Vid födseln finns det ungefär en miljon ägganlag i äggstockarna. Någon gång i puberteten börjar äggen mogna och den första ägglossningen sker. Två veckor efter ägglossningen kommer första mensen.

Så fungerar ägglossningen

Efter mensen ökar produktionen av hormon i hypofysen. Hormonet påverkar äggstockarna och gör att ägget mognar inne i sin blåsa i äggstocken. I äggblåsan bildas östrogent hormon.

När äggblåsan brister lossnar ägget. Äggblåsan omvandlas till en gulkropp. Gulkroppen tillverkar hormoner. Det viktigaste hormonet är progesteron som är ett gulkroppshormon. Det får slemhinnan i livmodern att förbereda sig för att ta emot det befruktade ägget.

Ett moget ägg lossnar från äggstocken och glider ner i äggledaren där det kan bli befruktat av spermier. En del känner inte av ägglossningen alls medan andra kan få lite ont eller känna ett obehag nertill i magen. Vid ägglossning brukar slidsekretet vara genomskinligt, segt och trådaktigt. Ibland kommer en liten blödning. Slidsekret kan också kallas flytning.

Slemhinnan stöts ut om ägget inte blivit befruktat

Om inget ägg har blivit befruktat och fastnat i slemhinnan behövs inte gulkroppen längre. Då skrumpnar den och mängden gulkroppshormon sjunker. Det är signalen som får slemhinnan att skrumpna ihop och stötas ut som en blödning, en mens.

Så länge du har mens varje månad är det möjligt att bli gravid och få barn.

Alla blöder olika mycket

Hur mycket blod som kommer skiljer sig från person till person. De flesta blöder mindre än en halv deciliter på hela mensen.

Om du använder p-ring, p-plåster eller p-piller som innehåller både östrogen och gestagen kan du med hjälp av dessa skjuta upp din blödning. Att skjuta upp blödning på detta sätt är ofarligt. Kontakta en barnmorska, gynekolog eller läkare på vårdcentralen för mer information.

Det går också att ta tabletter med gulkroppshormon för att skjuta på blödningen. Prata med en barnmorska, gynekolog eller läkare om hur du ska göra. De kan skriva ut tabletter som du kan använda.

Det finns olika typer av mensskydd. Mensskydd finns i olika storlekar så att du kan anpassa dem efter hur mycket du blöder och vilket skydd som passar dig bäst.

De mensskydd som finns är trosskydd, binda, tampong och menskopp Det finns även särskilda underbyxor med insydda tygbindor i olika storlekar. De brukar kallas för menstrosor. Menstrosor kan tvättas och återanvändas flera gånger.

Trosskydd, binda och tampong finns att köpa i de flesta mataffärer, kiosker och servicebutiker. De finns också på apotek och i automater på till exempel restauranger, barer och tågstationer. Menskopp finns att köpa på nätet, apotek och i en del mataffärer.

Du kan läsa mer om de olika skydden på umo.se

Träna och bada med mensskydd

Det går bra att träna med alla slags mensskydd.

Det går bra att bada med tampong och menskopp. Det finns också speciella menstrosor för bad. Du behöver inte skölja ur badtrosorna, tömma menskoppen eller byta tampong efter varje gång du har badat, om du till exempel är på stranden. Men byt tampong eller skölj ur menskoppen eller badtrosorna när du har badat klart. 

Du ska inte bada med binda, trosskydd eller mentrosa eftersom de sitter utanför kroppen och blir blöta. 

Ha sex med mensskydd

Du kan ha smeksex eller munsex med tampongen eller menskoppen kvar i slidan. Men ta ut tampongen eller menskoppen om du ska föra in något i slidan. 

Att tänka på om du har spiral och vill använda menskopp

Om du använder menskopp måste du se till att spiralens trådar inte hamnar mellan menskopp och slidvägg. Om trådarna ligger mellan koppen och väggen kan det leda till att du drar ut spiralen när du drar ut menskoppen. Du kan dubbelkolla detta efter att du har satt in din menskopp genom att känna med fingret runt kanten och se till att du inte känner trådarna.

Innan du tar ut menskoppen behöver du släppa på det så kallade vacuumet som ofta bildats. Kläm på menskoppens nedre del eller tryck med ett finger på sidan av menskoppen. Då kommer det in luft och vacuumet släpper. Vakuumet kan inte påverka spiralens läge.

De besvär du kan få när du har mens kan variera från en gång till en annan, både vilka besvär du får och hur svåra de är. Många av besvären kan du behandla själv, om det behövs.

Rikliga blödningar

Tecken på att du blöder för mycket kan vara ett eller flera av följande:

• du blöder i mer än 7 dagar
• det kommer klumpar i din blödning
• du blöder igenom dina skydd eller måste använda dubbla skydd eller om du blöder igenom på nätterna.

Du bör söka hjälp hos en gynekolog om du blöder för mycket. Då kan du få hjälp med tabletter som gör att du blöder mindre.

Läs mer om rikliga blödningar.

Mensvärk

En del får endast lite värk medan andra får väldigt ont. Du kan behöva behandling som minskar eller tar bort din mens om receptfria smärtstillande läkemedel inte hjälper mot din mensvärk.

Har du så svår värk att du inte kan leva ditt vanliga vardagsliv kan det vara endometrios och det är då viktigt att du söker hjälp.

Läs mer om mensvärk.

Oregelbunden mens eller utebliven mens

Oregelbunden mens är när mensen inte kommer regelbundet. En försenad mens behöver inte betyda att det är någonting som är fel. En del har alltid mer eller mindre oregelbunden mens.

Läs mer om oregelbunden mens eller utebliven mens.

PMS – premenstruella spänningar

En del kan känna att brösten och magen svullnar och att humöret påverkas negativt före menstruationen. Det kan vara under några dagar eller upp till två veckor före mensen. Det kallas PMS eller premenstruella spänningar. Det finns behandlingar att få om ditt liv påverkas negativt av detta.

Läs mer om PMS eller premenstruella spänningar.

Du kan behöva göra en gynekologisk undersökning

Ibland kan du behöva göra en gynekologisk undersökning för att få reda på varför du har besvär med din mens. Gynekologen undersöker då din livmoder och dina äggstockar med ultraljud.

Du kan också behöva lämna en del prover för att en läkare ska kunna bedöma om du har en infektion, till exempel klamydia, eller en hormonell obalans. Om du har riklig mens kontrolleras även ditt blodvärde för att se om du har blodbrist.

Vissa upplever ett psykiskt obehag av att ha mens. Det kan ibland bero på att du inte känner att din kropp stämmer med din könsidentitet, och att mensen förstärker den känslan. Att känna att ens kropp inte stämmer med ens könsidentitet kallas för könsdysfori.

Läs mer om könsdysfori.

Du kan opereras när du har mens. Det är vanligt att mensen blir försenad av fysisk eller psykisk stress i samband med operationen.

Det är bra om du informerar personalen som tar hand om dig att du har mens när du blir opererad. Du bör undvika att använda tampong, eftersom du lätt kan glömma bort den när du är sövd och trött efter operationen.

I en kvarglömd tampong växer bakterierna snabbt, och detta kan i värsta fall leda till en svår bakterieinfektion. En binda är mycket bättre och den är lätt för personalen på avdelningen att byta vid behov.