Barn i alla åldrar behöver en vuxen som kan ge trygghet och känslomässig närhet. Även äldre barn och tonåringar behöver veta att det finns vuxna som vill veta hur de mår, och som de kan kontakta om de behöver.

Ju äldre barnet är desto mindre är behovet av närhet och kroppslig kontakt. Vid en trygg anknytning vet barnet inom sig att du finns där när det behövs. Det blir viktigt att finnas där på andra sätt. Det kan till exempel vara att prata, ha ögonkontakt, att lyssna och vara intresserad.

Här kan du läsa mer om barnets utveckling.

Det är olika hur barn vänjer sig och trivs i förskola eller annan barnomsorg. För en del barn tar det längre tid att bli trygg där. Det är viktigt att personalen lär sig hur just ditt barn fungerar och vad hen behöver för att känna sig trygg.

En del barn kan bli avvaktande, arga eller inte vilja se dig när du hämtar. Det är ett sätt att skydda sig från att bli mer besviken.

Det är vanligt att barn är trötta, gnälliga och sover dåligt i samband med inskolningen. Ge då barnet mycket tid tillsammans med dig.

Tips för att göra det lättare för barnet

Så här kan du göra:

• Gör på ungefär samma sätt när du lämnar och hämtar barnet. Det ger trygghet och kan dämpa barnets oro.
• Visa och berätta för barnet att det är trevligt på förskolan och att du kommer tillbaka varje eftermiddag. Var tydlig när du säger hej då och visa att nu är det personalen som tar hand om barnet och att du litar på personalen. Detta är viktigt även om barnet inte visar oro eller är ledsen när du ska gå.
• Visa att du är lugn och glad över att se barnet när du hämtar, även om barnet drar sig undan eller är arg.
• Ha inte för mycket aktiviteter och träffa inte för många människor efter att du har hämtat barnet. Detta gäller den första tiden på förskolan när allt är nytt.
• Ta med något hemifrån, till exempel en filt eller ett kramdjur. Det gör det tryggare för barnet.
• Lek lämning och hämtning. Visa och lek hemma, till exempel med dockor eller kramdjur.
• Prata om förskolan hemma, till exempel vad de har gjort under dagen.

Ibland kan det bli problem i kontakten med barnet. Det kan bland annat bero på problem som gör att du inte orkar eller kan finnas där på det sätt som barnet behöver. Det kan till exempel vara en kris av något slag, såsom en skilsmässa eller att en närstående blir allvarligt sjuk. Det kan också vara att du mår psykiskt dåligt eller att du har ett missbruk.

Det kan också bero på att du har egna svåra erfarenheter som gör att du inte förstår eller kan ge barnet det hen behöver. Du kanske till exempel blir arg eller rädd när barnet skriker. En annan orsak kan vara att du aldrig har fått lära dig hur man gör eller själv inte har fått en trygg anknytning.

Kontakten med barnet kan också vara svårare att få till om barnet har förseningar i sin utveckling som påverkar vad hen förstår.

Det går att få en trygg anknytning senare i livet

Det går att skapa en trygg anknytning även när barnet är äldre. Det går att göra i alla åldrar men är lättast om barnet är under tre-fyra år. För att göra detta behövs ofta stöd.

Sök stöd om du inte själv kan finnas där på det sätt som barnet behöver. Be om hjälp från närstående, såsom vänner och släktingar. Ibland behöver du söka hjälp av vården.

Sök stöd och hjälp om en eller flera av dessa saker stämmer:

• Du är orolig för din kontakt med barnet.
• Du är orolig för att barnet inte känner sig trygg och mår bra.
• Du har svårt för att förstå barnet.
• Du har svårt att ta hand om ditt barns behov.
• Du har svårt att få kontroll över dig själv när du blir arg eller ledsen.

Här kan du söka hjälp

Kontakta någon av dessa:

• Barnavårdcentralen, BVC, för barn yngre än sex år.
• En vårdcentral. Där kan du få kontakt med bland annat en kurator eller psykolog.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Du kan också kontakta någon av dessa:

• Kommunens socialtjänst för att få veta om det finns stöd för föräldrar. Kontaktuppgifter finns på din kommuns webbplats.
• En barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, bup.
• Din kontakt i vården om du redan har en sådan.
• En barnmorskemottagning, om du redan under graviditeten känner oro för hur du ska få kontakt med barnet eller hur du ska känna för ditt barn.

På en del orter finns familjecentraler.

Ibland kan det vara någon inom vården eller socialtjänsten som råder dig att söka hjälp.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Sök stöd direkt om du är på väg att skada ditt barn

Sök hjälp på BVC, bup eller kommunens socialtjänst om du är på väg att skada ditt barn.

Kontakta den sociala jouren i din kommun om det är akut.

De flesta föräldrar går på besök på BVC. Då brukar ni prata om hur ni har det och hur det går. Du som har fött barnet får också svara på frågor i ett formulär. Det görs för att fånga upp hur ni mår och om det finns risk för att anknytningen påverkas.

Behöver du extra stöd brukar det vara samtal med till exempel en sjuksköterska, barnmorska eller psykolog. Ni pratar om hur det är och hur du och barnet mår, om hur barn utvecklas och vilka behov de har. Den du träffar behöver också träffa ditt barn.

Ibland kan stödet vara så kallad samspelsbehandling. Då träffar du och barnet tillsammans en person som vet mycket om hur du och barnet får det bättre tillsammans.

På en del orter i landet finns personal inom bup som är särskilt inriktade på att ge behandling till de yngsta barnen och deras föräldrar.

Adopterade barn har oftast haft en otrygg anknytning. Här kan du läsa om hur barnen påverkas av det de har varit med om och av de förändringar som adoptionen innebär.

Läs också de övriga kapitlen som handlar om anknytning för alla barn.

Barnet kan ha svårt att knyta an

Barn som är adopterade har varit med om minst två och ofta flera separationer. Den anknytning som barnet har påbörjat med någon i sin närhet har avbrutits och hen har gång på gång behövt börja nya relationer. Det kan därför vara mycket svårt för barnet att våga knyta an på nytt.

Det är vanligt att barnet har bott sin första tid på ett eller flera barnhem eller i fosterfamilj. De mest grundläggande behoven såsom närhet, mat och skötsel kan därför barnet ha fått från många olika personer.

Olika sätt att klara sig utan någon viktig vuxen

Barnet kan behöva ha beteenden eller strategier för att klara sig när det inte finns någon vuxen som kan trösta och lugna. Det kan till exempel vara att lugna och trösta sig själv på olika sätt, eller att hen slutar skrika eller på annat sätt visa att hen behöver något.

Barn som tidigare har fått knyta an till någon eller några har med sig den erfarenheten och litar på vuxna. Det kan göra det lättare att knyta an igen. Hur barnet har haft det innan adoptionen är därför mer avgörande än hur gammal barnet är vid adoptionen.

Ge stöd och förstå vad barnet går igenom

Med hjälp av dig får barnet möjligheter att knyta an och känna sig trygg.

För barnet innebär adoptionen att allt förändras. Det som tidigare har varit känt försvinner, såsom ljud, ljus, dofter, smaker, klimat, språk och andra barn och vuxna.

Barnet kan till en början ha svårt att ta emot den omsorg och närhet du vill ge. Hen kanske till och med avvisar dig. Du behöver acceptera, förstå och ge stöd i den stora omställningen. Det gör att anknytningen går lättare.

Barn kan reagera olika på det nya

Här ges några exempel på hur barnet kan reagera.

Är otrygg och rädd

Barnet kanske undviker ögonkontakt, eller vill inte bli tröstad, sitta i knät eller bli kramad. Det kan bero på att barnet tror att hen bara ska vara tillfälligt i familjen eller att hen inte är van vid kroppskontakt och känslomässig närhet. En del barn litar inte på vuxna och vill klara av och bestämma allt själva.

Går tillbaka i utvecklingen

Barnet kan tillfälligt gå tillbaka i sin utveckling och visa beteenden som är vanliga hos yngre barn. Det kan till exempel vara att kissa på sig fast hen har slutat med blöja, vilja bli buren, sitta i vagn eller vilja matas med sked eller nappflaska.

Se det som barnets sätt att våga vara beroende av dig och ta igen den omsorg som hen inte har fått. Oroa dig inte för tillfälliga tillbakagångar utan se det som en möjlighet att ge omsorg och göra anknytningen starkare.

Har svårt att somna och svårt att sova

Barnet kanske kämpar emot att somna då hen kan vara orolig för att du ska försvinna under sömnen. Att somna innebär att tappa kontrollen över vad som sker. I drömmen kan barnet bearbeta sådant som hen har varit med om tidigare. Hen kanske vaknar många gånger för att få trygghet och närhet, och för att veta att allt är som det var innan hen somnade.

Vill först vara till lags

Barnet kan ha lärt sig att enda sättet att få uppmärksamhet är att anpassa sig. Hen kan tro att det gäller att vara snäll för att inte bli ivägskickad. Det är inte ovanligt att barnet till en början upplevs som lätt att ha att göra med. När hen börjar reagera på alla förändringar genom att exempelvis vara orolig eller ledsen är det ett tecken på att barnet vågar visa att hen behöver få tröst och trygghet från dig.

Har svårt att hantera mat och matstunder

Har barnet till exempel fått för lite mat kan det göra att hen  oroar sig för om det kommer finnas mat även i morgon. Det kan göra att barnet äter mycket, det kan verka som att hen äter utan att kunna sluta. Att äta mycket kan också vara ett sätt att lugna ner oro och ledsamhet. Barnet kanske inte vet hur det känns att vara mätt eller hungrig och har därför svårt att styra sitt ätande.

Har svårt att veta vem som är viktig

För en del barn kan det ta tid att förstå att relationen till dig är en särskild relation. Det beror på att många adopterade barn inte har någon egen erfarenhet av vad föräldrar och en familj innebär.

Hen kan därför till en början ha svårt för att skilja på kända och okända personer. Det kan verka som om hen är social och öppen men det är ofta en strategi som hen har behövt för att få uppmärksamhet och omsorg från alla. När barnet känner sig trygg i sin nya familj brukar behovet av att få uppmärksamhet från andra minska.

Så hjälper du ditt barn med anknytningen

Den första tiden i sin nya familj kan barnet först behöva få sörja det hen har förlorat av sitt liv från innan adoptionen. Hen kan känna sig förtvivlad och förvirrad. Det tar olika lång tid för olika barn att accepetera sin nya situation och sitt nya liv.

Det blir tryggare om hen vet vad som ska hända i vardagslivet, att miljön och rutinerna är lika från dag till dag.

Ta dig tid att lära känna barnet, var nyfiken och tillgänglig. Hen behöver ta det lugnt och förstå allt det nya. Bekräfta vad barnet känner och tycker. Du kan berätta, visa med ansiktsuttryck och kroppsspråk.

Barnet känner sig trygg när hen blir omhändertagen kroppsligt och känslomässigt. Det kan till exempel vara att få ny blöja, bli matad, få hjälp att somna eller bli tröstad. Barnet vågar knyta an när hen förstår att det går att få tröst och omsorg.

Ha tid och tålamod

Det tar olika lång tid att lära känna varandra. Finns där för barnet och var tillsammans.

Barn som har adopterats behöver ofta en längre tid hemma för att i lugn och ro få knyta an. Det är bra att inte ha för mycket aktiviteter utanför hemmet eller träffa många människor som barnet inte känner.

Det är du som förälder som behöver vara den som ger all omvårdnad som har med mat och skötsel att göra, att du får barnet att sova, att du tröstar och lugnar. Barnet behöver lära sig att det är du som finns där för hen. Anknytningen till dig som förälder är alltid den viktigaste.

Skapa kontakt med barnet

Här är några råd för att skapa kontakt:

• Var fysiskt nära om barnet tillåter det. Vill hen inte kramas eller sitta i knät får du hitta på knep för att vara nära, till exempel leka något som ger närhet. Sitt bredvid och prata lugnande om barnet inte vill ha kroppslig kontakt för att bli tröstad.
• Försök ha ögonkontakt, men respektera också att många barn inte vill ha det innan de känner sig trygga.
• Lek med barnet, gärna lekar där ni turas om såsom rulla boll och leka titt-ut.
• Prata och berätta. Sätt ord på och bekräfta det barnet gör.

När barn som är adopterade börjar i förskolan eller skolan

Det är bra att vara föräldraledig under minst ett år med ett barn som ännu inte har börjat skolan. Ha inte för bråttom med att börja förskolan eller annan barnomsorg. Barnet behöver i första hand föräldrar, inte kompisar.

Ett barn som är äldre än sex år när hen kommer kan behöva ha en förälder med i skolan under en tid för att det ska kännas tillräckligt tryggt. Ibland kan det vara bra att skjuta upp skolstarten om hen behöver få mer tid för att knyta an ordentligt.

Eftersom barn som är adopterade kan ha extra svårt vid separationer är det bra att vara förberedd vid förändringar, till exempel när barnet ska börja förskolan eller skolan. Prata med personalen innan barnet börjar så ni är överens om vad som blir bra för barnet. Förbered barnet så gott det går.

Några tips när barnet ska börja förskolan eller skolan:

• Hälsa på inför starten och träffa personalen.
• Ta kort på byggnaden, på personalen och hur det ser ut inomhus.
• Lek hemma att ni lämnar och hämtar.
• Läs böcker tillsammans om att börja förskolan eller skolan.
• Lek på förskolans eller skolans gård på helgerna för att hen ska bli van.

Anpassa till just ditt barn

Var flexibel när det gäller hur lång inskolning barnet behöver i förskolan eller skolan, om det är möjligt. Det är också viktigt att barnet får en kontaktperson som hen kan känna sig trygg med För att personalen ska kunna ge stöd kan de behöva information och förstå om barnet till exempel har vissa behov eller reagerar på något särskilt sätt.

På myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöds webbplats finns mer information. Där kan du bland annat ladda ner eller beställa broschyren "Ska jag vara här", som handlar om att börja förskolan.

Kontakta barnavårdscentralen, BVC, eller kommunens familjerätt om ni till exempel behöver hjälp att prata med förskolan eller skolan om vad som är bäst för barnet.

Hjälp och stöd för barn och vuxna som har blivit en familj genom adoption

Kontakta BVC eller en vårdcentral om du känner oro för din kontakt med barnet eller för att hen inte är trygg och mår bra. Där kan du få kontakt med bland annat en kurator eller psykolog. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Har barnet svårare erfarenheter med sig kan du behöva kontakta bup.

För barn som går i skolan kan du kontakta elevhälsan.

Du kan också kontakta familjerätten i kommunen eller kommunens föräldrastöd för att få veta vilket stöd som finns i just din kommun. Kontaktuppgifter finns på din kommuns webbplats. I en del kommuner finns extra stöd för adoptivfamiljer.

Adopterade barn har rätt till lika många besök på BVC som barn som är nyfödda.

Läs mer om hur ni kan göra i kapitlet När och var ska jag söka stöd och hjälp.

Mer information om adoption

Här kan du läsa mer om att adoptera, och att bli och vara en familj genom adoption.

Här kan du läsa mer på Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. Det finns flera skrifter och broschyrer att ladda ner eller beställa.

Adoptionsorganisationerna har mer information om att adoptera. De erbjuder också kurser och träffar med andra familjer. På sociala medier kan ni få stöd, till exempel i Facebook-grupper.