Kroppstemperaturen
Kroppstemperaturen är olika hos olika personer. Din ålder, hur du mår och vilken tid det är på dygnet kan påverka vilken kroppstemperatur du har. Kroppen kan både bilda värme och avge värme. Det behövs för att du ska kunna hålla kroppstemperaturen på en jämn nivå.
Kroppstemperaturen varierar
Den inre kroppstemperaturen hos både barn och vuxna brukar vara mellan 36 och 37,8 grader. Temperaturen varierar från person till person. Hudens temperatur kan vara både högre och lägre beroende på hur kallt eller varmt det är i omgivningen.
Orsaker till att din inre kroppstemperatur förändras
Temperaturen kan också variera beroende på olika saker:
- Tiden på dygnet. På natten sjunker ofta temperaturen. På eftermiddagen är temperaturen alltid lite högre än på morgonen.
- Ålder. Äldre personer som har en demenssjukdom eller har stort behov av hjälp i vardagen kan ha lägre kroppstemperatur än andra.
- Fysisk aktivitet. Fysisk ansträngning höjer temperaturen. Till exempel i idrott eller lek.
- Du som har ägglossning kan ha ungefär en halv grad högre kroppstemperatur från ägglossningen fram till menstruationen. Efter klimakteriet sjunker temperaturen lite.
- När du är gravid är din kroppstemperatur högre.
- Vid hypertyreos höjs till exempel kroppstemperaturen långsamt under flera veckor när produktionen av sköldkörtelhormonet tyroxin ökar. Sjukdomar kan även göra att du får feber.
- Stress och ångest ökar ämnesomsättningen i kroppen. Det gör att kroppstemperaturen ökar.
Kroppstemperaturen styrs av hjärnan
Kroppstemperaturen styrs av temperaturcentrum som finns i hjärnan. I huden och längre in i kroppen finns nerver som känner av värme och kyla. De kallas känselkroppar. Känselkropparna ger information till temperaturcentrum i hjärnan om vilken temperatur kroppen har. Temperaturcentrum styr sedan kroppstemperaturen med hjälp av nervsystemet och hormonsystemet.
Kroppen kan ändra sin temperatur, dels genom att kroppen bildar värme och dels genom att kroppen avger värme.
Kroppen bildar värme när kroppstemperaturen blir för låg
Levern, musklerna och hjärnan hjälps åt att bilda värme när din kropp vilar. Ibland kan din kroppstemperatur bli för låg och du blir kall och fryser. Då måste kroppen bilda mer värme.
Musklernas rörelser bildar värme
Ett sätt för kroppen att bilda värme är att öka musklernas aktivitet. Det sker när du fryser. Då blir musklerna spända och det uppstår små rörelser. Det kallas att du huttrar. Detta gör att kroppen bildar mer värme.
Rörelse ökar kroppstemperaturen
Kroppen kan också bilda värme genom att du rör på dig. Du kan till exempel springa en sträcka eller röra armarna snabbt fram och tillbaka. Blodet värms upp när det strömmar genom de muskler som arbetar.
Ökad ämnesomsättning
Kroppsvärmen kan också öka genom att ämnesomsättningen ökar. Det betyder att processerna i kroppen går snabbare. Detta gör att värme bildas. Hormoner från sköldkörteln kan till exempel öka ämnesomsättningen.
Små barn har särskilt fett som bildar värme
Små barn har ett särskilt slags fett. Det kallas brunt fett. Brunt fett bildar stora mängder värme. Bruna fettceller innehåller särskilt många mitokondrier. Mitokondriernas uppgift är att bilda energi till kroppens processer. Därför bildas mer värme i brunt fett än i vanliga fettceller.
Kroppen sparar värme genom att minska blodcirkulationen i huden
Vid låg kroppstemperatur minskar blodcirkulationen i huden. Då avger kroppen mindre värme och huden bleknar eftersom den inte innehåller så mycket blod.
Kroppen avger värme när kroppstemperaturen blir för hög
Kroppen avger ständigt värme. Det är för att undvika överhettning. Vid vila skulle kroppens temperatur stiga med ungefär en grad i timmen om all värme som kroppen bildar skulle stanna kvar. Vid rörelse skulle temperaturen stiga ännu mer.
Det viktigaste sättet för kroppen att avge värme är att förändra hudens temperatur.
Kroppen avger värme genom att öka blodcirkulationen i huden
Blodkärlen i huden vidgas när du blir varm. Blodet leds till huden. Då blir huden röd och varm. Blodet kyls av om temperaturen som omger kroppen är lägre. Avkylningen sker snabbare om du fläktar med något.
Du avger värme när du svettas
I huden finns många svettkörtlar. De aktiveras när du blir varm. Då utsöndrar svettkörtlarna en vätska på hudytan. Vätskan består av vatten och salt. Sedan avdunstar vattnet. Det kyler av blodet som strömmar i hudens blodkärl.
När kroppen blir för varm
Ibland kan du bli för varm, till exempel om du idrottar hårt i varmt väder eller sitter i en bil utan luftkonditionering när det är varmt ute. Det kan göra att du får värmeslag. Barn är mer känsliga för värme än vuxna.
Du behöver mer vätska när det är varmt. Var uppmärksam på om du kissar mindre än vanligt, eftersom det är ett tecken på att du behöver få i dig mer vätska.
När kroppen blir för kall
Kroppen kan skadas om du blir alltför nedkyld. Det kan hända om du utsätts för låg temperatur eller kylig och fuktig omgivning under en längre tid. Ibland, när någon håller på att drunkna eller om en person hittas medvetslös utomhus, kan kroppstemperaturen vara så låga att det verkar som att personen är död. Då är hjärtats aktivitet mycket långsam. Även andningen är långsam. Det är stor risk att hjärtrytmen blir oregelbunden av den låga temperaturen, och vid riktigt låg temperatur stannar hjärtat helt.
Nedkylning kan användas vid vissa operationer
Nedkylning kan ibland användas vid vissa operationer av hjärnan eller hjärtat. Det gör att vävnaderna använder mindre mängd syre. Blodtillförseln till organet som opereras kan då avbrytas lite längre än annars utan att det blir några skador.
Feber
Feber innebär att kroppstemperaturen är högre än den brukar vara. Det är kroppens reaktion på infektioner som orsakas av virus eller bakterier. Du huttrar och fryser medan temperaturen stiger. Du blir svettig när febern går ner igen.
Hur hög din kroppstemperatur blir vid feber kan variera beroende på vilken kroppstemperatur du har när du är frisk. Ett tydligt mått för feber är att du känner dig sjuk i kombination med att din kroppstemperatur ökar minst en grad från din normala kroppstemperatur.
Det som avgör om du är sjuk är hur du mår
Det viktigaste är egentligen inte temperaturen. Det som avgör om du är sjuk är hur du mår i övrigt. Särskilt äldre människor och nyfödda kan ha allvarliga infektioner utan att få högre kroppstemperatur. Du kan också ha högre kroppstemperatur än du brukar utan att vara sjuk.
