Om du har ett nedsatt immunförsvar kan det vara bra att diskutera med din läkare innan du bokar en resa.
– Jag tycker man ska avvakta med sin resa om man tror att man kan komma att behöva uppsöka vård utomlands, då kan det finnas risker, säger Leif Dotevall, biträdande smittskyddsläkare i Västra Götaland.

Så kan du undvika att smittas

Ofta får man i sig antibiotikaresistenta tarmbakterier på samma sätt som vi får i oss de bakterier som orsakar maginfektioner. Det finns enkla regler som kan skydda dig från smitta:

• ät väl genomstekt eller kokt mat,
• undvik råa skaldjur och rå fisk,
• undvik mat som stått framme länge,
• skala eller skölj frukt,
• tvätta händerna i samband med måltider och efter toalettbesök,
• välj vatten från obrutna plast- eller glasförpackningar alternativt kokat vatten.

Det finns också resistenta hudbakterier. Den viktigaste heter MRSA. Leif Dotevall tycker att man kan hoppa över den massage som erbjuds på många stränder för att slippa bakterierna. Händerna som utför massagen kan ha varit i kontakt med åtskilliga kroppar innan. Det räcker med en liten skråma i huden för att bakterierna ska få fäste och de går inte att duscha bort efteråt.

Andra bra tips för utlandsresenären

• Väg för- och nackdelar med planerad vård eller operationer utomlands.
• Undvik att ta antibiotika i anslutning till utlandsresa eftersom det kan öka risken att bli bärare av resistenta bakterier.
• Det är viktigt med bra handhygien, särskilt om du besöker någon som är inlagd på sjukhus.
• Se över ditt riskbeteende så att du slipper att uppsöka vård.

Riskländer

I de flesta vanliga turistmål idag är förekomsten av resistenta tarmbakterier och hudbakterier mycket hög. Det gäller vanliga turistområden som Sydeuropa, Sydostasien och norra Afrika. I vissa länder är dock risken för att utsättas för resistenta bakterier särskilt stor som till exempel Indien.

Att använda antibiotika under resan innebär en ökad risk att få med sig resistenta bakterier hem. Att vårdas inneliggande på sjukhus utomlands ökar risken ytterligare.

Resa med spädbarn

Leif Dotevall avråder från att resa utanför Skandinavien med spädbarn. Dels har de inte alls samma motståndskraft som vuxna och dels har de svårt att klara av uttorkning och svåra infektioner och drabbas därför hårdare.

– Bara det att vi rör oss på en stor flygplats så utsätter vi barnet för andra typer av virus och bakterier än vad som finns hemma, påpekar Leif Dotevall. På många flygplatser sker också en spridning av sjukdomar som mässling, röda hund och kikhosta. Som alltid är det barnets bästa som kommer i första rummet vid beslut om att resa eller inte.

Om du blir sjuk vid hemkomsten

Om du uppsöker vård efter hemkomst så ska du alltid berätta alltid var du har varit. Berätta även om du varit inlagd på sjukhus eller sökt vård under resan. Det är viktigt för att rätt slags prover kan tas.
Om du har besökt ett riskområde är det också viktigt för läkaren att veta att du kanske är bärare av antibiotikaresistenta bakterier.

Därför behövs antibiotika

Antibiotika är vårt viktigaste vapen för att kunna behandla svåra bakterieinfektioner som annars kan ha en dödlig utgång. Vår moderna sjukvård är beroende av effektiva antibiotika vid exempelvis cancerbehandlingar, proteskirurgi, intensivvård, organtransplantationer och vård av för tidigt födda barn.

Effekten av antibiotikaresistenta bakterier

Resistenta bakterier är bakterier som på olika sätt blivit motståndskraftiga mot antibiotika. Därför blir sådana infektioner ofta mer svårbehandlade. Alla som bär på de resistenta bakterierna får inte symtom, men i samband med en antibiotikakur får de resistenta tarmbakterierna en fördel och kan växa till när de känsliga bakterierna slagits ut.

Antibiotikaresistenta bakterier kan ge olika former av infektioner, till exempel blodförgiftning, urinvägsinfektion, hudinfektion, hjärtklaffinfektion, skelettinfektion. Problemet är att dessa infektioner blir mycket svåra att behandla om de orsakas av resistenta bakterier.

I många länder hjälper idag inte alls den antibiotika man i många år använt sig av för att behandla olika former av diarrésjukdomar, infektioner, lunginflammation och så vidare.

Därför har antibiotikaresistenta bakterier uppkommit

Det råder i många länder en övertro på antibiotika. Även vid vanliga och självläkande tillstånd som snuva, hosta och diarré används ofta antibiotika. Ibland behövs inte ens recept. Det kan räcka med att gå till ett apotek.
Bristfälliga hygienrutiner inom sjukvården är en annan spridningskälla.

Det är inte ovanligt att man i flera länder tar till så kallat bredspektrumantibiotika som även dödar de goda bakterierna. Bredspektrumantibiotika används för att man ska vara säker på att kunna behandla patienten med framgång. Men att rutinmässigt använda den starkaste antibiotikan medför inte bara risk för olika former av hälsoproblem utan driver också fram en ökad resistens.

Det här kan vi alla göra

Världshälsoorganisationen WHO, anser att antibiotikaresistens är ett av våra största hot mot mänsklighetens framtida hälsa. Kostnaderna för att isolera och långtidsbehandla patienter med antibiotikaresistenta bakterier är dessutom enorma.

Utvecklingen av nya antibiotika går inte snabbt nog. Det är bara genom att minska antibiotikaanvändningen och vara noga med hygienen, som gör att man kan hålla bakterierna i schack. Vid många sjukdomstillstånd hjälper dessutom inte antibiotika eller så kortar medicinen bara ned sjukdomstiden med några få dagar.