Den mesta maten går bra att äta när man är gravid. Men det är några saker att tänka på. Barnet i magen är till exempel känsligare än du själv för vissa bakterier och för vissa skadliga ämnen som kan finnas i det vi äter och dricker. Det kan till exempel vara alkohol, koffein och olika miljögifter. Det innebär att det finns en del mat du bör undvika när du är gravid och en del mat som du inte bör äta så mycket av.
Om du har råkat få i dig något av misstag eller innan du visste om att du var gravid är det troligtvis ingen fara. Men det är så klart bra att följa råden så gott det går hädanefter.
Iphone: Klicka på Dela-ikonen. Android: Klicka på Lägg till sida på.
Välj ”Lägg till på hemskärmen”. Klart!
Goda råd i köket
Oavsett om du är gravid eller inte är det skönt att slippa bli matförgiftad. En matförgiftning är inte farlig för barnet men kan ge dig som är gravid besvärliga kräkningar och diarréer. Här är några råd som minskar risken att bli magsjuk:
Tvätta händerna innan du börjar laga mat och efter att du har tagit i rått kött eller kyckling. Diska skärbrädor och köksredskap mellan olika råvaror.
Genomstek köttfärs och kyckling, då dör eventuella bakterier. Läs mer om hur du vet att köttfärsen är genomstekt via länken nedan.
Förvara kylvaror kallt. Ha max 4 grader varmt i kylskåpet – på så sätt håller maten längre samtidigt som det minskar risken att eventuella listeriabakterier förökar sig.
Alkohol kan skada barnet i magen. Forskningen har inte kunnat säga om det finns en mängd alkohol som är säker att dricka när man är gravid. Därför bör du inte dricka alkohol alls när du är gravid.
Drick inte alkohol när du är gravid, eller om du misstänker att du kan vara gravid.
Det finns ofta små mängder alkohol i ”alkoholfria” drycker, som alkoholfri öl, cider eller vin. Det går bra att dricka måttliga mängder av sådana drycker, det vill säga drycker med max 0,5 volymprocent alkohol. Med ”måttliga mängder” menas upp till en liter per vecka (tre stycken 33 cl-flaskor). Om allt dricks under samma dag så sprid ut det över några timmar så du inte dricker allt på en gång. Om alkoholhalten inte står på flaskan så drick inte mer än något enstaka glas i veckan.
Maträtter som innehåller öl eller vin, till exempel en vinsås eller gryta, går bra att äta om de kokats minst 30 minuter, eller om vätskan har kokats ihop till mindre än hälften. Däremot kan det finnas större mängder alkohol kvar i rätter med starksprit, flamberade rätter och även i rätter med alkohol som inte har upphettats, till exempel desserter. Dessa rätter bör gravida inte äta hela portioner av, men det går bra att smaka lite någon enstaka gång.
Att dricka alkohol under graviditeten kan leda till missfall eller skador på fostret. Även måttliga mängder alkohol kan skada fostret. Alkohol är skadligt under hela graviditeten och det finns ingen säker mängd eller tidpunkt för att dricka alkohol när man är gravid. Under de tre första månaderna av graviditeten är fostret som känsligast för kroppsliga missbildningar, medan hjärnans utveckling kan skadas under hela graviditeten.
När en gravid kvinna dricker alkohol får fostret samma koncentration av alkohol i blodet som kvinnan. Fostrets outvecklade lever kan däremot inte alls bryta ner alkohol lika bra som mammans. Livsmedelsverket råder därför gravida kvinnor att inte dricka alkohol.
Fosterpåverkan av alkohol har varit känd mycket länge. Den allvarligaste formen av alkoholorsakade skador på foster kallas FAS, fetalt alkoholsyndrom. FAS kännetecknas av tillväxthämning hos fostret/barnet, störningar i centrala nervsystemet och karaktäristiska ansiktsdrag. Utöver dessa skador kan alkohol under graviditet ge upphov till missfall, förlossningskomplikationer, för tidig födsel och låg kroppsvikt.
Även produkter som marknadsförs som alkoholfria kan innehålla låga halter alkohol. Alkoholhalter under 1,2 volymprocent i drycker behöver enligt lag inte anges på förpackningen. Ofta står dock alkoholhalten på flaskan, därför är det viktigt att läsa på etiketten. Förutom öl och vin kan drycker som cider och kombucha innehålla alkohol.
Livsmedel som naturligt innehåller mycket små mängder alkohol, som till exempel Kefir och juice, bedöms inte utgöra någon risk för gravida.
Fisk
Fisk innehåller D-vitamin, omega 3–fett och jod – näring som inte finns i så mycket annan mat och som är extra viktig under graviditeten. Därför är det särskilt bra att äta fisk när man är gravid, gärna två-tre gånger i veckan. Det är också bra att variera mellan olika sorters fisk.
De allra flesta, och vanliga, fiskarna är säkra att äta, men vissa kan innehålla miljögifter eller den skadliga bakterien listeria. Därför finns det några saker som är bra att känna till:
Sushi/sashimi från restaurang och butik går bra att äta även under graviditeten. Äter du sushi ofta är det bra att inte varje gång äta sushi med tonfisk. Färsk tonfisk kan nämligen innehålla höga halter kvicksilver.
Köpt gravad och rökt fisk: Kolla förpackningsdatum. Ät produkter som varit förpackade högst en vecka.
Läs mer om hemgjord sushi och egengravad fisk under ”Visa mer”.
- Hemgjord sushi/sashimi: Använd färsk fisk som varit förpackad i högst några få dagar. Ät sushin/sashimin inom några få dagar. Förvara i max 4 grader i kylskåpet. Sushi tillverkas oftast av odlad lax och den behöver inte frysas. Men om man vill göra sushi av vildfångad fisk bör den frysas för att eventuella fiskparasiter ska dö. Det råder gäller alla, inte bara gravida.
- Egengravad fisk: Använd färsk fisk som varit förpackad i högst några få dagar. Ät den gravade fisken inom en vecka eller frys in.
Listeria kan föröka sig i fisk som förvaras i kylen i flera veckor. Det kan till exempel vara vakuumförpackad, rökt eller gravad lax. Bäst före-datum på sådana produkter är ofta flera veckor efter förpackningsdagen.
För gravida är bäst före-dag på fisk med flera veckors hållbarhet inte alltid en säker gräns, därför rekommenderas gravida att äta produkter i början av hållbarhetstiden. Ju färskare produkt, desto mindre risk för skadliga mängder av listeria. Sushi och sashimi från restaurang och butik förvaras så pass kort tid i kyl att eventuella listeriabakterier inte hinner föröka sig.
Mer information om listeria finns under rubriken ”Skivat köttpålägg”, längre ner på sidan och på länken nedan. Listeria
Några fisksorter, exempelvis strömming och färsk tonfisk, kan innehålla höga halter av miljögifter. De sorterna bör du inte äta så ofta, högst 2–3 gånger per år.
Men de allra flesta fiskar går bra att äta under graviditeten. Det gäller till exempel odlad lax, inlagd sill, torsk, alaska pollock och sej. Vill du veta om just din favoritfisk går bra? Fråga Liv
Det här är de vanligaste av fiskarna som kan innehålla kvicksilver. Av alla de fiskarna tillsammans bör du inte äta mer än 2–3 gånger per år.
Abborre
Gädda
Gös
Lake
Havskatt
Marulk
Svärdfisk
Stor hälleflundra*
Tonfisk, färsk/fryst
Ål
*Stor hälleflundra är en särskild art (Hippoglossus hippoglossus)
Kvicksilver är en metall som finns naturligt i miljön, men mängderna i mark, vatten och havsbotten har ökat på grund av vårt sätt att leva. Ett högt intag av kvicksilver under graviditeten kan skada fostrets nervsystem, eftersom nervsystemet är särskilt känsligt under utvecklingsperioden. Förhöjda halter av kvicksilver kan finnas i rovfiskar som abborre, gädda, gös och lake från insjöar, men halten varierar mycket beroende på var fisken är fångad. Länsstyrelsen och kommunen har uppgifter om kvicksilverhalten i olika sjöar. Även stora havslevande rovfiskar som tonfisk, svärdfisk, stor hälleflundra, havskatt och marulk kan innehålla höga halter kvicksilver. Tonfisk på burk innehåller inte förhöjda halter kvicksilver. Sådan tonfisk är en annan, mindre art än den tonfisk som säljs färsk eller fryst. Kvicksilver
De här fiskarna kan innehålla dioxiner och PCB. Av alla de fiskarna tillsammans bör du inte äta mer än 2–3 gånger per år.
Strömming/sill från Östersjön och Bottniska viken. Även surströmming.
Lax och öring som är vildfångad (alltså inte odlad) från Östersjön, Bottniska viken och älvarna, Vänern och Vättern.
Sik som är vildfångad från Vänern och Vättern.
Röding som är vildfångad från Vättern.
Ål.
Råden om dioxiner och PCB gäller även barn upp till 18 år och den som vill bli gravid i framtiden. Miljöförgiftad fisk
Dioxiner och PCB:er lagras i kroppen under hela livet. När man är gravid eller ammar förs ämnena över till barnet via moderkakan och bröstmjölken. Därför är det viktigt att utsättas för så lite dioxin och PCB som möjligt under uppväxten, och ända tills man inte planerar att få fler barn. Foster och spädbarn är extra känsliga för dioxiner och PCB:er. Höga doser av dioxiner och PCB:er under fosterstadiet och nyföddhetsperioden kan bland annat påverka spermiekvaliteten vid vuxen ålder, nivåerna av sköldkörtelhormoner och tandemaljen. Ämnena misstänks också kunna påverka hjärnans utveckling, immunförsvaret och orsaka cancer.
Dioxiner och PCB:er är hälsofarliga miljögifter. Förhöjda halter av dioxiner och PCB:er kan finnas i strömming/sill från Östersjön och Bottniska viken, i vildfångad lax och öring från Östersjön, Bottniska viken och dess älvar, Vänern och Vättern, i vildfångad sik från Vänern och Vättern, i vildfångad röding från Vättern samt i ål. Bortsett från strömming är de flesta av de här fiskarna svåra att få tag på i vanliga affärer, men kan finnas i lokala fiskaffärer vid kusterna. Den lax som säljs i vanliga affärer är nästan alltid odlad lax från Norge eller vild lax från Atlanten och Stilla havet. Dioxiner och PCB
Fisk från sjöar med PFAS
Vissa sjöar är förorenade med Poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS), vilket gör att även fisken kan innehålla PFAS. Eftersom halterna varierar har vi inga listor och uppgifter i sökfunktionen "Fråga Liv" om PFAS. Om du äter egenfångad fisk bör du i stället kontakta din kommuns miljö- och hälsoskyddskontor, eller motsvarande kommunal förvaltning, för att ta reda på om sjöarna som du äter fisk från innehåller förhöjda halter av PFAS.
Grönsaker, frukt och bär
Det är ovanligt att det finns listeriabakterier i grönsaker och frukt, men det finns ett par saker som är bra att känna till:
Tinade frysta grönsaker: Förvara i kylskåp och ät upp inom några få dagar. Om det har gått flera dagar kan du äta om de hettas upp till rykande heta i en tillagad rätt.
Skuren melon: Förvara i kylskåp. Ät melonen inom några få dagar.
Frysta grönsaker kan förorenas med listeriabakterier vid förpackning hos producenten, men det är ovanligt. Bakterierna förökar sig sedan när grönsakerna har tinats. Det är ovanligt med listeriautbrott som orsakas av vegetabilier, men det förekommer. Till exempel har listeria i fryst majs orsakat utbrott. Skuren melon, särskilt söta sorter som cantaloupe, har inte så lågt pH. Det gör att listeria kan föröka sig om fruktköttet blir förorenat från skalet, till exempel i samband med att melonen delas.
För att minska risken är det bra att ha tillräckligt kallt i kylskåpet (4 °C) och att äta upp frukten eller grönsakerna inom några få dagar. Detta gäller framför allt om de ska ätas utan att värmas. Om mat värms till minst 70 °C dör listeriabakterien. Listeria
Skölj bort synlig jord från grönsaker, frukt och bär innan du äter. I jorden kan parasiten toxoplasma finnas.
Katters avföring kan innehålla ägg av toxoplasmaparasiten. Jord som kommit i kontakt med smittad kattavföring kan på så sätt innehålla toxoplasma. Därför kan toxoplasma smitta genom jordiga grönsaker, bär och frukter och genom dålig hand- och kökshygien. Toxoplasma, smitta via katter - SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt
Ingefära
Danska, norska och finska livsmedelsverken avråder gravida från att äta eller dricka stora mängder ingefära, till exempel i form av ingefärsshots, te av ingefärspulver eller ta kosttillskott med ingefära. Anledningen är att det finns misstanke om att höga doser ingefära kan framkalla missfall. Svenska Livsmedelsverket har inte något specifikt råd om ingefära idag, men rådet att vara försiktig med kosttillskott när man är gravid gäller även kosttillskott med ingefära.
Kaffe, te och energidrycker
När du är gravid är det bra att inte få i dig för mycket koffein, som finns ibland annat kaffe, te och energidrycker. Mycket koffein, särskilt tidigt i graviditeten, kan öka risken för missfall.
Drick högst 200 milligram koffein per dag. Det motsvarar antingen två-tre koppar bryggkaffe (1,5 dl/kopp) eller fyra koppar te (2 dl/kopp).
Även energidrycker och coladrycker innehåller ofta koffein. Läs mer om rött te och örtteer under rubriken Rooibos-te och örtteer.
Ett koffeinintag över 300 milligram per dag kan öka risken för missfall, speciellt tidigt i graviditeten. Men redan doser över 200 milligram misstänks kunna påverka barnets födelsevikt. Forskning visar att ett koffeinintag under 200 milligram per dag under graviditeten inte har några negativa effekter på fostret. När man är gravid bör man därför inte få i sig mer än 200 milligram koffein per dag.
Koffeinhalten i kaffe och te varierar med styrkan på drycken, växtsorten och växtplatsen. Vitt te och oolong-te innehåller också koffein, i liknande mängder som svart och grönt te. Även kakao innehåller koffein.
Här nedan anges genomsnittlig koffeinhalt, milligram i 1 deciliter dryck eller 100 gram livsmedel. De halter som anges är hämtade från europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, 2015. Siffrorna är avrundade:
Drycker, utom de som är baserade på kaffe eller te, som innehåller mer än 150 mg koffein/liter ska ha den obligatoriska EU-märkningen ”Hög koffeinhalt. Rekommenderas ej för barn och gravida eller ammande kvinnor” följt av koffeinhalten uttryckt som milligram per 100 ml dryck. Koffein
Kosttillskott, örtprodukter, naturläkemedel och växtbaserade läkemedel
Många gånger vet man inte om kosttillskott, örtprodukter, växtextrakt och liknande produkter är säkra eller inte för barnet i magen, eftersom de oftast inte har testats på gravida.
Kosttillskott med vitaminer, mineraler, fiskolja eller algolja går bra att använda om din barnmorska eller läkare har rekommenderat det. Undvik däremot örtprodukter, växtextrakt, naturläkemedel och växtbaserade läkemedel.
Kosttillskott definieras som livsmedel och ska inte förväxlas med läkemedel. Traditionella växtbaserade läkemedel, växtbaserade läkemedel och naturläkemedel ska registreras eller godkännas av Läkemedelsverket innan de får säljas. För kosttillskott finns inget sådant godkännande- eller registreringsförfarande.
När det gäller naturläkemedel, växtbaserade läkemedel och traditionella växtbaserade läkemedel finns det uppgifter i bipacksedeln och på förpackningen om produkten är lämplig eller ej att använda under graviditeten. På kosttillskott saknas ofta den typen av information, bland annat eftersom det inte finns tillräckligt med kunskap om riskerna vid användning under graviditet.
En del kosttillskott som innehåller örter eller kryddor kan vara koncentrerade och innehålla stora mängder av ämnen som inte är säkra när man är gravid. Det är i många fall okänt om sådana produkter kan vara skadliga för barnet i magen. Kosttillskott kan också vara förorenade med tungmetaller och andra skadliga ämnen. Risker med kosttillskott Växtbaserade läkemedel och naturläkemedel - Läkemedelsverket
Algprodukter
För gravida som inte äter fet fisk kan fiskolja eller algolja som innehåller DHA vara ett alternativ.
Andra sorters algprodukter, som torkade alger, kan innehålla för mycket jod, och det kan vara skadligt för barnet.
Algprodukter som innehåller torkade alger och som säljs som kosttillskott kan i vissa fall innehålla höga jodhalter. Olika preparat skiljer sig mycket i fråga om jodmängd, vilket kan bero på att de utgår från olika sorters alger. Jod är visserligen ett livsviktigt ämne, men för högt intag kan påverka fostrets mentala och fysiska utveckling negativt. Algoljor innehåller dock låga halter jod. Gravida som använder andra havsalgprodukter än algoljor bör kontrollera att de innehåller högst 250 mikrogram jod/dagsdos. Det brukar framgå av information på förpackningen. Annars kan man höra av sig till producenten. Jod
Ginseng
Ginsengprodukter kan påverka östrogennivåerna i kroppen.
Undvik ginsengprodukter. De är olämpliga när man är gravid.
Kalebasskrita/ ”Calabash chalk”
Kalebasskrita används ibland av gravida mot illamående. Eftersom kritan kan innehålla höga halter bly är den direkt olämplig för gravida.
Undvik kalebasskrita.
Andra namn är ”Calabash chalk”, "La Craie", "Argile Nzu", "Mabele" eller "Calabar stone".
Kryddor
Det går bra att äta normala mängder kryddor och örter i maten eller i bakverk när man är gravid. Men att äta flera teskedar varje dag av en krydda, eller kryddor i koncentrerad form i kosttillskott, kan vara skadligt både för dig själv och barnet i magen. Det gäller till exempel kanel. Kumarin i kanel
Kött
Kött bidrar med järn och andra mineraler som är bra under graviditeten. Men lammkött, viltkött, griskött och nötkött kan innehålla parasiten toxoplasma, som kan innebära en fara för barnet i magen.
Ät kött som är stekt till minst rosa färg. Om du vill äta en mer lättstekt köttbit kan du frysa in köttet minst tre dygn innan tillagning – då dör eventuella toxoplasmaparasiter. Det gäller även gravat kött och carpaccio.
Risken att smittas av parasiten toxoplasma är mycket liten, men infektion under graviditeten kan i sällsynta fall orsaka fosterskador eller missfall. Toxoplasma kan spridas via maten, oftast genom kött och köttprodukter som inte blivit tillräckligt upphettade. Parasiten dör vid upphettning till 60–65 °C och vid frysning i minst tre dygn vid -18 °C.
Det är störst risk att det finns toxoplasma i lammkött, men parasiten kan också finnas i kött från vildsvin, gris, get, nötkreatur och hjortdjur. Risken att smittas genom nötkött är lägre jämfört med kött från andra djur, men den som äter mycket nötkött kan ändå utsättas för parasiten.
Toxoplasma kan även spridas via jordiga grönsaker, frukt och bär, förorenat vatten och dålig hand- och kökshygien. Toxoplasma
Smörgåspålägg och patéer
Skivade smörgåspålägg och patéer
Kokt eller vissa rökta köttpålägg som är skivat kan i sällsynta fall innehålla bakterien listeria. Det är till exempel kokt eller rökt skinka, kokt medvurst och mortadella. Det gäller även patéer. Listeria kan innebära en fara för barnet i magen. Listeriabakterien dör om maten hettas upp till minst 70 grader. Då är maten rykande het.
Skivad kokt och rökt skinka, skivad kalkon, skivad kokt medvurst: Titta på förpackningsdatum på paketet och välj det som varit förpackat i högst en vecka. Om det har gått mer än en vecka kan du äta påläggen om de hettas upp till rykande het i en tillagad rätt.
Paté: Titta på förpackningsdatum på paketet och välj det som varit förpackat i högst en vecka.
Skivade vegetariska smörgåspålägg: Kan ätas under hela hållbarhetstiden fram till utgångsdatum.
Risken att smittas av listeriabakterien via maten är mycket liten. Men eftersom infektionen i värsta fall kan orsaka missfall eller skador på fostret är det säkrast att undvika mat där risken för att det ska finnas listeria är störst. Det går inte att avgöra om maten innehåller listeria eller inte genom att lukta eller smaka på den.
Listeria är allmänt spridd i naturen. Till skillnad från de flesta andra bakterier kan listeria föröka sig i kylskåpstemperatur och utan syre, till exempel i vakuumförpackningar eller i förpackningar med skyddande atmosfär. Den förökar sig dock långsammare ju kallare det är.
Störst risk utgör mat som förvaras i flera veckor i kylskåp och sedan äts utan att först värmas upp. Hållbarheten på vakuumförpackade produkter och produkter i skyddande atmosfär är ofta flera veckor efter förpackningsdagen. Livsmedelsverkets generella råd om att titta, lukta och smaka på mat för att bedöma om den är okej att äta efter bäst före-datum gäller därför inte för personer som tillhör någon riskgrupp för listeria. För gravida är alltså bäst före-dag inte alltid en säker gräns och därför rekommenderas gravida att äta vissa produkter i början av hållbarhetstiden, till exempel kokt eller rökt skinka, kokt medvurst, paté och vakuumförpackad fisk. Ju mer nyförpackad produkt, desto mindre risk för skadliga halter av listeria. När det gäller skivade produkter som köps över disk räknas inköpsdatum som förpackningsdag.
Skivade växtbaserade smörgåspålägg har ofta ett lågt pH-värde och innehåller ofta även konserveringsmedel. Det gör att listeria förökar sig väldigt långsamt, och det går därför bra att äta vego-pålägg fram till utgångsdatum. Efter bäst före-datum skulle bakterienivåerna eventuellt kunna ha blivit höga. Livsmedelsverkets generella råd om att titta, lukta och smaka på mat för att bedöma om det är ok att äta efter bäst före-datum gäller därför inte för gravida och andra som tillhör riskgrupp för listeria.
Listeria tål höga salthalter och frysning men kan inte föröka sig i sur miljö, till exempel i ättiksinläggningar eller fruktjuicer. Den förökar sig inte heller i livsmedel som är torra, till exempel lufttorkad skinka eller hårdostar som har lagrats länge. Bakterien dör vid upphettning till minst 70 °C. Att äta mat som hettats upp till rykande het är alltså ett bra sätt att minska risken för listeria. Listeria
Kallrökta eller torkade korvar, som alltså inte är upphettade, kan också innehålla toxoplasma.
Frys (i minst tre dygn) kallrökt kött, kallrökta eller torkade korvar som kallrökt skinka, salami, kallrökt medvurst, prickig korv innan du äter dem. Om dessa ingår i en rätt som hettas upp till rykande het behöver de inte frysas först.
Kallrökta eller torkade korvar kan efter frysningen ätas under hela hållbarhetstiden fram till utgångsdatum. Det gäller både korvar som är färdigskivade och på bit.
Kött som är kallrökt kan innehålla parasiten toxoplasma, eftersom sådant kött inte hettas upp tillräckligt vid tillverkningen. Parasiten dör om maten hettas upp till 60–65 °C och vid frysning i minst tre dygn vid -18 °C. Läs mer om toxoplasma under rubriken "Kött", ovan.
Rökt medvurst har lägre pH-värde och är torrare än rökt skinka och kokt medvurst. Därför förökar sig inte listeria lika snabbt. Fram till utgångsdatum går de därför bra att äta. Däremot gäller inte Livsmedelsverkets generella råd om att titta, lukta och smaka på mat för att bedöma om den är okej att äta efter bäst före-datum för gravida och andra som tillhör någon riskgrupp för listeria.
Lufttorkad eller kallrökt skinka och annat torkat kött
Torkat och kallrökt kött kan innehålla toxoplasma. Vissa färdigskivade kallrökta produkter kan också innehålla listeria.
Frys (i minst tre dygn) torkat eller kallrökt kött, till exempel kallrökt skinka parmaskinka och bresaola, innan du äter det. Om köttet ingår i en rätt som hettas upp till rykande het behöver det inte frysas först.
Lufttorkat kött, både skivat och på bit, kan efter frysningen ätas under hela hållbarhetstiden fram till utgångsdatum.
Kallrökt kött, som är färdigskivat, går efter frysningen bra att äta inom en vecka. Om det är på bit kan det ätas under hela hållbarhetstiden fram till utgångsdatum.
Kött som är torkat kan innehålla parasiten toxoplasma, eftersom sådant kött inte hettas upp tillräckligt vid tillverkningen. Parasiten dör om maten hettas upp till 60–65 °C och vid frysning i minst tre dygn vid -18 °C. Läs mer om toxoplasma under rubriken "Kött", ovan.
Däremot är risken liten för att torkat, kött innehåller bakterien listeria. Det gäller även om köttet är skivat och vakuumförpackat. Anledningen är att listeriabakterien inte trivs i torra miljöer och då kan den inte föröka sig.
Lever och leverpastej
Lever innehåller mycket A-vitamin. Det gäller både lever från nöt, gris, kyckling och gås. A-vitamin är nödvändigt, men höga doser kan skada barnet i magen.
Undvik lever, leverrätter och fiskleverolja.
Leverpastej innehåller inte så mycket lever, så det kan du gärna äta. Det är en bra järnkälla.
Opastöriserad mjölk
Opastöriserad mjölk kan innehålla skadliga bakterier, bland annat listeria.
Drick inte opastöriserad mjölk.
Rådet att inte dricka opastöriserad mjölk gäller alla, inte bara gravida. Opastöriserad mjölk
Ost
De flesta vanliga ostar går bra att äta, men det finns några sorter som kan innehålla listeriabakterier.
De här ostarna går bra att äta
Alla hyvelbara ostar, till exempel hushållsost, parmesan, gruyère, manchego, emmentaler. Det gäller även färdigskivad hårdost.
I hyvelbar ost kan listeria inte föröka sig eftersom osten är för torr, det vill säga innehåller för lite vatten. Därför går det bra att äta hårdost oavsett om den är gjord på pastöriserad eller opastöriserad mjölk. Listeria
Smältost/mjukost på tub eller i ask som räkost, skinkost och ädelost i tub.
Halloumi, mozzarella, salladsost och fetaost som är färdigförpackad eller fetaost i lösvikt som är pastöriserad.
Färskostar i ask som cream cheese, ricotta, mascarpone, paneer och labneh.
Dessa ostar är säkra eftersom de antingen tillverkas av pastöriserad mjölk eller att ostmassan upphettas under tillverkningen så att listeriabakterien dör. Fetaost har för lågt pH-värde för att listeria ska kunna föröka sig. Listeria
Undvik de här ostarna
Färskostar gjorda på opastöriserad mjölk.
Mögel- och kittostar, till exempel brie, gorgonzola, chèvre, vacherol och taleggio.
Detta gäller även om de är gjorda på pastöriserad mjölk.
Listeriabakterien kan finnas i opastöriserad mjölk och i vissa ostar gjorda på opastöriserad mjölk, till exempel vissa färskostar. Sådana färskostar är ovanliga i svenska butiker. Även vissa ostar gjorda på pastöriserad mjölk kan innehålla listeria. Det beror på att osten kan förorenas av listeria under tillverkningen. Ju surare eller torrare, hårdare ost, desto sämre förökar sig listeria. Därför är hårdostar säkra även om de är gjorda på opastöriserad mjölk.
Ju blötare, mjukare och mindre sur ost, desto lättare förökar sig listeria. Mögel- och kittostar är mjuka, blöta ostar med ett neutralt pH-värde. Det gör att listeria kan föröka sig ganska snabbt i dessa ostar om de förorenas med bakterien. Det gäller oavsett om de är gjorda på pastöriserad eller opastöriserad mjölk. Listeria
Saknar du smaken av ostarna du bör undvika? Ost i en maträtt som är genomvärmd och rykande het (minst 70 grader) är säker att äta.
Rooibos och örtteer
Många dricker rooibos, kamomillte eller andra kvällsteer eftersom de inte innehåller koffein. Men det saknas tillräcklig kunskap för att kunna avgöra om de är säkra att dricka under graviditeten. Livsmedelsverket rekommenderar därför att gravida är försiktiga med att dricka rooibos, örtteer och olika avkok.
Sallader, smörgåsar och röror
Vissa kalla sallader, smörgåsar och röror kan innehålla listeriabakterien.
Undvik kalla förpackade blandade sallader, smörgåsar och röror som innehåller rökt eller gravad fisk, mögelost, kittost eller chark.
Mer information om listeria i fisk, ostar och köttpålägg finns under respektive rubrik ovan. Listeria
Viltkött
Viltkött kan innehåll höga halter bly, om blyammunition använts vid jakten. Bly kan påverka utvecklingen av barns nervsystem.
Viltkött som har skottrensats på rätt sätt går bra att äta. Om du inte vet om köttet är skottrensat på rätt sätt:
Delar som stek och filé från sådant viltkött går bra att äta. Sådana styckdelar kommer sällan från områden nära sårkanalen. Undvik att äta produkter som färs, skav, korv och grytbitar, eftersom kött i denna typ av produkter oftare kan komma från områden nära sårkanalen.
Viltkött från djur som skjutits med annan ammunition än bly, till exempel koppar, går bra att äta. Jakt - om bly i viltkött
Viltkött kan också innehålla parasiten toxoplasma och bör därför stekas till minst rosa färg. Läs mer om det under rubriken Kött högre upp på sidan.
På livsmedelsverket.se använder vi kakor (cookies) för att göra din upplevelse på vår webbplats så bra som möjligt. En kaka är en liten textfil som skapas och lagras på den enhet du använder för att besöka vår webbplats, som till exempel en dator eller en mobiltelefon.
Vi använder kakor för att:
Förenkla ditt besök på livsmedelsverket.se.
Sidan ska fungera så bra som möjligt ur användar- och tillgänglighetsperspektiv.
Samla information om hur besökare använder webbplatsen för att förbättra innehållet.
Om det är okej kan du klicka på Acceptera allt. Du kan också välja bort kakor som inte är nödvändiga för att kunna använda webbplatsen. Det gör du genom att klicka på Anpassa. Du kan ändra ditt beslut när som helst. Du kan också läsa mer om hur vi använder kakor i vår cookie policy.
Anpassa inställningar
Om kakor
På livsmedelsverket.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Du kan välja att acceptera alla kakor, eller välja bort kakor som inte är nödvändiga för att kunna använda webbplatsen. Du kan ändra ditt val när som helst.
Enligt lag ska du få information om att webbplatsen använder kakor och vad dessa används till. Du ska även informeras om hur du kan välja bort kakor. Läs mer om våra olika kakor nedan.
Om kakor (cookies)
En kaka är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Det finns två typer av kakor.
Den ena typen är en så kallad permanent cookie. Den sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen. En sådan kaka används till exempel för att komma ihåg vilken typ av cookie-godkännande du har gjort.
Den andra typen kallas sessionscookie. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här kakan temporärt i din dators minne, exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionskakor försvinner när du stänger in webbläsare.
Ställ in din webbläsare
Om du inte vill acceptera cookies kan din webbläsare ställas in så att du automatiskt nekar till lagring av cookies eller informeras varje gång en webbplats begär att få lagra en cookie. Genom webbläsaren kan också tidigare lagrade cookies raderas. Se din webbläsares hjälpsidor för mer information.
Mer information
Post- och telestyrelsen, som är tillsynsmyndighet på området, lämnar ytterligare information om cookies på sin webbplats.
Kakor på Livsmedelsverkets webbplats
På Livsmedelsverkets webbplats används följande kakor.
Namn: ASP.NET_SessionId
Typ: Session cookie
Domän: www.livsmedelsverket.se (förstapart)
Data: Ett 120-bitars slumptal representerat som en 20 tecken lång sträng.
Användning: Används för att identifiera en session mellan klient och server.
Tid: Förfaller när webbläsaren stängs
Klassificering: Nödvändig
Namn: .EPiServerLogin
Typ: Session cookie
Domän: www.livsmedelsverket.se (förstapart)
Data: Krypterad autentiseringsbiljett
Användning: Används av ASP.NET för att avgöra om användaren som begär att få se en sida är autentiserad.
Tid: Förfaller när webbläsaren stängs
Klassificering: Nödvändig
Namn: .ASPXROLES
Typ: Session cookie
Domän: www.livsmedelsverket.se (förstapart)
Data: Krypterad sträng med gruppinformation
Användning: Används för att lagra vilka grupper en användare är med i.
Tid: Förfaller när webbläsaren stängs
Klassificering: Nödvändig
Namn: ConsentCookie
Typ: Permanent cookie
Domän: www.livsmedelsverket.se (förstapart)
Data: Sträng
Användning: Används för att spara besökarens inställningar för kakor.
Tid: 365 dagar.
Klassificering: Nödvändig
Namn: __RequestVerificationToken
Typ: Session cookie
Domän: www.livsmedelsverket.se (förstapart)
Data: Sträng
Användning: Denna kaka sätts av ASP.NET och är nödvändig för sidans säkerhet, för att skydda användare och webbplatsen mot angrepp. Denna kaka sparas inte och försvinner när du stänger ner webbläsaren.
Tid: Förfaller när webbläsaren stängs.
Klassificering: Nödvändig
Namn: .EPiForm_VisitorIdentifier
Typ: Permanent cookie
Domän: www.livsmedelsverket.se (förstapart)
Data: Sträng
Användning: Denna kaka sätts i Episerver Form vid ett besök på en sida med formulär och är nödvändig för att formulärfunktionen ska fungera. Kakan identifierar den webbläsare som interagerar med applikationen.
Tid: 90 dagar.
Klassificering: Nödvändig
Namn: .EPiForm_BID
Typ: Permanent cookie
Domän: www.livsmedelsverket.se (förstapart)
Data: Sträng
Användning: Denna kaka sätts i Episerver Form för att följa upp hur en besökare på webbplatsen använder formuläret. Kakan används för att spara ett slumpmässigt webbläsar-ID.
Tid: 90 dagar.
Klassificering: Nödvändig
Namn: API_SETTINGS_V2
Typ: Local Storage
Domän: Text Help (Tredjepart)
Data: Sträng
Användning: Sätts av Text Help för att möjliggöra funktioner för talande webb, ett tillägg för tillgänglighet och lässtöd för användare.
Tid: Tillsvidare.
Klassificering: Nödvändig
Namn: TH_TOOLBAR_SETTINGS
Typ: Local Storage
Domän: Text Help (Tredjepart)
Data: Sträng
Användning: Sätts av Text Help för att möjliggöra funktioner för talande webb, ett tillägg för tillgänglighet och lässtöd för användare.
Tid: Tillsvidare.
Klassificering: Nödvändig
Namn: audioalert
Typ: Local Storage
Domän: Text Help (Tredjepart)
Data: Sträng
Användning: Sätts av Text Help för att möjliggöra funktioner för talande webb, ett tillägg för tillgänglighet och lässtöd för användare.
Tid: Tillsvidare.
Klassificering: Nödvändig
Namn: respondentId
Typ: Permanent cookie
Domän: e-space.se (Tredjepart)
Data: Sträng
Användning: Sätts av e-space för att identifiera om du svarat på användarenkäten om Livsmedelsverkets webbplats tidigare. Informationen som sparas kan inte kopplas till en enskild användare.
Tid: 365 dagar.
Klassificering: Statistik
Namn: espace
Typ: Local Storage
Domän: e-space.se (Tredjepart)
Data: Sträng
Användning: Sätts av e-space för att identifiera vilka sidor som besökts och hur lång tid besökaren spenderat på webbplatsen. Informationen som sparas kan inte kopplas till en enskild användare.
Tid: Tillsvidare.
Klassificering: Statistik
Namn: _pk_id*
Typ: Permanent cookie
Domän: e-space.se (Tredjepart)
Data: Sträng
Användning: Sätts av e-space när en användarenkät visas. Den innehåller ett unikt slumpmässigt skapat användar-ID.
Tid: 13 månader.
Klassificering: Statistik
Namn: _pk_ref*
Typ: Permanent cookie
Domän: http://livsmedelsverket.se samt vid enkätundersökning http://e-space.se (Tredjepart)
Data: Sträng
Användning: Sätts av Matomo och innehåller tillskrivningsinformation om hänvisning till webbplatsen.
Tid: 6 månader.
Klassificering: Statistik
Namn: _pk_ses*
Typ: Session cookie
Domän: e-space.se (Tredjepart)
Data: Sträng
Användning: Sätts av e-space när en användarenkät visas. Den innehåller tillskrivningsinformation om hänvisning till webbplatsen.
Tid: Förfaller när webbläsaren stängs.
Klassificering: Statistik
Namn: cc_cookie_accept_livs_se
Typ: Permanent cookie
Domän: www.livsmedelsverket.se (första part)
Data: Sträng
Användning: Från oktober 2021 sätts inte längre denna cookie, men har tidigare används för att se om en besökare godkänt användande av cookies.
Tid: Cookien förfaller efter ett år från det att den sattes eller senast uppdaterades.
Klassificering: Nödvändig
Namn: cc_cookie_decline_livs_se_local
Typ: Session cookie
Domän: www.livsmedelsverket.se (första part)
Data: Sträng
Användning: Från oktober 2021 sätts inte längre denna cookie, men har tidigare används för att se om en besökare godkänt användande av cookies.