Stöd och vård efter tortyr
Innehållet gäller Västra GötalandSom tortyröverlevare kan du behöva olika former av stöd och vård. Det kan till exempel röra sig om medicinsk behandling eller samtal med en psykolog.
Det är mycket vanligt att tortyr leder till psykiska och fysiska besvär. Ibland kan det ta många år innan du får besvär. Ett vanligt symtom är plågsamma minnesbilder av tortyren (flashbacks). Dessa påträngande minnen kan utlösas av situationer som påminner om de skrämmande upplevelserna.
Vad som utlöser reaktionerna varierar från person till person och beroende på vad man varit med om. Har man varit utsatt för övergrepp av soldater kan en uniform vara en utlösande faktor. Men det kan också vara trängsel på bussen eller dofter, ljud och gester, eller något helt annat, som på olika sätt väcker minnet av traumat. Barn kan uppleva alla vuxna som hotfulla.
Vanliga symtom
Den som utsatts för tortyr har en ökad risk att få besvär med ångest, depression eller PTSD, posttraumatiskt stressyndrom. Andra vanligt förekommande symtom är:
- sömnsvårigheter,
- mardrömmar om upplevelserna,
- anspändhet, lättskrämdhet eller lättirriterad,
- försämrad minnesförmåga,
- försämrad koncentrationsförmåga,
- känslor av likgiltighet eller nedstämdhet,
- känslor av skuld och skam,
- panikångest,
- självmordstankar,
- barn kan regrediera (uppträda yngre än sin ålder).
Det är också vanligt med fysiska besvär:
- smärta i nacke, axlar och rygg,
- huvudvärk,
- nedsatt rörlighet i kroppen,
- synnedsättning,
- hörselnedsättning
- problem med tandhälsan,
- hjärtklappning,
- sängvätning.
Svårigheter med tillit och relationer
De som varit utsatta för tortyr kan få svårt att känna tillit till sina medmänniskor. Detta kan ta sig uttryck i rädsla och misstänksamhet och leda till sociala svårigheter. Man kan också få svårigheter med intimitet och samliv. Barn kan ha svårt att leka och få kamrater i skolan.
Bristande tillit och osäkerhet inför andra människor påverkar stora delar av vardagen. Ett telefonsamtal till en myndighet kan upplevas obehagligt. Det kan innebära att tortyröverlevare undviker att kontakta sjukvården och inte vågar berätta om sina upplevelser. Man kan också undvika att söka vård eller gå till tandläkaren av rädsla att det ska påminna om traumat.
Så söker du vård och stöd efter tortyr
Du kan kontakta en vårdcentral för att söka vård för dina problem. Behöver du specialiserad vård kan vårdcentralen hjälpa dig vidare eller skriva en remiss. Sök vård även om dina symtom och besvär inte märks direkt utan kommer långt senare, ibland efter många år.
Du kan också ringa 1177 för råd om vård.
För akuta problem kontakta en akutmottagning eller ring 112.
Du kan använda dig av egen vårdbegäran till såväl mottagningarna inom Västra Götalandsregionen som Röda Korsets mottagningar.
Dessa specialistmottagningar finns:
Flyktingmedicinsk mottagning, Göteborg
Flyktingmedicinsk mottagning, Borås
Kris- och traumamottagning, Göteborg /Specialistmottagning för krigs- och tortyrskadade
Om du är under 18 år:
Ring eller besök en ungdomsmottagning.
Besök elevhälsan på din skola.
En väg in
Vårdcentraler med tilläggsuppdrag för barn och unga med psykisk ohälsa.
Flyktingbarnmottagningen, Göteborg
Röda Korset erbjuder också hjälp
Röda Korsets behandlingscenter är ett komplement till Västra Götalandsregionens vårdutbud. Alla är välkomna oavsett om man är papperslös flykting, asylsökande eller svensk medborgare. Röda Korset har också en nationell vårdförmedling till den som behöver vård men saknar tillstånd att vistas i Sverige.
Röda korsets behandlingscenter, Skövde
Röda Korsets behandlingscenter i Göteborg
Utredning och undersökning
För att du ska få rätt behandling behöver en läkare eller en sjuksköterska undersöka dina skador. Du får berätta om dina symtom och besvär. Vårdpersonalen gör sedan en bedömning om vilken vård du behöver. Dokumentation av tortyrskador kan vara bra för att gå vidare i sin läkning men också för att förövare ska kunna ställas till svars och dömas i en domstol eller som underlag i en asylprocess.
All personal inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. Om du är asylsökande kan läkaren skriva ett intyg om misstänkta tortyrskador till Migrationsverket.
Om du vill kan du göra en polisanmälan även om tortyren skedde i ett annat land. För att anmäla brott kan du ringa telefonnummer 114 14.
Vad kan jag göra själv för att må bättre?
Det är bra att prata med någon om hur du mår. Det kan vara en person du känner eller någon i vården. Du kan också skriva om det som har hänt och hur du känner. Det kan hjälpa dig att må bättre.
Här är andra saker som kan hjälpa:
- Det är bra med fysisk aktivitet om du mår dåligt. Du kan till exempel promenera eller träna med andra.
- Ät regelbundet och ha en balanserad kost.
- Om du har bra sovvanor får du lättare att återhämta dig.
- Undvik alkohol och droger. Först kan det kännas som att det hjälper, men sedan mår du sämre.
- Att du träffar andra kan ge positiva upplevelser.
Att vara närstående
Att vara närstående till en person som varit utsatt för tortyr kan väcka känslor som oro, sorg och ilska, men också maktlöshet och skuld.
De symtom och svårigheter som den som utsatts för tortyr har, kan också påverka dig. Du kanske anpassar din tillvaro och ditt beteende efter hur den som utsatts för tortyr mår. Även du som är närstående kan behöva söka vård för att du ska må bättre. Du kan kontakta en vårdcentral för hjälp.
Om du behöver tolk
Om du inte förstår svenska har du rätt till en språktolk under dina vårdbesök, både på besök och telefonsamtal. Det är vårdpersonalen som bokar en språktolk till dig.
Har du nedsatt hörsel, är döv eller har en kombinerad syn- och hörselnedsättning eller dövblindhet så kan du boka en tolk inför ditt besök.
Påverka och delta i din vård
Du har rätt att söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Det gäller också om du vill söka vård på öppna specialistmottagningar. Ibland krävs det en remiss. Att kunna påverka och delta i sin vård är en rätt som regleras i patientlagen.