Ultraljud av urinvägar på barn
Barns urinvägar kan behöva undersökas av flera olika skäl. Det kan till exempel vara att barnet har ont i magen eller har besvär från urinvägarna. Med hjälp av ultraljud kan läkaren eller sjuksköterskan se bilder av kroppens organ och vävnader på en bildskärm.
Ultraljud är en vanlig metod för att undersöka insidan av kroppen. Undersökningen kan kännas och kittlas lite, men gör inte ont.
Förberedelser
Barnet kan äta och dricka som vanligt före undersökningen.
Bra om blåsan är fylld
Barnet ska helst inte kissa direkt före undersökningen. Bilderna på urinblåsan blir tydligare om blåsan är fylld.
Det kan vara svårt att få barn som har blöja att vänta med att kissa, men det går att undersöka barnet ändå.
Berätta för barnet vad som kommer att hända
De flesta barn brukar bli lugnade av att få veta vad som ska hända. Här kan du läsa mer om att förbereda barn för besök i vården.
Ta med något som barnet gillar
Det brukar vara bra att ta med något hemifrån som barnet gillar. Det kan göra att barnet känner sig tryggare. Det kan till exempel vara en bok, en film eller en leksak som barnet tycker om.
Så går undersökningen till
Undersökningen tar cirka 30 minuter. Du som är närstående kan vara med barnet hela tiden.
Bra om barnet kan ligga stilla
Barnet får först ta av sig kläderna på överkroppen. Det går också bra att ta undan kläder från magen.
Barnet får ligga på rygg eller på sidan. Det är viktigt att barnet ligger så stilla som möjligt, så att bilderna blir tydliga.
Hjälp barnet att känna sig trygg
Låt barnet titta på något som hen gillar under undersökningen. Barn som är oroliga kan ibland få sitta eller ligga i knät på den närstående som följer med. Men det kan vara svårare för läkaren eller sjuksköterskan att ta bra bilder då.
Barnet får gelé på magen
Läkaren eller sjuksköterskan stryker ett lager gelé på huden över området som ska undersökas. Gelén gör att bilderna blir tydligare. Det kan kännas lite kallt och kladdigt. Personalen lägger en handduk eller papper för att skydda kläderna.
En dosa förs över barnets mage
Sedan håller läkaren eller sjuksköterskan en så kallad ultraljudsgivare mot huden. Den är en liten dosa som får plats i en hand. Läkaren eller sjuksköterskan stryker dosan över barnets mage för att kunna se organen ur olika vinklar. Barnet kan känna ett tryck mot magen. Ibland kan det kittla lite. Det gör inte ont.
Ljudvågor omvandlas till bilder på en skärm
Från dosan sänds svaga ljudvågor in i kroppen. Ljudvågorna omvandlas till en rörlig bild med hjälp av en dator. På så sätt går det att se kroppens inre organ och vävnader på en bildskärm.
Flera personer kan undersöka barnet
Det är oftast vårdpersonal som är med inne i undersökningsrummet. Det är för att flera hjälps åt att granska bilderna. Det gäller både vid undersökningen och efteråt.
Så mår barnet efteråt
Efter undersökningen mår barnet som vanligt.
Du och barnet kan lämna sjukhuset direkt efter undersökningen.
När får vi svar?
Läkare undersöker bilderna efter undersökningen.
De skickar sedan svaret till den läkare som beställde undersökningen. Hen meddelar sedan dig.
Ibland behöver barnet undersökas med andra metoder
Ibland behöver barnets urinblåsa, urinrör och urinledare undersökas med röntgen.
Det kan till exempel vara om barnet har svårt att kissa, om barnet har fått urinvägsinfektion flera gånger eller om barnet har fått en njurinfektion.
Barnet kan då bli undersökt med en röntgenmetod som kallas urografi, eller en röntgenmetod som kallas miktionsuretrocystografi, eller MUCG.
Påverka och delta i vården
För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att du och barnet förstår informationen ni får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Ni kan också be att få informationen utskriven så att ni kan läsa den i lugn och ro.
Barn ska få vara delaktiga
Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.
Vårdpersonalen ska anpassa informationen efter barnets ålder och mognad.
Ni har möjlighet att få hjälp av en tolk om ni inte talar svenska. Ni har också möjlighet att få hjälp av en tolk om ni till exempel har en hörselnedsättning.