Stegvis förändra matvanorna

Ingrid Larsson träffar ibland ungdomar som lever sina liv i den digitala världen. Man spelar dataspel om nätterna och anser att bra mat saknar betydelse. Det blir istället färdigrätter, chips, godis, läsk och annat som lätt går att äta bredvid datorn.

Genom att ta små, små steg i rätt riktning kan man vända den negativa trenden. Ingrid Larsson brukar i ett första steg få sina patienter att byta ut den vanliga läsken mot sockerfri. Vad det gäller grönsaker så kan man prova olika sorter men då bara ta pyttebitar.
– De finns de som inte känt en grönsak i munnen på många år och då blir ju känslan av konsistensen helt ny. Man måste därför vänja sig steg för steg, förklarar Ingrid Larsson.

Bra om närstående kan stötta

Många psykiska tillstånd som till exempel depression kan kraftigt begränsa en persons viljekraft och initiativförmåga. Både ork och mod kan saknas.
– De som mår psykiskt dåligt kan inte bara ha svårt att tillreda och äta mat. Det kan vara ett jättestort steg för dem att gå och handla. I vissa fall kan man som närstående behöva stötta och vara med till affären eller hjälpa till att skriva en inköpslista, tipsar Ingrid Larsson.

Skräpmat mot ångest

Att de som mår psykiskt dåligt väljer onyttiga produkter handlar inte bara om enkelhet och snabbhet. Det finns en medicinsk förklaring.
– Ta en chokladkaka som exempel. Den kan för en kort stund dämpa oro och ångest och man kan hålla obehagliga känslor ifrån sig, säger Ingrid Larsson.
Bakgrunden är att socker i kombination med fett, sätter igång kroppens eget belöningssystem. Då produceras dopamin, en av hjärnans signalsubstanser, som kan skapa en känsla av glädje som dock är kortvarig.

Blir mättare i en lugn och trevlig miljö

En bra måltid som berör alla sinnen kan öka det psykiska välbefinnandet. Att sitta i en lugn miljö vid ett dukat fint bord och mat som serveras vackert upplagd, ger både kroppen och själen näring. Enligt Ingrid Larsson har det till och med visat sig att den typen av måltid skapar en bättre mättnadskänsla jämfört med då man serveras samma mat i en stressig och bullrig miljö.

Finns inga kosttillskott för psyket

Enligt Ingrid Larsson finns det inga kosttillskott man kan äta för att må bättre psykiskt. Det bästa är att äta variationsrikt.
– Ät hellre fisk än kapslar med fiskleverolja. Fiskens nyttigheter är lättare för kroppen att ta upp, säger hon.

Den enda gången Ingrid Larsson rekommenderar kosttillskott är då en person inte kan eller orkar förändra sina matvanor. Då kan det vara en god idé att gå till apoteket och köpa en multivitamintablett med mineraler. Tar man läkemedel måste man dock först stämma av med sin läkare. Kosttillskott kan påverka effekten av vissa mediciner.

Inga bevis på mirakeldieter

Kan du då äta dig till bättre psykisk hälsa? Svar: Nja. Hälsosam mat kan ge dig en känsla av välbefinnande men enligt Ingrid Larsson är det svårt att dra några slutsatser. Var det den hälsosamma maten i sig som ledde till att du mådde bättre psykiskt eller var det tillfredsställelsen att du plötsligt orkade mer och gick ned i vikt?

Att helt ta bort kolhydrater för att må psykiskt bättre fungerar inte enligt Ingrid Larsson. Vid experimentella studier har det visat sig att en kost som består av en extremt liten del kolhydrater, faktiskt kan göra att man tänker långsammare. Anledningen är att kolhydrater är hjärnans viktigaste bränsle.

Det viktigaste för hälsan är att äta varierat. Den så kallade medelhavskosten som består av grönsaker, baljväxter, frukt, fullkornsbröd, fisk, kött, ägg, mejeriprodukter, vegetabiliska matfetter och lite sötsaker, är bra för den fysiska och psykiska hälsan samtidigt ger denna mat sammantaget alla näringsämnen man behöver.

Sömnbrist påverkar matvanorna

Sömn kan påverka dina matvanor och därmed hur du ska må. Kronisk sömnbrist stressar kroppen och ökar risken för bukfetma.
– Forskning visar att om man ständigt sover dåligt är man mer sugen på snabbmat, godis och liknande. Att få ordning på sina sömnvanor kan därför hjälpa till att få ordning på kostvanorna, säger Ingrid Larsson.

Kräv kostrådgivning

Ingrid Larsson tycker att man ska få chans att prata med en dietist om man söker för till exempel depression på en vårdcentral. Om det inte finns en dietist kan man kräva att få grundläggande kostrådgivning av en sjuksköterska.
”I Socialstyrelsens riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor (2018), anges dåliga matvanor som en av de största riskfaktorerna för ohälsa.