För en del är självmordsprocessen mycket lång och kan pågå under flera år. För andra är den mycket kort. Det är därför viktigt att självmordstankar upptäcks. Men det är inte alltid lätt att tyda de signaler som sänds eller bedöma allvaret. Då kan man behöva råd från någon professionell.
Hjälp finns bland annat hos vårdcentral, psykiatrisk mottagning, ungdomsmottagning, barn - och ungdomspsykiatrin (BUP), kyrkan, skolhälsan, studenthälsan och nationella hjälplinjer.

Se till människans behov

Ett annat viktigt sätt att hjälpa är att ta reda på vilka omedelbara behov personen har, som till exempel lugn och ro, värme, omsorg, handling, städning, mat eller dryck.

Öppenhet är viktigt. Att tala om självmordstankar och självmord framkallar inte handlingen. Samtal kan ge tröst och medvetandegöra tankar och då kan det också vara lättare att söka hjälp.
Man kan också bryta en ohälsosam isolering genom att hålla fortlöpande kontakt med den person som mår så dåligt att hen tänker på att avsluta sitt liv.

Vad kan jag göra som anhörig?

• Var tydlig - uttryck din oro och omtanke.
• Förminska inte personens problem.
• Försök skapa skyddsnätverk runt personen.
• Försök bli involverad i personens vårdkontakt/planering.
• Gå aldrig med på att hemlighålla personens suicidtankar/planer.
• Hitta någon som du kan anförtro dig åt, någon du kan lita på, som du kan prata med om dina behov.
• Du har inte ett fullständigt ansvar för att hålla en människa vid liv men du kan vara ett stöd och inge hopp som gör att personen orkar fortsätta leva.

Tips på samtalsteknik

• Välj en plats med lugn och ro,
• avsätt gott om tid till samtalet,
• lyssna med respekt och lyhördhet,
• försök förstå vad personens ord och beteende står för,
• tillåt personen att uttrycka sina självmordstankar och känslor,
• ge nya infallsvinklar,
• var varsam och backa om du upplevs vara för närgången,
• ställ inga krav,
• undvik frågor som leder in på besvikelser, oförrätter eller svår barndom,
• försök förmedla hopp, lösningar.

Om samtalet inte leder någon vart kan man peka på alla möjligheter som finns till professionell hjälp eller hos ideella organisationer. Man kan erbjuda sig att ringa åt personen eller följa med på första besöket.
Att visa medmänskligt stöd och att lyssna mer än att prata själv skapar tillit och ökar sannolikheten att personen vänder sig till dig när hen är redo för att prata.

Psykisk livräddning

Att förebygga självmord i samhället handlar mycket om politiska beslut och resurser. Men det finns även andra viktiga skyddande faktorer: bra självkänsla, socialt stöd och en känsla av tillhörighet. Där kan vi alla hjälpa till.
Precis som det finns kurser i hjärt- och lungräddning så erbjuder organisationen SPIV-Kunskap räddar liv, ett utbildningskoncept kallat Psykisk livräddning. Där lär man sig ställa frågor, lyssna på och tolka svaren.