären förvärras. Du ska däremot inte avbryta en behandling med febuxostat vid en ny giktattack.

Det är viktigt att ta febuxostat regelbundet för att undvika att halten av urinsyra varierar. Det kan framkalla nya giktattacker eller njurstensanfall.

Febuxostat lindrar inte smärta, därför behöver du ofta ta smärtstillande läkemedel om du skulle få en plötslig giktattack.

Biverkningar

En del personer kan få hudutslag eller magbesvär som till exempel illamående eller kräkningar.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Probenecid

Läkemedel som innehåller probenecid gör att du kissar ut mer urinsyra. Då minskar mängden urinsyra i blodet och risken för att få en ny giktattack minskar.

Probenecid används i förebyggande syfte, alltså för att undvika nya giktattacker. Probenecid används framför allt om du inte kan ta allopurinol eller febuxostat på grund av allergi.

Att tänka på

Det är viktigt att ta läkemedlet regelbundet och att inte avbryta behandlingen utan att först prata med en läkare. Risken för nya giktanfall ökar om behandlingen avbryts. Du ska inte avbryta behandlingen om du får en ny giktattack.

Probenecid lindrar inte smärta, därför behöver du ofta ta smärtstillande läkemedel om du skulle få en plötslig giktattack. Läkemedlet kan påverka effekten av flera smärtstillande läkemedel. Därför ska du bara använda smärtstillande läkemedel i samråd med läkare.

Probenecid ökar risken för att njursten bildas av urinsyran som du kissar ut. Därför är det viktigt att dricka mycket vätska när du tar probenecid. Du kan också få tabletter med natriumbikarbonat för att motverka njursten.

Biverkningar

En del personer som tar läkemedlet kan till exempel må illa.

Läs mer om ditt läkemedel

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Mer information

Har du frågor om läkemedel?

Du kan ringa Läkemedelsupplysningen helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 17.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10.

Glömd dos eller överdosering

För de flesta läkemedel är en enstaka bortglömd dos inget större problem. Här kan du läsa mer om glömd dos och överdosering.

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar som du eller någon närstående har upplevt. Det räcker med att du misstänker att läkemedlet kan vara orsaken. Anmäl här via en e-tjänst.

Till toppen av sidan