Så kan du må bättre efter covid-19
Det är vanligt att behöva återhämta sig när man har varit sjuk. Det gäller även efter covid-19. Hur du behöver återhämta dig beror på hur du mår. En del får så kallad postcovid. Här får du råd om vad du kan göra själv och när du kan behöva söka vård.
Den här texten gäller för både barn och vuxna.
Du som har fått vård på sjukhus kan ha fått fler råd, eller andra råd som inte nämns i den här texten.
När mår jag bättre efter covid-19?
Efter covid-19 mår de flesta bättre efter några dagar. För en del kan ta det några veckor innan de mår som vanligt igen.
Det är vanligt att ha kvar till exempel lite snuva eller lätt hosta ett tag efter att man har haft covid-19. En del har andra besvär. Man kan till exempel vara trött, ha ont, eller besvär med andningen ett tag.
En del får postcovid
En del får så kallad postcovid. Det innebär att ha besvär i tre månader eller mer. Du behöver bli undersökt av en läkare för att få diagnosen postcovid.
Mycket är fortfarande oklart när det gäller varför en del får postcovid. Men det pågår forskning som gör att vårdens kunskaper hela tiden ökar.
Att återhämta sig
Att återhämta sig innebär att göra olika saker för att få tillbaka den ork man brukar ha.
Vad du behöver göra för att återhämta dig, kan skilja sig från vad någon annan behöver göra. Det kan också variera från dag till dag hur mycket du orkar.
Gör så här vid aktiviteter för att återhämta dig:
- Känn dig fram vad som fungerar för dig.
- Prova igen efter ett tag om något inte kändes bra första gången.
- Ta hjälp om du behöver.
Läs mer: När och var ska jag söka vård?
En del behöver utmana sig själva
För en del är det obehagligt och jobbigt att vara sjuk. Efteråt kan det ta emot att röra på sig och komma tillbaka till vardagen. Om det gäller för dig, kan du behöva utmana dig själv och pressa dig lite när det är möjligt.
En del behöver ta det lugnare
En del är inte vana att ta det lugnt. De blir rastlösa och frustrerade över att återhämtningen tar lång tid. Om det gäller dig, kan du behöva jobba med ditt tålamod och ha mer långsiktiga mål med återhämtningen.
Att känna sig trött och svag
Det är vanligt att känna sig trött, svag och ha minskad ork efter att man har varit sjuk.
För att få tillbaka orken behöver du näring, träning och vila. Läs mer om råd för att lättare äta eller dricka efter covid-19.
Växla mellan rörelse och vila
Du kan bli starkare och piggare av att röra på dig. Kom igång med att röra på dig när du inte har feber.
Ta det försiktigt den första tiden när du börjar att röra på dig. Det ska bara kännas lite ansträngande. Gör hellre flera korta pass än ett långt som gör dig utmattad. Så småningom kan du öka intensiteten och hålla på längre stunder.
Vila mellan varje aktivitet. När du vilar, ändra ställning då och då. Du kan till exempel växla mellan att sitta och att ligga. Undvik att vara stilla länge.
Förslag på övningar
Ett första mål kan vara att klara av vanliga vardagssysslor. Sedan kan du börja med övningar. Här är exempel på övningar:
- Träna rörligheten. Du kan till exempel höja armarna ovanför huvudet och sträcka på dig, eller göra andra rörelser med armarna.
- Träna styrkan och balansen. Sätt dig och res dig upp några gånger. Gör tåhävningar. Stå omväxlande på ett ben.
- Träna din kondition. Börja med att gå inomhus. Fortsätt med korta promenader utomhus om det känns bra.
Här är tre filmer som visar några övningar.
Träna balansen – förslag på övningar.
Träna balansen – förslag på övningar.
Träna styrkan – förslag på övningar.
Träna styrkan – förslag på övningar.
Vardagsmotion – förslag på hur du kan göra.
Vardagsmotion – förslag på hur du kan göra.
Kontakta en fysioterapeut som kan ge förslag på fler eller andra övningar om du behöver. Här kan du hitta vård.
Råd om du har ont
Att röra på dig hjälper också om du känner dig stel eller har ont. Det är vanligt att känna så och kan bero på att du har varit mer stilla än vanligt när du var sjuk. Du som har fått vård på sjukhus kan ha stickningar eller domningar.
Det kan vara bra med smärtstillande läkemedel om du undviker att röra på dig för att du har ont. Receptfria läkemedel vid tillfällig smärta – vad ska jag välja?
Prata med en läkare eller fråga på ett apotek om du tar andra läkemedel och är osäker på hur du ska göra.
Råd om du är mycket trött
Pröva att göra så här om du behöver spara på orken i vardagen:
- Berätta för omgivningen hur du mår, så att de kan vara ett stöd.
- Gör bara sådant som du vill eller behöver göra.
- Vila korta stunder när du behöver.
- Försök att sova ut den tid på dygnet som du brukar sova.
Fler råd hittar du i texten Trötthet vid sjukdom – fatigue.
Kontakta en arbetsterapeut om du behöver. Då kan du får förslag på hur du kan använda din ork på ett sparsamt sätt. Här kan du hitta vård.
Att vara andfådd och hosta
Det är ganska vanligt att andningen är påverkad efter covid-19. Du kan ha svårt att ta djupa andetag eller att få luften att räcka till när du pratar eller sväljer. Symtomen kan ha många olika orsaker.
Det är också ganska vanligt att fortsätta ha hosta ett tag. Att hosta en längre tid kan göra att du hostar mer. Slemhinnorna irriteras av hostandet.
Du kan fortsätta göra sådant som du brukar göra även om du blir andfådd och hostar. Men ta det lite lugnare. Anpassa aktiviteterna efter vad du orkar med just nu.
Här hittar du råd och kan se en film om hur du kan lindra andfåddhet och hosta. Där får du också veta hur du kan få mer hjälp, om du behöver det.
Kontakta en fysioterapeut om du behöver. Du kan få lära dig tekniker och övningar som underlättar andningen. Här kan du hitta vård.
Lukter och smaker
Lukter och smaker kan kännas annorlunda eller svagare än vad de brukar. Orsaken är att luktnerven i näsan är påverkad, som efter en förkylning. Det kan påverka din lust att äta.
Läs om råd för att lättare äta eller dricka.
Du kan också försöka att träna ditt luktsinne.
Minnet och koncentrationen
Du kan få så kallade kognitiva besvär. Det kan till exempel innebära att ha svårt för en eller flera av följande saker:
- att minnas
- att koncentrera sig och förstå
- att planera
- att bestämma sig
- att lösa problem
- att bli klar med en uppgift.
Besvären kan komma en tid efter att du har haft covid-19.
Det kan finnas olika orsaker till besvären, till exempel stress eller nedstämdhet.
Du som behövde vård när du var sjuk kan också ha kognitiva besvär. Det gäller till exempel om du fick syrebrist, stroke eller hjärninflammation i samband med covid-19.
Råd för minnet och koncentrationen
Här är några förslag på hur du kan göra för att stärka minnet och koncentrationen:
- Försök att acceptera din situation som den är just nu.
- Se till att få balans mellan aktivitet och vila. Ta pauser om du behöver göra saker som kräver koncentration. Läs gärna råd om du är trött och svag.
- Gör minneslistor.
Det kan också hjälpa att följa råden om hur du kan må bättre psykiskt efter covid-19.
Kontakta en arbetsterapeut om du behöver. Då kan du få förslag som kan hjälpa dig att få balans mellan olika aktiviteter. Du kan också få råd om hjälpmedel för att underlätta vardagen. Här kan du hitta vård.
Du som är anställd kan prata med din arbetsgivare om hur ditt arbete kan anpassas efter vad du klarar av. Läs mer på sidan Sjukskrivning och rehabilitering.
Ögonen och synen
Du kan ha besvär med ögonen och att se, till exempel följande:
- Du är trött i ögonen.
- Det är svårare att läsa.
- Ljus och synintryck gör ont.
Läs mer om ögonbesvär och vad du kan göra själv vid till exempel torra eller röda ögon.
Du kan ha en synnedsättning som du inte har märkt tidigare. Att du får besvär nu kan bero på att du är trött efter infektionen.
Läs mer om synnedsättning och när det är bra söka vård.
Att äta och dricka fast det känns svårt
Det kan vara svårt att äta eller dricka. Det kan ha olika orsaker, till exempel något av följande:
- Du är trött och svag.
- Smaksinnet och luktsinnet är påverkat.
Väg dig gärna
Det är viktigt att du inte minskar i vikt medan du återhämtar dig. Det gäller oavsett vad du väger. Väg dig gärna för att se så att du inte minskar i vikt.
Råd för att få i dig näring
Gör en eller flera av följande saker för att äta tillräckligt:
- Be någon annan handla eller laga mat, om det är möjligt.
- Laga en stor sats mat som du kan äta av i flera dagar.
- Köp färdiglagad mat i mataffären eller från en restaurang.
Pröva något av följande förslag om maten smakar eller luktar annorlunda:
- Ät mat som känns bra.
- Använd bestick av plast eller trä om du besväras av metallsmak i munnen.
- Prova olika kryddor och såser.
- Värm mat i mikrovågsugn eller ät kall mat om du besväras av matlukt.
Kontakta en dietist om du behöver hjälp. Här kan du hitta vård.
Råd för att svälja lättare
En del har svårt att svälja. Det kan göra ont eller kännas som en klump i halsen. Du kan sätta i halsen så att du börjar hosta. Besvären kan bero på sjukdomen. En del behandlingar kan också orsaka besvär efteråt, till exempel vård i respirator.
Så här kan du göra för att det ska gå lättare att svälja:
- Ta det lugnt.
- Sitt upp.
- Tugga noga innan du sväljer. Prata inte när du tuggar.
- Böj ner hakan när du sväljer.
- Svälj tuggan med mat innan du dricker.
Det är lättare att svälja om du har tillräckligt med saliv. Här finns tips om du är torr i munnen.
Kontakta en logoped som kan undersöka dig och ge råd om att svälja, om du behöver. Här kan du hitta vård.
Att ha besvär med rösten
Rösten kan bli hes, skrovlig eller så kommer det inget ljud alls. Det kan likna symtomen vid en vanlig förkylning eller influensa, men vara mer intensivt och långvarigt. Besvären kan bero på sjukdomen, eller på en behandling som du har fått.
Råd för rösten
Pröva att göra något av följande för att rösten ska återhämta sig:
- Vila rösten. Undvik att viska.
- Prata i vanlig samtalston när du måste prata. Undvik situationer där du behöver höja rösten för att höras.
- Drick vatten, särskilt om det är torrt i luften.
- Rök inte. Läs mer om hjälp att sluta röka.
Råd om du behöver harkla dig
Gör något av följande om du behöver harkla dig:
- Hosta mjukt en gång.
- Humma i stället för att harkla dig.
- Svälj eller drick vatten i stället för att harkla dig.
Kontakta en logoped om du behöver. Då kan du få övningar för att rösten ska fungera bättre. Här kan du hitta vård.
Hjärtklappning och yrsel
En del får besvär med att hjärtat i vissa situationer slår fortare eller hårdare. Det kan hända när du till exempel reser dig upp eller sätter dig ner. Du kan samtidigt känna dig till exempel yr. Du kan ha besvär i några sekunder eller minuter.
Besvären kan bero på något som kallas POTS. Det är inte skadligt, och brukar gå över med tiden.
Råd för att förebygga hjärtklappning och yrsel
Du kan förebygga och lindra besvären om du gör så här:
- Res dig långsamt om du sitter eller ligger.
- Drick mycket vätska.
- Undivk alkohol och drycker med koffein.
Läs mer om hjärtklappning och när du bör söka vård.
Så kan du må bättre psykiskt efter covid-19
Hur du mår psykiskt kan påverkas. Det kan bero på sjukdomen, eller på att du är trött och känner dig svag efter att ha varit sjuk.
Det är vanligt att känna sig orolig, nedstämd eller stressad.
Du som har fått intensivvård kan uppleva att det var utmattande och skrämmande. Upprepade och påträngande minnen kan påverka hur du fungerar i vardagen. Du kan behöva bearbeta det som har hänt.
Råd för att må bättre psykiskt
Här är några förslag som kan göra att du mår bättre psykiskt:
- Ha rutiner, till exempel genom att äta regelbundet och att sova på natten.
- Rör på dig på ett sätt som känns bra.
- Berätta för andra hur du mår. Då förstår de hur kan vara ett stöd för dig.
Du kan berätta hur du mår för någon närstående. Det finns också organisationer och föreningar som ger råd och stöd på mejl, chatt och telefon.
Läs fler råd om hur du kan bryta oro, motverka stress och mildra nedstämdhet.
Det kan också hjälpa att följa råden om hur du kan stärka minnet och koncentrationen.
Här hittar du fler sätt att söka stöd och hjälp.
När och var ska jag söka vård?
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.
Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:
- Besvären begränsar din tillvaro.
- Du blir inte bättre trots att du har följt råden i den här texten, eller råd som du har fått om du har haft kontakt med vården.
- Du har andra besvär som oroar dig.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ibland räcker det att du chattar eller videosamtalar med en läkare för att få vård.
Rehab efter covid-19 i Västra Götaland
Om du har kvarstående besvär som påverkar dig i vardagen, kan du få hjälp och stöd av din vårdcentral, valfri rehabenhet eller fysioterapeut med avtal med Västra Götalandsregionen.
Du som behöver rehabilitering i form av arbetsterapi och fysioterapi/sjukgymnastik, själv kan välja vilken rehabenhet du vill gå till.
Läs mer om att välja rehabmottagning i Västra Götaland
Du kan förbereda vårdbesöket
Förbered gärna ditt besök i vården. Du kan till exempel föra dagbok över dina besvär. Skriv ner när de började, och när det brukar kännas bättre eller sämre. Det är också bra om du kan berätta om du har haft någon annan sjukdom och om du tar några läkemedel.
Så här kan du se dina läkemedel och recept.
Läs mer om hur du kan förbereda dig: Så blir du delaktig i din vård.
Om det är bråttom
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:
- Du får andningsbesvär även när du vilar.
- Du blir plötsligt mycket sämre och känner dig mycket sjuk.
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.
Undersökningar och utredningar
Du får berätta för läkaren om dina besvär och hur du mår för övrigt. Du behöver lämna prov för covid-19 om du inte redan har gjort det.
Efter det kan läkaren fortsätta utreda dina besvär för att se om du har någon annan sjukdom. Läkaren ger dig en remiss till de specialister du behöver träffa för att lämna prover eller bli undersökt på olika sätt.
Du får diagnosen postcovid om inget annat kan förklara dina besvär.
Behandling och uppföljning
Det finns ingen behandling för att bli frisk från postcovid. Men det går ofta att få behandling som lindrar olika symtom. Många mår bättre av sig själv med tiden.
Ibland är det bra med en så kallad rehabiliteringsplan. Det innebär att du och läkaren skriver ner vad du behöver, till exempel följande saker:
- Behandling, stöd och råd från vården.
- Saker du kan göra själv för att må bättre.
- Planerade återbesök för att se hur du mår.
Beroende på din situation och hur du mår kan du behöva hjälp och anpassningar även från andra. Då kan du, vården och till exempel arbetsgivaren eller skolan göra en så kallad SIP – samordnad individuell plan.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Du kan få en fast vårdkontakt
Du kan få en fast vårdkontakt om du har kontakt med många olika personer inom vården. En fast vårdkontakt är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.
