Våld, övergrepp och sexuella trakasserier

Varningstecken för våld i nära relationer

Innehållet gäller Västra Götaland

Många som är våldsamma eller kontrollerande kan också vara väldigt charmiga. Det är vanligt att en person är väldigt snäll och generös precis i början när man blir ihop. Men det kan finnas tidiga varningstecken på att relationen kan utvecklas åt helt fel håll.

Ung kvinna sitter och tittar ut genom fönster
Våldsutövare har många gånger lätt för att lägga skulden för våldet på någon annan, ofta på sin partner. Det kan försvåra och omöjliggöra en behandling mot våld. Foto: Abbat/Pixabay

Våldsutövare har svårt att definiera och förstå vad våld innebär. Det finns en tro på att våld måste innebära slag och sparkar men våld kan ta sig olika uttryck: fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt, materiellt eller ett beteende som framkallar rädsla hos din partner eller dina barn. Våld kan även utövas mot ett syskon, förälder, släkting eller mot andra närstående.

Stor risk då kvinnan vill lämna

Vårdnadstvister är en faktor som kan utlösa våld. Många män accepterar dessutom inte att bli lämnade.
– I Sverige mördas mellan 15 och 17 kvinnor årligen av en tidigare eller nuvarande partner. De flesta av dessa kvinnor mördas då de lämnar sina män eller då han får för sig att han ska bli lämnad, säger Jennie Malm Georgson, utvecklingsledare hos VKV som är Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Hon har också tio års erfarenhet av behandlingsarbete med våldsutövare inom Utväg Skaraborg.

Även män och barn drabbas av våld i nära relationer men våld mot kvinnor är vanligast. Däremot vet ingen hur vanligt det är.
– Det är ett stort mörkertal då våldsutövare sällan upptäcks, söker hjälp eller är motiverade att ändra sitt beteende. Tystnaden är våldsutövarens bästa vän, säger Jennie Malm Georgson.

Enligt hennes erfarenhet kommer motivationen till förändring ofta när våldet får en konsekvens för våldsutövaren. Våldet kan ha synliggjorts av en tredje person, det kan vara någon utanför familjen som reagerar och agerar eller att den nuvarande eller tidigare partnern polisanmäler.

Har inte lärt sig hantera konflikter

Skadlig uppväxtmiljö ökar risken för att utöva våld som vuxen. Det kan exempelvis handla om trauman och våld i barndomen, inte minst inom familjen. Psykisk ohälsa och svårigheter att kontrollera sin ilska kan förvärra problematiken.
– Du kanske inte har fått lära dig att hantera konflikter på något annat sätt än att använda hot, våld och att skrämmas. En stor användning av alkohol och droger är andra riskfaktorer. Många våldsutövande män söker också mer sjukvård än normalpopulationen. Man söker framför allt för psykisk ohälsa, påpekar Jennie Malm Georgson.
Självmordstankar kan faktiskt utgöra en annan riskfaktor. Som en sista hämndåtgärd kan en person vilja skada eller döda sin partner.

Frågeformulär kan avslöja våld

Rädd pojke gömmer sig bakom kuddar i en soffa
Om ett barn växer upp med våld inom familjen ökar risken för att själv utöva våld som vuxen. Barns och vuxnas rätt till skydd från våld är centralt i en behandling av våldsutövare. Foto: Ambermb/Pixabay.

För att hitta våld i nära relationer jobbar Västra Götalandsregionen med formulär där patienterna får frågor om våld. Svaren följs sedan upp.
–Tandvården och hälso- och sjukvården har ju en ofantlig möjlighet att upptäcka, vårda och förebygga våld. Det är mycket viktigt att vi hittar barn som lever i familjer där respektlöshet, våld och hot förekommer. Detta för att barnen ska få det skydd, stöd och den behandling de kan vara i behov ut av och har rätt till. Vi måste också se till att våld inte ärvs vidare till barnen och förhindra en osund beteendeproblematik, säger Jennie Malm Georgson

Hedersvåld

Varningssignaler är också kopplade till hedersrelaterat våld och förtryck. Man vill bevara gemensamma normer och värderingar som råder i den egna familjen/släkten. Heder blir en fråga om kollektiv moral. Särskild vikt läggs vid kontrollen av kvinnans sexualitet.

Begränsningar kan innebära att du inte får umgås med vem du vill, ha sex förrän du har gift dig, inte använda sociala medier, inte ha på dig vilka kläder du vill, inte får studera eller jobba med vad du vill och så vidare.
Föräldrar, syskon eller andra släktningar kan kontrollera, hota, slå eller i värsta fall mörda. Risk finns även för könsstympning, barn- och tvångsäktenskap.
Här kan du läsa mer om hedersrelaterat våld och förtryck på umo.se.

Erfarenheter av annan lagstiftning

Människor som flyttat till Sverige kan ha levt med en lagstiftning och normer som tillåter barnaga och våld i hemmet. De måste få information om vilka konsekvenser våld kan ge, att alla former av kränkningar och våld i Sverige betraktas som brott. Jennie Malm Georgson menar att man samtidigt måste förmedla strategier för uppfostran utan våld. Alla barn har rätt till en uppväxt utan våld.

Viktigt att ta ansvar för sina handlingar

Våldsutövare har många gånger lätt för att lägga skulden för våldet på någon annan. Det kan försvåra och omöjliggöra en behandling mot våld.
– De faktorer som avgör behandlingsresultatet är att personen vågar ta ansvar för våldet som utövats. Att förstå och lära känna och hantera de känslor och situationer som utlöser våld samt att utveckla strategier för att våld inte ska uppstå.

– Framför allt är det viktigt att få kunskap om våldets konsekvenser. All behandling ska syfta till att våldet ska upphöra. Barns och vuxnas rätt till skydd från våld ska vara centralt, säger Jennie Malm Georgson.

Exempel på varningstecken

Andra tecken på våld i nära relation kan exempelvis vara:

  • Din partner beter sig respektlöst mot dig genom att skämta på din bekostnad. Hen ser ner på dina åsikter och upplevelser.
  • Din partner är kontrollerande och visar svartsjuka. Hen har åsikter om hur du bör klä dig eller hur du bör ha ditt hår och vad du bör säga i olika situationer. Hen har svårt att acceptera att du har din egen smak och stil. 
  • Din partner gillar inte dina vänner och har åsikter om vilka du bör umgås med. Hen kan ha svårt att acceptera att du pratar med personer av det motsatta könet.
  • Din partner skrämmer dig när hen blir arg. Hen kan ha sönder saker, hota, knuffa dig eller närma sig dig på ett hotfullt sätt.
  • Du börjar ta på dig skulden om din partner beter sig dåligt eller okänsligt mot dig. Du tänker att det kanske är ditt fel, att hen inte kan hjälpa det.
  • Du har börjat märka att ditt självförtroende och din självkänsla har blivit sämre utan att du egentligen vet varför. Du lägger skulden på dig själv för förändringen.

Du kan du läsa mer om vilka varningstecken du ska vara uppmärksam på Tjejjouren Västs webbplats.

Till toppen av sidan