Bildundersökningar och röntgen

Röntgen av matstrupen och magsäcken på barn

Röntgen av matstrupen och magsäcken kan till exempel visa om det finns något hinder i barnets magmun. Undersökningen kan också visa om hen har så kallat bråck på matstrupen. Det gör inte ont att bli röntgad och som närstående kan du vara med hela tiden.

Här kan du läsa mer allmän information om röntgen av barn.

Förberedelser

Barnet ska inte äta eller dricka något fyra timmar före undersökningen. Mat och dryck som finns i magen stör undersökningen och gör det svårare att bedöma bilderna. Hen får oftast en undersökningstid på morgonen eller förmiddagen så att hen slipper vara hungrig många timmar.

Det är bra om barnet kissar före undersökningen så att hen inte blir kissnödig när den pågår.

Syskon bör inte följa med till undersökningen.

Hur går undersökningen till?

Barnet får ta av sig kläderna på överkroppen och lägga sig på ett undersökningsbord med kameran ovanför. Hen får sedan dricka kontrastmedel, som behövs för att organen ska synas tydligt på röntgenbilderna. Barn under ett år får drycken genom mungipan med en slags spruta eller med nappflaska.

Barn under sex år får ett kontrastmedel som ser ut som vatten och smakar lite sött. Äldre barn får ett kontrastmedel som ser ut som mjölk. Medlet smakar inget speciellt, men ibland kan personalen blanda det med saft eller chokladpulver så att det smakar sött. Kontrastmedlet tas inte upp i kroppen och är inte skadligt.

Röntgenbilderna visar bland annat om barnet har reflux

Kontrastmedlet lägger sig på ytan av matstrupen och magsäcken. Då kan läkaren se på röntgenbilderna om slemhinnan är svullen, om det är trångt någonstans eller om barnet har reflux.  Då åker kontrastmedlet upp till matstrupen igen, alltså åt fel håll. Läkaren kan även se hur kontrastmedlet rinner ut i tolvfingertarmen. Barnet får hjälp att vända och vrida på sig så att bilderna blir tydliga.

Hela undersökningen tar cirka 30 minuter och gör inte ont.

Undersökning av barn som inte kan dricka eller äta själva

Barn som inte kan dricka eller äta själva kan i stället få kontrastmedel genom näsan i en plastslang som kallas sond. Sonden förs ner i magsäcken genom ena näsborren. Det kan kännas obehagligt för barnet, men det går oftast bra eftersom hen får lugnande läkemedel.

När sonden är på plats i magsäcken ger röntgensjuksköterskan eller läkaren försiktigt kontrastmedlet i sonden. Medlet hamnar i magsäcken och filmas när det rör sig vidare genom tarmen.

Barnet kan äta igen efter två timmar

Barnet kan äta igen ungefär två timmar efter att hen fick kontrastmedlet.

Du får vara med hela tiden

Som närstående får du vara med hela tiden. Du får låna ett skyddsförkläde för att undvika onödig röntgenstrålning. Tala om för vårdpersonalen om du är gravid.

Vad kan undersökningen visa?

Röntgen av matstrupen och magsäcken kan till exempel visa om det finns något hinder i magmunnen. En undersökning kan också visa om barnet har så kallat bråck på matstrupen.

Hur mår barnet efteråt?

Barnet mår som vanligt efter undersökningen. Hen kan äta och dricka som vanligt. Barnets bajs kan vara ljusare än vanligt efter undersökningen på grund av kontrastmedlet. Det är inte skadligt och försvinner inom något dygn.

Hur får jag reda på undersökningsresultatet?

Efter undersökningen analyserar en läkare bilderna. Hen skickar sedan svaret till den läkare som bestämde att barnet skulle undersökas. Ni får oftast svar inom en vecka, men ibland går det fortare än så.

En röntgenundersökning är inte skadlig

En röntgenundersökning kan vara till stor nytta för att ställa diagnos och behandla olika skador och sjukdomar. Vid varje undersökning går röntgenstrålar genom kroppen, men stråldosen är anpassad så att den blir så liten som möjligt. Här kan du läsa mer om strålning vid röntgenundersökningar.

Påverka och delta i ditt barns vård

Du kan söka vård för ditt barn på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

Du ska vara vara delaktig i ditt barns vård. Därför är det viktigt att du förstår informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge barnet kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård.

Så kan du förbereda barnet för besök i vården

Både du och barnet kan ha funderingar och frågor inför ett besök i vården. Det är bra om ni kan förbereda er hemma. Det finns olika tips beroende på hur gammal barnet är.

Till toppen av sidan