Kränkningar kan bestå av många saker: en nedsättande kommentar, bristande respekt, en nedvärderande journalanteckning. Andra exempel är upplevelsen av att inte tas på allvar eller att din beroendeställning som patient har missbrukats på något sätt. Du kan också ha känt att du har varit i en utsatt position; undersökningen tog kanske längre tid än nödvändigt eller fler medarbetare fanns i rummet än vad du gett samtycke till.

Västra Götalandsregionen ansvarar för att ge ett gott bemötande och en vård på lika villkor till alla patienter och närstående oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Detta står också i diskrimineringslagen (2008:567).
Diskriminering kan också handla om att verksamheten inte är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.

Den nya rutinen som ska användas vid kränkningar har tagit stor hänsyn till vad olika lagar och regler säger, exempelvis hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Den lyfter fram att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.

Patientlagen (2014:821) syftar till att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Där står bland annat att hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens samtycke och att vården ska ge information utifrån patientens individuella förutsättningar.

Såväl patienter som närstående ska ges möjlighet till delaktighet i vården. Patentlagen är också tydlig med att hälso- och sjukvården har ett ansvar vid klagomål på vården. Verksamheten måste besvara och ge en förklaring till det som har inträffat.

Ibland kan upplevelsen av att ha blivit kränkt handla om den behandling som du har fått eller inte har fått. I vissa fall kan du ha rätt till en ny medicinsk bedömning av en annan läkare.

Om du eller din närstående upplevt kränkningar i vården finns det olika sätt att klaga:

1. Kontakta i första hand den verksamhet där händelsen har ägt rum. Verksamheten ska alltid ta emot och svara på det du berättar. Din upplevelse är viktig information för att vården ska kunna utvecklas och lära av när det inte har blivit bra.
2. Om du inte vill kontakta den aktuella verksamheten, eller upplever att den kontakten inte har blivit bra, kan du kontakta Patientnämnden. Den är en länk mellan patient och hälso- och sjukvården. Nämnden kan ta upp dina erfarenheter med verksamheten.
3. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kan utreda klagomål från patienter och närstående, samt ta emot information om brister och missförhållanden inom vård och omsorg. IVO utreder i regel klagomål först när vårdgivaren har fått möjlighet att besvara klagomålet.
4. Diskrimineringsombudsmannen, DO.
   Om du upplever att du har blivit utsatt för diskriminering och vill lämna en anmälan mot vårdgivaren kan DO göra en utredning.
5. Polismyndigheten kan göra en utredning om du upplever att du har blivit utsatt för ett brott, till exempel om du upplevt en händelse som hotfull.

*Sveriges kommuner och regioner, (O)jämställdhet i hälsa och vård 2019, Kränkningar och diskriminering i vården.