Det tar lång tid att bryta negativa tankar och få en patient att acceptera sin kropp.
— Lite beroende på var patienten befinner sig i sin process kan man jobba med olika övningar. Vi kan tillsammans utforska personens egen kroppsbild och om den överensstämmer med verkligheten, förklarar Karin Drakenberg.

Många har en skev upplevelse av kroppen, att den är mycket större än vad den egentligen är,
Känslan av ett kroppsmissnöje är ofta så stark att den kan hänga med under lång tid efter att en person lyckats lämna den akuta ätstörningsfasen.

En ung människa kan se det som en övergripande plan att förändra sin kropp. Det blir det viktigaste målet i livet. Det kan nästan bli som en plikt att uppnå den perfekta kroppen.
— Väldigt många ser det som en skyldighet att göra något åt sin kropp, det blir ett livsprojekt att ändra sin kropp. De har ofta känslor av skuld och skam och en känsla av att vara slö och oengagerad om de inte lyckas, säger Karin Drakenberg.

Enligt Karin Drakenberg måste man välja väg. Det går inte att acceptera sin kropp och samtidigt ha som mål att den ska förändras. Det är ett aktivt arbete att träna hjärnan att se på sin kropp som en tillgång. Det går att lära sig att titta på sin kropp som fantastiska funktioner, fylld av innehåll. Då spelar den yttre formen också en mindre roll.

Många patienter ägnar så mycket med tid och kraft åt ätstörningen att de blir trötta, tappar koncentrationsförmågan, förlorar ork och energi till att vara sociala. Det är svårt att fika eller äta tillsammans med andra. Till sist blir det enklare att helt isolera sig.
— När man har en ätstörning fungerar inte vardagen. Det är ett lidande som gör att man faktiskt inte kan leva sitt liv och vill det sig illa är det till och med risk för livet, poängterar Karin Drakenberg.

Pressen på att ha den perfekta kroppen har blivit en hälsofråga. Det visar bland annat en forskningsöversikt från Statens medieråd från 2021, som menar att bilder som innehåller skönhetsideal är ”genomgående kopplat till mer negativa känslor om sin egen kropp, fler ätstörda beteenden och lägre självkänsla”.

För den som är väldigt upptagen av sin kropp och har svårt att acceptera den, så är en del av behandlingen att börja se kritiskt på sociala medier och reklam. Samtidigt är det svårt att värja sig.
— Om vi omger oss av bilder som hela tiden upprepar ett orealistiskt kroppsideal är det inte så konstigt att vi så småningom tänker att ”det här är ju normalt”. Ju mer du använder sociala medier desto mer direkt negativ inverkan kan det bli på din kroppsuppfattning. Det gäller att hitta andra sätt att relatera till sin omvärld än att hela tiden göra jämförelser med dem man tycker ser bättre ut, påpekar Karin Drakenberg.

Det finns en föreställning om att vi hela tiden ska värna det yttre. Det är ett ständigt prat om kroppar och vikt på arbetsplatser och i kompisgäng.
— Något jag skulle önska att alla tänkte på är att inte prata värderande om kost, hälsa och träning. Det försvårar för personer som redan har det tufft och som slåss med sina inre demoner, säger Karin Drakenberg.