Här följer exempel på vanliga synhjälpmedel. 

Hjälpmedel som förstorar

Hjälpmedel för att förstora till exempel text kan exempelvis vara något av följande:

• starka läsglasögon
• förstoringsglas
• luppar
• kikare
• apparater som förstorar text och bild och visar det på en skärm, så kallad läskamera.

Talande hjälpmedel

Det kan vara svårt att till exempel läsa tidningar och böcker eller se vilken tid klockan visar. Då finns det hjälpmedel som spelar upp text och siffror. Det kan till exempel vara något av följande:

• daisy-spelare
• talande klockor
• apparater som skannar in och läser upp text, så kallad talande skanner.

Punktskrift och andra hjälpmedel för att läsa och skriva

Det finns hjälpmedel om du behöver läsa eller skriva punktskrift. Det kan till exempel vara något av följande:

• elektriska och manuella maskiner för punktskrift
• skrivare för punktskrift
• skärmar och anteckningshjälpmedel.

Hjälpmedel i hemmet för att märka och mäta

Olika typer av hjälpmedel kan underlätta när du lagar mat eller gör andra vardagliga saker i ditt hem. Det kan till exempel vara något av följande:

• talande vågar
• talande termometrar
• apparater som med tal beskriver färger, så kallad färgindikator
• märkning av saker i hemmet så att du lättare ser eller känner dem, till exempel knapparna på mikrovågsugnen eller fjärrkontrollen.

Hjälpmedel för att förflytta dig och hitta

Det finns hjälpmedel så att du kan förflytta dig och hitta, både inomhus och utomhus. Det kan till exempel vara något av följande:              

• vit käpp som hjälper dig att ta dig fram och skydda dig mot hinder, så kallad teknikkäpp
• vit käpp som visar andra personer att du har nedsatt syn, så kallad markeringskäpp.

Synanpassning av dator

Synanpassning av datorn kan till exempel vara något av följande:

• förstoringsprogram
• programvara som gör om text till tal eller punktskrift.

Kontakta en vårdcentral eller en optiker om du tror att du kan bli hjälpt av hjälpmedel. Läkaren på vårdcentralen eller optikern skriver en remiss till en läkare som är specialist på ögonsjukdomar.

Ögonläkaren undersöker dina ögon på olika sätt och ställer diagnos. Du får komma till regionens syncentral om du uppfyller kraven för att få synhjälpmedel som gäller i din region.

På syncentralen kan du få hjälp på olika sätt

På syncentralen finns team med optiker, synpedagog och kurator. Det kan också finnas till exempel arbetsterapeuter, fysioterapeuter, psykologer och IT-tekniker. Vem du får träffa vid ditt första besök beror på vad du har för besvär.

På syncentralen kan du få hjälp på olika sätt. Du kan få tips om hur du till exempel kan använda din egen mobiltelefon, surfplatta eller dator för att underlätta din vardag, både inomhus och utomhus.

På syncentralen kan du också få praktiska råd och strategier för hur du kan göra saker i din vardag på ett annorlunda sätt. Det kan vara något av följande:

• Ställa en timer vid matlagning för att veta när maten är färdiglagad.
• Sätta ett gummiband på förpackningen med filmjölk för att skilja den från mjölkförpackningen.
• Ta tandkrämen direkt i munnen i stället för att sätta den på tandborsten.
• Sitta närmare tv-skärmen för att se bättre.
• Använda mörkt porslin för ljus mat och tvärtom.

Du bestämmer själv vad som passar dig bäst.

Om du behöver hjälpmedel för skola eller arbete

Kontakta din skola om du behöver särskilda hjälpmedel i skolan för att kunna följa med och delta i undervisningen.

Kontakta Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen om du behöver särskilda hjälpmedel för att kunna utföra ditt arbete, så kallade arbetshjälpmedel.

Vilket eller vilka synhjälpmedel som du kan få utreds och bestäms på syncentralen, tillsammans med dig. Personen som beslutar vilka hjälpmedel du ska få kallas för förskrivare.

Ditt behov av hjälpmedel undersöks

Förskrivaren på syncentralen undersöker dina behov av hjälpmedel. Du får berätta vad du har svårt att klara av på grund av din synnedsättning. Förskrivaren gör också en bedömning av vad du behöver.

En närstående kan också vara med och berätta om hur synnedsättningen påverkar ditt liv, om du vill.  

Förbered dig inför mötet

Det kan vara bra att förbereda sig inför första mötet på syncentralen. Tänk efter vilka besvär du har och vilka aktiviteter som är svåra att göra. Kan du till exempel läsa din post? Hur fungerar det för dig att laga mat? Hur är det för dig när du är utomhus?

Du kan själv komma med förslag på hjälpmedel som du tror skulle underlätta för dig att klara av din vardag. 

Efter bedömningen av dina behov får du prova olika hjälpmedel, för att se vad som passar dig och dina behov bäst.

Det finns avtal som styr vilka hjälpmedel en region eller kommun erbjuder. Det kallas att det finns ett upphandlat utbud. Det finns även regionala riktlinjer som förskrivaren måste ta hänsyn till.

Du kan behöva träna på att använda hjälpmedlet

Du ska få tillräcklig kunskap för att klara av att använda det hjälpmedel som du har fått förskrivet. Det är förskrivarens ansvar.

När du har lärt dig att använda hjälpmedlet hjälper förskrivaren dig att få hem det. Du kan ta med hjälpmedlet hem själv eller få det hemskickat. Det kostar ingenting om hjälpmedlet fraktas till dig.

Du ska få vara delaktig i valet av hjälpmedel, så mycket som det är möjligt.  

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Det kan finnas många typer av synhjälpmedel. Det kan också finnas många varianter och olika varumärken. Tillsammans ska du och förskrivaren komma fram till vad som blir bäst för dig.

Finns det flera olika hjälpmedel inom regionen eller kommunen som kan passa dig ska förskrivaren informera om det. I sådana fall ska du själv få välja vilket hjälpmedel som du vill ha, om förskrivaren tycker att det är rimligt utifrån vad du behöver och vad hjälpmedlet kostar.

Barn ska få vara delaktiga

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.

Den avgift som du betalar för att få ett hjälpmedel varierar i olika regioner och kommuner. Även avgifter för besök hos förskrivare, utprovning och lån av hjälpmedel varierar beroende på var i landet du bor och vilken typ av hjälpmedel du får förskrivet.

Du kan kontakta en butik eller leverantör direkt om du skulle vilja köpa hjälpmedel själv utan att ha kontakt med vården. Det kan du göra oavsett vilken region eller kommun du tillhör.

Ibland rekommenderas du av förskrivaren att köpa ett hjälpmedel själv. Det kan till exempel hända om bedömningen visar att dina behov inte motsvarar kraven för att du ska kunna få ett hjälpmedel.

Du använder ditt hjälpmedel så länge du behöver och det fungerar som det ska.

När du får synhjälpmedlet får du också information om vem du ska kontakta om hjälpmedlet behöver underhållas och repareras.

Hjälpmedlet ska oftast lämnas tillbaka när du inte längre behöver det. Om du flyttar behöver du kontakta förskrivaren för att ta reda på om du kan ta med dig hjälpmedlet.

Skada eller förlust av hjälpmedel

Du som hyr eller lånar ett hjälpmedel från din region ska kontakta förskrivaren för att anmäla att det har blivit skadat, borttappat eller stulet. Du måste också göra en anmälan till polisen om ditt hjälpmedel har blivit stulet.

Kontakta förskrivaren om du inte är nöjd med hjälpmedlet. Du kanske behöver mer träning för att använda det. Ibland kan det behövas en ny behovsbedömning efter en tid, för att se om dina behov har förändrats.

Är du inte nöjd med den förskrivare du har träffat, ska du kontakta chefen för syncentralen och fråga om det finns möjlighet att få träffa någon annan.

Du kan också kontakta patientnämnden som finns i varje region, om du anser att du inte har fått rätt hjälpmedel eller inte kommer vidare i kontakten med din förskrivare.

Läs om vad du kan göra om du inte är nöjd med vården.