Sök vård när ni själva har försökt få till en graviditet under minst ett år.

Sök vård tidigare om ni vet att en graviditet kan vara svår att få till utan hjälp. Det kan till exempel vara om ett eller flera av följande påståenden stämmer in:

• Du som vill bli gravid är över 35 år gammal.
• Du som vill bli gravid har mens sällan eller inte alls.
• Orsaken till barnlösheten är att du som vill bli gravid har PCOS eller endometrios.
• Du som vill bli gravid har opererats i magen och det blev komplikationer.
• Någon av er har haft en tumörsjukdom och behandlats med cytostatika.

Kontakta en gynekologisk mottagning, en kvinnoklinik eller en infertilitetsklinik på ett sjukhus för att få en barnlöshetsutredning eller behandling.

Det går också bra att söka hjälp på en vårdcentral, där en läkare kan remittera vidare till lämplig specialist.

Enligt patientlagen kan du söka vård på vilken öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Om du söker hjälp i en annan region står du i samma kö som de som hör till den regionen. Resor får du betala själv.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Vårdgarantin gäller bara i den region där du är folkbokförd.

Ni kan alltid ringa telefon 1177 för att få sjukvårdsrådgivning om var ni kan söka hjälp.

Fertilitet betyder förmåga att fortplanta sig. Att kunna få barn kallas för att vara fertil. Fertiliteten kan påverkas av flera saker. 

Här kan du läsa mer om hur befruktningen går till.

Det här kan vara anledningar till att befruktningen inte lyckas:

• Hos ungefär en tredjedel beror barnlösheten på spermierna.
• Hos en tredjedel beror barnlösheten på livmodern eller äggen.
• Hos en tredjedel beror barnlösheten på en kombination av olika saker, eller så hittar läkaren ingen förklaring.

Det finns undersökningar som kan ta reda på orsaker.

Barnlöshet kan bero på spermierna. De kanske inte fungerar som de ska, är för få eller så finns det inte några spermier alls i sädesvätskan.

Oftast vet man inte varför det är så. Men det kan bero på en eller flera av följande saker:

• Du har haft en infektion i bitestikeln, till exempel gonorré eller klamydia.
• Du har opererats för exempelvis pungåderbråck.
• Du har testiklar som inte har kommit ner i pungen.
• Du har påverkats av strålning eller cytostatika vid tidigare behandling för cancer eller andra sjukdomar.
• Testikelfunktionen har påverkats av anabola steroider.
• Du har ett medfött tillstånd som till exempel Klinefelters syndrom.

Spermier och ålder

Spermier börjar produceras i puberteten. Sedan bildas det nya spermier hela livet. När du blir äldre kan du ha sämre spermier, men det behöver inte vara så.

Ibland beror barnlösheten på problem med ägglossning eller förändringar i äggledare eller livmoder. Det kan bero på en eller flera av följande punkter:

• Utebliven ägglossning, till exempel vid PCOS.
• Äggledarna fungerar sämre efter en infektion som klamydia eller gonorré.
• Du har endometrios.
• Du har påverkats av strålning eller cytostatika vid behandling för cancer eller andra sjukdomar.
• Du tar läkemedel som påverkar din menscykel, till exempel anabola steroider, testosteron eller gulkroppshormon.
• Du har polyper eller muskelknutor i livmodern eller livmoderhalsen.
• Ägglossningen kan påverkas av hur mycket du väger. Du kan ha undervikt eller kraftig övervikt.
• Du har ett medfött tillstånd som till exempel Turners syndrom.

Äggens kvalitet försämras med åldern

Du är endast fertil under en viss period av livet. Först måste du ha fått mens. Då är du könsmogen och kan bli gravid.

När du blir äldre minskar förmågan att få barn. Från 35 år sjunker fertiliteten kraftigt. Efter 40–42 år blir det oftast mycket svårt att bli gravid.

Men fertiliteten är individuell. Vissa kan bli gravida utan svårighet i 40-årsåldern, andra kan ha svårt redan i 25-årsåldern. Efter klimakteriet går det inte alls att få biologiska barn. Då har ägglossningarna upphört.

Vissa läkemedel kan påverka

Vissa läkemedel kan tillfälligt påverka ägglossningen. Det gäller till exempel antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, NSAID. De kallas också cox-hämmare. I denna grupp av läkemedel ingår olika verksamma ämnen, till exempel ibuprofen, naproxen, nabumeton och acetylsalicylsyra. Prata med en läkare för att få råd om du regelbundet tar dessa läkemedel och samtidigt försöker bli gravid.

Folsyra

Folsyra påverkar inte chansen att få till en graviditet. Men det är ändå bra att ta extra folsyra när du vill bli gravid. Folsyra är en sorts B-vitamin som ökar chanserna för att fostret utvecklas som det ska under de första veckorna av graviditeten.

Brist på folsyra kan orsaka missbildningar som exempelvis ryggmärgsbråck hos fostret. Ibland får man i sig för lite folsyra genom maten. Därför rekommenderas extra folsyra när du vill bli gravid. Du kan köpa folsyra receptfritt på ett apotek.

Ibland hittar läkarna ingen förklaring till barnlösheten. Undersökningar och prover kan inte visa något problem. Det kallas för oförklarad barnlöshet.

Det kallas för primär infertilitet när du aldrig har fött barn eller varit gravid. Det finns också något som kallas för sekundär barnlöshet. Då har man fått till en graviditet tidigare, men inte lyckats igen.

Livsstilen kan påverka både spermier och ägg. Du kan öka dina chanser till fertilitet om du har en hälsosam livsstil. Här är exempel på vad som menas med en hälsosam livsstil:

• Undvik alkohol, tobak och andra droger.
• Ha en lagom vikt. Det är inte bra att ha övervikt eller undervikt.
• Ät en varierad kost och ät hälsosamt.
• Träna och rör på dig.

Påverkar stress förmågan att få barn?

Det är svårt att veta om stress kan påverka fertiliteten. En del studier hittar inget samband mellan stress och barnlöshet. Enligt andra studier kan stress göra att en del får svårare att få till en graviditet. 

En utredning kan ibland förklara barnlösheten. Utredningen kan ta några månader, men det är olika vid olika kliniker. I en utredning ingår flera olika prover och tester.

För att få utredning och behandling genom regionen behöver de som vill bli föräldrar vara skrivna på samma adress. Det går även att få utredning och behandling om du som vill gravid är ensamstående.

Spermaprov

Med ett spermaprov går det att se om det finns några spermier. Det går också att se hur mycket spermier det finns och hur de rör sig. 

Sperman ska vara färsk vid provtillfället. På kliniken brukar det finnas särskilda rum där det går att onanera. Det går också bra att onanera hemma om du kan transportera sperman till kliniken inom en viss tid. Du får en burk att ha sperman i. Sedan måste sperman hållas kroppvarm, till exempel kan du ha burken i armhålan. Du bör ha sperman på kliniken inom ungefär en timme efter utlösningen.

Du kan få lämna ett prov till om det visar att spermierna är få eller rör sig dåligt. Det är troligt att det är spermierna som är orsaken till barnlösheten om även det andra provet visar samma resultat som det första.

Test av ägg och livmoder

En utredning kan också visa om äggstockar, ägglossning, äggledare och livmoder fungerar som de ska.

Det finns flera tester och undersökningar som kan visa detta:

• För att testa om du har ägglossning kan du använda så kallade LH-stickor. LH är ett hormon som utsöndras i kroppen ungefär ett och ett halvt dygn före ägglossning. LH-hormon finns då i kisset under ett dygn eller två. När du kissar på stickan går det att avläsa om hormonet finns i kroppen. Du gör testet själv hemma.
• Ett annat sätt att mäta om du har ägglossning är att mäta kroppens temperatur varje morgon. Vid ägglossning får du något högre temperatur. Du tar tempen själv hemma.
• Du kan också få lämna ett blodprov som visar om du haft ägglossning. Det lämnar du en vecka innan mensen, om du har regelbunden mens.
• En läkare kan göra ett vaginalt ultraljud där hen undersöker äggstockarna och livmodern. Läkaren tittar om äggledarna är öppna eller stängda. För att kunna se det spolar hen in kontrastvätska i livmodern och äggledarna. Det kan spänna lite när läkaren spolar in kontrastvätskan. En del tycker att det känns ungefär som mensvärk. Du kan få smärtstillande tabletter om du behöver.
• Du får också lämna ett blodprov som ska visa om vissa hormoner fungerar som de ska. Du lämnar provet under de första tre eller fyra dagarna efter mens, om du har regelbunden mens. Du som inte har regelbunden mens kan lämna prov när som helst.

Det kan hända att läkaren behöver göra en titthålsoperation för att undersöka vad barnlösheten kan bero på, men det är ovanligt.

När utredningen är klar

När alla tester är gjorda och utredningen är klar kan ni och läkaren diskutera vilken behandling som kan passa bäst.

Ibland bedömer läkaren att chansen att få till en graviditet är god och att ni inte behöver någon behandling, utan får försöka själva lite till. Ibland kan läkaren konstatera att det inte finns några ägg eller spermier. Då kan det bli aktuellt med donation.

Det här är behandlingar som kan hjälpa för att få till en graviditet:

• stimulerad ägglossning
• insemination med spermier, egna eller donerade
• IVF, provrörsbefruktning
• operation.

Vilken behandling som passar bäst beror på orsaken till barnlösheten. Ibland kan det behövas flera olika behandlingar.

Om din livsstil gör att du har svårt att bli gravid kan behandlingen gå ut på att du ska ändra vanor. Det kan innebära att du ska sluta röka eller öka eller minska i vikt.

Stimulering till ägglossning

Det finns flera behandlingar som kan stimulera äggstockarna till ägglossning, om ägglossningen är oregelbunden. Det brukar vara en enkel behandling där du får ta hormoner i tablettform.

Insemination

Insemination hjälper spermierna in i livmodern. Spermierna behöver då inte simma så långt.

Insemination kan vara en passande behandling om ett eller flera av följande påståenden stämmer in:

• De egna spermierna är få till antalet eller rör sig dåligt.
• Du som vill bli gravid har tidigare opererat livmoderhalsen.
• Donerad sperma ska användas.

Det finns också andra tillfällen då insemination kan passa. För att behandlingen ska fungera måste äggledaren vara bra. Du kan få behandlingen på en fertilitetsklinik.

Vid insemination använder läkaren en tunn plastslang för att placera sperman direkt i livmodern.

Det är viktigt att inseminationen görs vid rätt tidpunkt. Den ska göras strax före eller samtidigt som en ägglossning. En del behöver behandling för att stimulera ägglossningen. En del behöver få spermier från en donator.

Provrörsbefruktning, IVF

Den mest avancerade behandlingen är IVF, eller provrörsbefruktning. Många som är ofrivilligt barnlösa kan behandlas med IVF.

Donation med ägg eller spermier

Det går att få donerade ägg eller spermier om ens egna inte fungerar.

Operation

En del som vill bli gravida kan bli opererade. Det är vanligast med titthålsoperationer.

Operation kanske kan hjälpa om ett eller flera av följande påståenden stämmer in på dig:

• Du har polyper eller muskelknutor i livmodern.
• Du har vätskefyllda äggledare.
• Du har sammanväxningar kring äggledarna.
• Du har endometrios med cystor som påverkar äggstockarna.

Väntetiderna för behandling är olika. En del regioner har beslutat att behandlingarna ska ingå i vårdgarantin och då är väntetiden tre månader.

I regioner där behandling inte omfattas av vårdgarantin kan väntetiden vara längre. Även privatkliniker kan ha väntetid och avgifterna är dyrare. Det är oftast längre väntetider om ni behöver donerade ägg eller spermier.

På regionernas kliniker betalar du en patientavgift för undersökningar och behandlingar. Avgiftens storlek kan variera mellan olika regioner. Behandlingarna omfattas av högkostnadsskyddet.

På en privat klinik får du betala hela kostnaden själv. Hur mycket det kostar beror på typen av behandling. Det kan också variera mellan olika kliniker.

Det är vanligt att barnlöshet skapar känslor av sorg och frustration. Det kan vara svårt att förstå sig på sina känslor. För en del leder barnlösheten till en kris.

Det är vanligt att allt känns bättre efter att man kontaktat vården för att få hjälp. Sedan kan det ta tid med utredningar och behandlingar. Behandlingarna kanske inte går som ni hoppas. Det finns inget säkert svar på om ni kommer att få en graviditet eller inte. Det ger en osäkerhet.

Det är också vanligt att barnlösheten påverkar sexlivet negativt. Det är lätt att blanda ihop sex med barnlösheten. Sex kan förknippas med krav och prestation. Då är det lätt att tappa lusten.

Det kan hjälpa att prata

En del vill prata, andra behåller tankar och känslor inom sig. Ofta hjälper det om ni vågar prata med varandra.

Det kan också kännas bra att få prata med någon inom vården. De är vana vid att prata om de känslorna som kan komma vid barnlöshet. De flesta fertilitetskliniker har kuratorer och erfaren personal som kan ge stöd.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.