Att det kommer ett syskon innebär att alla ska lära känna varandra och förstå hur familjen fungerar. Det är en omställning för både föräldrar och för barn som finns i familjen sedan tidigare. Det kan vara både utvecklande och utmanande att bli fler i familjen.

För de flesta barn är det positivt att få och ha syskon. Relationen med ett syskon är speciell genom att man delar uppväxt och lär känna varandra väl. Relationen utvecklas genom att syskonen är tillsammans, leker, får ta hänsyn till varandra och genom att de bråkar.

För att barnen ska få en bra relation behöver varje barn känna trygghet och få uppmärksamhet från dig som förälder.

För dig som förälder

Du kan ha många funderingar när du får fler barn, både kring det praktiska och det känslomässiga. Det kan vara allt från hur ni ska få plats och hur det påverkar ekonomin, till funderingar om hur barnen ska komma överens och hur det påverkar hur mycket tid du får för varje barn.

Här kan du läsa om att bli förälder, och få råd kring det nya.

Här är några exempel på hur du kan förbereda barnet:

• Se till att det är du som förälder som berättar att barnet ska få syskon.
• Prata om hur det kommer att bli. Utgå från barnets intresse och svara på hens frågor.
• Fråga barnet vad hen tycker och känner om att få syskon. Var beredd på olika reaktioner. Alla reaktioner är okej.
• Läs tillsammans böcker om att få syskon.
• Ändra rutiner i god tid innan. Det kan till exempel vara att barnet behöver byta rum, börja sova i egen säng eller liknande.
• Låt barnet vara delaktig i förberedelserna. Du kan till exempel låta barnet vara med och ordna syskonets säng eller leksakshylla.

Här är några råd som du kan följa under graviditeten:

• Låt barnet känna hur bebisen rör sig i magen.
• Titta på bilder från när barnet var liten och prata om den tiden.
• Träffa bebisar.
• Säg att barnet kommer att få vara med och ta hand om bebisen. Säg inte att barnet får en lekkompis. Det kommer att dröja.

Barn som adopteras är oftast ett år eller äldre. Du behöver förbereda barn som redan finns i familjen på att det inte är en bebis som kommer. Du kan bland annat behöva berätta att syskonet som kommer redan pratar men inte förstår det språk ni talar.

Visa bilder och berätta om syskonet om det är möjligt.

Om barnet som finns i familjen sedan tidigare också har adopterats kan hen kanske känna igen sig i syskonets bakgrundshistoria. Hen kan till exempel känna igen sig i att behöva nya föräldrar eller att ha bott på barnhem.

Om barnet som redan finns i familjen är född i familjen behöver du berätta om adoptionen. Prata om varför syskonet behöver en ny familj och varför hen inte kan växa upp i sin ursprungliga familj. Det kan väcka många tankar och funderingar kring varför syskonet har lämnats och övergivits. Du behöver förklara att du inte kommer att lämna bort något av barnen.

Stöd under tiden ni väntar på barnet

Barns tidsperspektiv är inte detsamma som vuxnas. Förbered inte barn för tidigt. Anpassa vad och när du berättar utifrån ålder på det barn som finns i familjen sedan tidigare.

Det är också svårt att veta hur lång adoptionsprocessen är. Inför hembesök kan det vara bra att prata med den person som gör medgivandeutredningen om hur du ska prata med barnet om vad som är på gång och om varför utredaren kommer på besök.

Inför resan till adoptionslandet

Det kan vara bra att planera för hur barnet som redan finns i familjen ska tas om hand på bästa sätt. Ett sätt kan vara att någon ytterligare nära vuxen som barnet känner följer med på resan, till exempel en mor- eller farförälder. Det kan vara många händelser i adoptionslandet som är jobbiga för barnet, till exempel domstolsprocesser.

Adoptionsorganisationerna har ofta information och kan ge stöd hur ni kan förbereda er på olika sätt. Det finns också grupper i sociala medier där du kan få stöd.

Det nya syskonet behöver närhet och trygghet, precis som barn som finns i familjen sedan tidigare.

Ta det lugnt och sänk kraven

Kontakten med dig som förälder är viktig, och för att barnen ska få vad de behöver kan det vara nödvändigt att sänka kraven och tänka på att allt inte kan fungera som vanligt.

Försök att hålla på de rutiner som barnen behöver. Men dra ner kraven på annat som att städa eller ta emot besök som inte är till hjälp.

En del barn behöver att det är sig likt, till exempel att gå till förskolan som vanligt. Andra barn mår bäst av att få vara hemma en tid för att vänja sig vid det nya.

Genom att vara tillsammans och göra saker ihop, kan alla delta och syskonen kan börja få kontakt.

Barn tycker om när alla deltar och är aktiva. Kontakten med dig som förälder är viktigast, men det är också bra att börja skapa en god kontakt mellan syskonen.

Gör inga större förändringar för barnet den första tiden. Vänta till exempel med att sluta med napp eller sluta med blöja.

Så kan barn reagera

Att få syskon är en stor förändring i barns liv, och alla reagerar på sitt sätt. De flesta barn tycker det är både positivt och negativt. Barnet kan vara glad och vilja vara med sitt syskon, kan känna sig utanför eller vara helt ointresserad av syskonet.  

Det finns flera saker som kan tyda på att barnet tycker det är svårt eller jobbigt. Hur barn visar att det är jobbigt kan skilja sig lite åt i olika åldrar. Barn kan till exempel bete som mer som ett yngre barn. Barn som är upp till fem-sex år kan vilja vara små igen och bli matad med nappflaska, bli buren eller prata med bebisröst.

Äldre barn kan till exempel söka närhet på det sätt som de gjorde när de var yngre, eller börja bråka mer för att få vara nära. Äldre barn kan också mer beskriva hur det känns.

Barn kan också säga att de vill lämna tillbaka syskonet.

Ibland märks reaktionen först efter några månader eller längre. Det kan bland annat bero på att barnet har ansträngt sig men inte längre orkar göra det, eller att det tar så lång tid att förstå allt det nya.

Så kan du hjälpa barnet

Det bästa du kan göra är att visa hänsyn för vad barnet känner och tycker. Men förklara och visa att alla behöver vänja sig vid det nya. Det är en omställning och det kan ta tid. Barnet klarar det mesta om hen får trygghet, kärlek och stöd.

Den första tiden tillsammans handlar mycket om nya rutiner och vanor. Här är några råd hur du kan göra:

• Är ni flera vuxna är det bra om ni kan hjälpas åt med barnen. Men dela inte upp er mer än nödvändigt.
• Låt barnet vara med. Skuffa inte undan barnet, utan be hen om hjälp. Barnet kan få enkla uppgifter såsom att hämta kläder, vara med och byta blöja, tvätta och mata med nappflaska. Hen kan också sitta med nära och själv äta när du matar syskonet.
• Låt barnet vara liten ibland, hjälp barnet att till exempel göra något som hen egentligen kan, om barnet vill.
• Be anhöriga och vänner att ge alla barn i familjen uppmärksamhet.
• Se till att barn som redan finns i familjen får närhet och uppmärksamhet. Ju bråkigare och ledsnare barnet är desto mer tid och närhet behöver du ge.
• Ge barnet egen tid, även med den förälder som är mest upptagen med syskonet. Det behöver vara en stund då ni två verkligen är tillsammans, utan bråk. Ni kan till exempel göra sådant som syskonet inte kan.
• Lyssna på barnet, vad hen berättar och visar på olika sätt. När ni leker tillsammans, och du följer vad barnet vill, kan du också få veta hur hen känner och tycker.

Här är några råd för hur du kan prata med barnet:

• Förklara att små barn behöver mycket tid. Att det var så även när barnet var liten.
• Säg att du längtar efter barnet och att det blir mer tid över till hen snart.
• Ett sätt att barnet får känna sig speciell är att berätta att hen kom först och hade dig eller er för sig själv ett tag.
• Berätta för barnet att hen kommer att kunna lära sitt syskon en massa saker.
• Berätta om fördelar som finns med att vara först.
• Prata med barnet och visa att det är okej att tycka att det är jobbigt med syskon, att det är okej att bli ledsen och svartsjuk.
• Säg inte "du som är så stor" för ofta. Den stora vill också vara liten ibland.

Om barn känner avundsjuka eller känner sig orättvist behandlade

Ibland kan barn känna sig orättvist behandlade eller bli avundsjuka på varandra. Det är vanligt och naturligt. De vill vara säkra på att det är rättvist och att de får lika mycket.

Visa att det är okej att känna på olika sätt. Försök förstå vad de känner och varför de känner och tycker som de gör. Berätta att du försöker få barnen att ha det så bra som möjligt, även om det kan kännas orättvis när till exempel ett litet syskon tar mycket tid.

Barn är olika och de behöver olika stöd i olika åldrar. Vilken relation du har till var och ett av dina barn beror på deras ålder och personlighet. Alla relationer är olika, men alla barn mår bra av att känna sig älskade.

Barn som adopteras är oftast ett år eller äldre och har redan hunnit bli en person, med bland annat en personlighet och en vilja. Hjälp barnen att vänja sig vid varandra. Eftersom syskonen ofta kan leka tillsammans behöver du vara där och stötta lite extra.

Barnen kan bli avundsjuka på varandra. Ett barn som är född i familjen kan till exempel vara avundsjuk på att det adopterade barnet får uppmärksamhet för sitt utseende och sin bakgrundshistoria. Ett adopterat barn kan vara avundsjuk på att det andra barnet har legat i mammas mage och liknar föräldrarna utseendemässigt. Var extra lyhörd och inkännande för hur barnen kan känna sig.

När syskonen är adopterade

Är båda barnen adopterade kan deras relation bli stärkt av att de har liknande bakgrundshistoria. Men barnen kan också känna av varandras skörhet beroende på vad de har varit med om i livet.

Hur tidigare barn reagerar på sitt nya syskon beror bland annat på hur hen har knutit an till dig som förälder. Var beredd på att barnet känner av att familjen förändras.

Ett barn som är född i familjen behöver inte fundera på frågar kring sin bakgrund och klarar oftast omställningen att få ett syskon bättre. För ett barn som själv är adopterad är det vanligare att känna oro och ha funderingar kring livet och sig själv.

Det barn som finns i familjen sedan tidigare kan behöva extra omsorg en tid. Du kan till exempel låta barnet få mer tid under föräldraledigheten för syskonet, om det är möjligt.

Om ni är flera familjer som blir en familj behöver ni tänka på att det kan ta tid att vänja sig vid det nya. Ofta har barnen inte valt att bli en ny familj. Ge den nya familjen tid. Har ni för bråttom kan det komma bakslag.

Besluta tillsammans hur ni vill ha det hemma, vilka regler ni ska ha och hur det ska fungera. Ju äldre barnen är desto mer behöver de få vara med och bestämma.

Prata med barnen och fråga hur de tycker att det går.

Det kan vara bra att varje förälder ansvarar för sitt eller sina barn i början, till exempel vad gäller uppfostran och praktiska saker såsom skolutflykter och träningar.

Prata med personer som du tror kan hjälpa om du är orolig över hur ditt barn reagerar i samband med att hen får ett syskon. Du kan till exempel prata med släktingar, nära vänner eller personal i skolan eller förskolan.

Ibland kan det kännas svårt i din relation till barnet och då är det viktigt att söka hjälp och stöd. Det kan till exempel vara om du har svårt att umgås och vara med det nya syskonet, eller om du får problem i din kontakt med barn som finns i familjen sedan tidigare.

Vid en adoption kan det också vara att det exempelvis känns svårt om en första adoption har gått bra, men nästa inte gör det på samma sätt.

Sök hjälp innan svårigheterna blir för stora. Att få samtalsstöd kan göra stor skillnad.

Du kan kontakta:

• En barnvårdscentral, BVC  För barn upp till fem år.
• En vårdcentral.
• Elevhälsan. För barn som går i skolan. Läs mer om elevhälsan.
• Kommunen socialtjänst. Den har stöd för föräldrar, barn och hela familjer, till exempel i grupp eller enskilt. Kontaktuppgifter finns på kommunens webbplats.

Om det behövs kan de hänvisa till exempelvis en psykolog.

På en del orter finns också mottagningar som ger stöd till barn, unga och föräldrar. Det kallas ofta för samtalsmottagning för barn, eller för barnhälsan. Ofta finns det på vårdcentralen eller på en barnläkarmottagning.

När ni är en familj med adopterade barn är det viktigt att få komma till personer eller verksamheter som har adoptionskunskaper.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.