Tandhälsa

Äldres munvård och munhälsa

Innehållet gäller Västra Götaland

När tanden åldras blir emaljytan hårdare och därmed skörare. Ytan får lättare sprickor som missfärgas. Tanden blir även mindre elastisk och om det finns stora fyllningar, ökar risken för att tänderna går sönder. Med stigande ålder mörknar tänderna och blir gulare.

Det normala åldrandet påverkar munnen på många sätt. Emaljytan på tänderna blir hårdare, mindre elastisk och därmed skörare. Kombinationen av sköra tänder och stora fyllningar ökar risken för att tänderna skall gå sönder. Skörheten innebär även att tandytan lättare får sprickor som kan missfärgas. Generellt sett mörknar tänderna med stigande ålder och blir gulare.

På grund av många års tuggning och eventuell tandgnissling slits tänderna. Emaljen kan ibland bli helt bortnött på tuggytorna. Framför allt i underkäken kan tänderna bli korta och en gulaktig, slät yta blir synlig.

Tandkött och käkben

Rotytorna blir mer synliga med stigande ålder och mellanrummen mellan tänderna blir allt större. Slemhinnan blir tunnare och därmed mer skör. Sår kan då uppstå lättare.

Käkbenet som tänderna sitter i blir tunnare, framförallt drabbas rökare.

Saliven

De stora spottkörtlarna producerar saliv när man är aktiv, tuggar och talar. I dessa sker ingen åldersförändring. De små spottkörtlarna som håller munnens slemhinna fuktad, får däremot en försämrad funktion hos äldre vilket kan orsaka torrhet i munnen när man inte är aktiv, tuggar och talar. En minskad salivproduktion ökar risken för att få karies, hål i tänderna.

Tungans känsel och rörlighet

Tungan och läpp- och kindrörelser är viktiga för självrengöringen i munnen. Rörligheten, liksom känseln, i läppar, kinder och tunga minskar med stigande ålder och man känner kanske inte om det blir kvar matrester i munnen. Mat och dryck i kombination med bakterier bildar sura produkter som fräter på tänderna. Då ökar risken att få karies, hål i tänderna.

Inaktivitet på grund av sämre rörlighet i munnen ger dålig stimulering av salivkörtlarna vilket leder till minskad produktion av saliv. Då ökar risken för karies.

Läkemedel och muntorrhet

Många läkemedel har muntorrhet som biverkning, inte minst då flera läkemedel kombineras med varandra. Tiden som frätningen kan pågå blir kraftigt förlängd vid muntorrhet.

Saliven ska späda ut de sura produkterna som bildas när man äter och dricker. Minskad salivproduktion ökar risken för att tänderna utsätts för frätning vilket leder till karies. 

Synliga rotytor är mycket känsligare för frätning än den hårda emaljen. Kombinationen av kvarliggande matrester, muntorrhet och blottade rotytor medför en dramatisk ökning av risken att få karies.

Torrhet i munnen kan även leda till att man får svårare att tala, tugga och svälja föda.

Förebyggande åtgärder

Kost

Måltider ska fördelas jämt under dagen. Undvik småätande och intag av söta eller sura produkter mellan måltiderna. Lättuggad mat och mat med stort sockerinnehåll kan ge hål i tänderna. Vaknar man på natten är det viktigt att man inte dricker något annat än vatten med eller utan kolsyra, annars är risken stor att man snabbt förstör sina tänder. Det är bra att skölja, dricka vatten eller tugga sockerfritt tuggummi (gärna med fluor) direkt efter måltid. Om man är ordinerad täta måltider och/eller näringsdryck bör man skölja med natriumfluorid eller i andra hand med vatten efter varje intag.

Noggrann munhygien

En noggrann munhygien minskar risken för karies. Munhygien bör utföras efter frukost och innan sänggående på kvällen. Många gånger blir resultatet bättre när en elektrisk tandborste används. En vanlig tandborste ska vara mjuk och bytas ofta. Slitna borstar gör inte rent.

Stora mellanrum gör att mycket matrester fastnar mellan tänderna. Olika hjälpmedel för rengöring av mellanrummen finns. De finns i olika storlekar och ska användas varje dag.

Den som är trött och inte orkar stå under tandborstningen kan med fördel sitta ner och stödja armbågarna mot handfatet. Det spar energi.

Fluorid

Daglig sköljning med natriumfluoridlösning 0,2 % stärker tandytorna och ger skydd mot karies.  Som tillägg kan man suga på tabletter eller tugga på tuggummi med natriumfluorid. Det stimulerar även salivproduktionen. Har man svårt att skölja på grund av nedsatt rörlighet i munnen kan man smörja gel med natriumfluorid på tänderna med tandborsten eller använda tandkräm med extra hög fluoridkoncentration på apoteket.

Samtliga ovanstående produkter kan fås på recept och ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel.

Fukta munnen

För att minska obehaget av att vara torr i munnen kan man köpa geler och sprayer för att fukta slemhinnorna. De finns på de flesta tandkliniker och apotek. Man kan även använda rapsolja.

Ha kontakt med tandvården

När risken för karies ökar är det mycket viktigt att inte släppa kontakten med tandvården. Om man känner sig trött och har fått lite krämpor är det lätt att skjuta upp besöket.  Det är just då det är som viktigast att komma iväg och få goda råd om hur man ska kunna behålla en frisk mun. Om man inte orkar gå iväg kan man be att få råd och fluorrecept på produkter med natriumfluorid per telefon.

Ekonomiskt tandvårdsstöd

För personer med stort behov av hjälp med den personliga omvårdnaden eller som har viss form av funktionsnedsättning/sjukdom finns två olika möjligheter att få rabatterad tandvård. För många grupper finns även ett så kallat särskilt tandvårdsstöd. Mer om olika stöd i Tandvårdshjälpen.

Till toppen av sidan