En utredning om ofrivillig barnlöshet kan visa om du har problem med ägglossningen. Kanske har du oregelbunden ägglossning eller ingen ägglossning alls. Då kan stimulerad ägglossning hjälpa.

Stimuleringen kan gå till på olika sätt.

Det vanligaste är att du får ta tabletter. Tabletterna ska stimulera dina egna hormoner som sedan stimulerar äggstockarna. Du tar läkemedlet i fem dagar. Efter ungefär tio dagar gör läkaren en undersökning med ultraljud för att avgöra effekten av behandlingen. Om äggblåsorna har vuxit syns de på ultraljudet.  

Du kan få sprutor med hormoner om tabletterna inte fungerar. Sprutorna ska tas varje dag i ungefär två veckor. Du behöver inte komma in till kliniken, utan kan ta dem själv. Vårdpersonalen visar dig hur du ska göra. Det är vanligt att ta sprutorna i magen eller låret. Det verksamma ämnet i sprutorna är ett hormon som kallas FSH. FSH är en förkortning av follikelstimulerande hormon.

Ultraljudsundersökning

Läkaren kan se hur äggblåsorna växer i äggstockarna med hjälp av ultraljud. Det gäller både om du behandlas med tabletter eller sprutor. Ultraljudet är ett så kallat vaginalt ultraljud.

Du får ta av dig kläderna på underkroppen. Sedan får du ligga i en gynstol, en speciell brits med benstöd.

Läkaren trär en kondom över en smal stav som sitter på en tunn böjlig slang. Sedan smörjer läkaren en gelé på kondomen och för in ultraljudsgivaren i den yttersta delen av slidan.

Det kan kännas ovant, men gör inte ont.

När ägget ska lossna

Behandlingen med tabletter kan stimulera äggen så att de mognar och lossnar. Men ibland behöver ägglossningen styras mer exakt. Då kan du få ta en spruta som ska göra så att ägget lossnar. Du tar sprutan ungefär 30 till 35 timmar före slidsamlag eller insemination.

När du har problem med ägglossningen är chansen liten att spermierna ska lyckas befrukta ett ägg. Genom att stimulera ägglossningen vet du bättre när du har ägglossning. Det blir då lättare att veta när du bör ha slidsamlag eller göra insemination.

En del kan få biverkningar av behandlingen. Du kan få huvudvärk, må illa eller få svullen mage. Några kan även märka att humöret påverkas.

När det bildas för många ägg

Det bör inte bildas fler än två mogna äggblåsor när du får behandlingen. Därför kontrollerar läkaren antalet äggblåsor med ultraljud. Blir det för många äggblåsor kan du få avbryta behandlingen.

Svår överstimulering

Det kan hända att det bildas för många äggblåsor, men det är ovanligt. Det kallas för överstimulering.

Mage kan svullna upp vid svår överstimulering. Det beror på att äggstockarna blir stora och det samlas vätska i magen.

Man kan få tungt att andas om vätskan i magen trycker mot lungorna. I så fall kan man bli inlagd på sjukhus några dagar. Där får man behandling. Efter en till två veckor brukar magen vara som vanligt. När man mår bra igen kan man börja en ny behandling.

Du kan leva som vanligt under behandlingen.

Men det är vanligt att behandlingen ändå påverkar livet. Det kan till exempel vara pressande att behöva ha slidsamlag vid en särskild tidpunkt.

Hur många behandlingar du får varierar mellan olika regioner. En del kan få prova med IVF-behandling, om inte den stimulerade ägglossningen ger resultat.

Du kan kontakta en privat klinik om du vill fortsätta med ännu fler försök. Men då måste du bekosta hela behandlingen själv.

Väntetiderna för stimulerad ägglossning kan vara olika långa på olika kliniker.

Enligt patientlagen får du söka öppen specialistvård var du vill i landet. Om du söker hjälp i en annan region står du i samma kö som de som hör till den regionen. Resor får du betala själv.

Vårdgarantin gäller bara i den region där du är folkbokförd.

På regionens kliniker betalar du en patientavgift för dina undersökningar och behandlingar. Avgiftens storlek kan variera mellan olika regioner. Både behandlingar och läkemedel omfattas av högkostnadsskyddet.

På en privat klinik får du betala hela kostnaden själv. Hur mycket det kostar beror på typen av behandling och vilken klinik du behandlas på.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.