Inger Stenberg är specialisttandläkare i Orofacial medicin, Hälsoodontologiska enheten, Folktandvården Västra Götaland.
Hon har en lång erfarenhet av att behandla människor med psykiska problem.

Tandproblem påverkar självkänslan

Avsaknad av tänder innebär tuggsvårigheter, talproblem, svårt att skratta och le och därmed visa känslor. Det kan också vara stigmatiserande, man blir bedömd och nedvärderad. Självkänslan sjunker och möjligheterna att skapa sociala kontakter minskar. Vid varje måltid blir man påmind.
– För många människor är måltiden ett tillfälle att träffa andra. Den är viktig ur ett socialt perspektiv. De med psykisk ohälsa tenderar att dra sig undan och med dåliga tänder ökar isoleringen ytterligare, säger Inger Stenberg.

Inger Stenberg har många gånger sett motsatsen; med nya tänder i munnen återvänder självkänslan. Plötsligt har man tagit itu med övrig personlig hygien, klippt sig, skaffat nya kläder.
– Man kan se hur vissa patienter plötsligt sträcker på ryggen efter behandlingarna.

Sjukdomar som påverkar munhälsan

Även om det finns stora individuella skillnader finns det flera psykiska tillstånd där munhälsan påverkas:

• ångest,
• depression,
• psykossjukdomar,
• neuropsykiatriska sjukdomar,
• personlighetsstörningar,
• missbruk,
• demenssjukdom.

Människor med ätstörningar kan också få dåliga tänder. Det beror på att många kräkningar ger kraftiga frätskador på tänderna – om man inte är noga med att skölja munnen med vatten efter varje uppkastning. Vid hetsätning ökar risken för karies om man inte sköter munhygienen bra.

Läkemedel kan ge muntorrhet

Psykisk ohälsa innebär stora påfrestningar för individen, många ändrar sin dygnsrytm, äter oregelbundet och har svårt att upprätthålla personlig hygien. Långvariga läkemedelsbehandlingar som orsakar muntorrhet är också vanliga. För vissa innebär de psykiska besvären även nedsatt arbetsförmåga, vilket i sin tur påverkar privatekonomin och möjligheten till att gå till tandläkare.

Undvik söta drycker

Det finns enkla tips som kan förebygga dålig munhälsa:

• regelbundna matvanor,
• använd vatten som törstsläckare,
• elektrisk tandborste,
• fluortandkräm, finns även tandkräm med extra fluorid,
• eventuellt fluoridlösning,
• sockerfria sugtabletter eller tuggummin (kan minska muntorrheten)

Missbruk förvärrar tandhälsan

Rökning är vanligt hos personer med psykisk ohälsa. Tobaken minskar genomblödningen i tandköttet och risken för tandlossning ökar.

Missbruk är en annan försvårande omständighet. Missbrukare slarvar med kosten, äter oregelbundet och glömmer bort eller bortprioriterar munhälsan. I all alkohol finns dessutom socker. Många alkoholister har därför svåra kariesangrepp.

Vid narkotikamissbruk förekommer ett sockersug när drogen på väg ut ur kroppen. Den fasen ger ofta en ökad muskelspänning och man biter ofrivilligt ihop käkarna. Missbrukare kan också ha nedsatt smärtkänslighet och har svårt att känna symtom från sina tänder.

Orkar inte bry sig om munnen

Många med psykisk ohälsa kan också ha svårt att förstå tandläkarens instruktioner, passa tider på grund av felaktig dygnsrytm och har koncentrationssvårigheter.
Ett stort problem är den håglöshet och brist på initiativ som många har. Man kommer sig inte för att borsta tänderna eller att uppsöka tandvården. All kraft går åt att bara existera. Många behöver därför en närstående som är med och stöttar och påminner.

Vanföreställningar försvårar tandläkarbesöket

Vanföreställningar, hallucinationer, manier, fobier, svårigheter att lyssna, svårigheter att sitta still, rädsla för beröring, aggressivitet – det finns många faktorer som kan försvåra ett tandläkarbesök.

Själva tandläkarbesöket kan innebära en nästan förlamande ångest. Man kan uppfatta verkligheten på ett felaktigt sätt, intryck och smärtupplevelser kan bli förvrängda.
– Särskilt psykospatienter är känsliga för närhet vid huvudet. Ljud och vibrationer kan de uppleva som helt annorlunda än vad andra människor gör, berättar Inger Stenberg.

Allt lättare med bra tandvård

Respekt, lyhördhet och tålamod är honnörsord för Inger Stenberg när hon behandlar en patient med psykiska problem. Hennes erfarenhet visar att det ofta går bra att behandla även de svåra fallen genom att göra individuella behandlingsplaner.
– Det är viktigt att patienten känner att han eller hon själv kan påverka behandlingen. Mitt uppdrag är att få patienten känna sig så trygg som möjligt och utföra vård med god kvalitet.

Ett bra förtroende mellan tandläkare och patient överbryggar mycket oro men ibland behövs lugnande medicin. I sällsynta fall kan man behöva – om patienten själv så önskar – nedsövning med hjälp av narkos.

Allt lättare att få hjälp

Idag tycker Inger Stenberg att kunskaperna inom tandläkarkåren för att ta hand om personer med psykisk ohälsa och tandvårdsrädsla har ökat. Många tandläkare har vidareutbildat sig inom psykiatri. Ofta krävs dock remiss för att komma till dessa specialutbildade tandläkare.

Tandvårdsstöd

Om du har vissa långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar behöver du ofta mer tandvård än andra. Då kan du ansöka om ett särskilt tandvårdsstöd. Psykisk sjukdom som leder till svårigheter att sköta munhygienen är ett tillstånd som kan ge rätt till tandvårdsstöd. Läs mer om tandvård om du har en funktionsnedsättning.